[Början av kapitlet: Kronolotsning införes.)

År 1865 omnämndes även skärgårdsfarleden mellan Nikolaistad och Nykarleby såsom befintlig.16)

Soklothällans känningsbåk, ”Hällan” hade nyanlagts 1824 av stadens borgerskap och inlösts av kronan 1849. Den beskrivs 1865 som en 6-kantig, stympad pyramid av resvirke, brädfordrad och med spetsigt tak, på vilket en vindflöjel var anbragt. Dess höjd var 71,8 fot över grundet och färgen röd med 1/3 upptill vit och svart tak. Den syntes på 10 eng. sjömils avstånd. ”Tjenar jämte skogen på Thorsön till landkänningsmärke samt anvisar det norra och förnämsta inloppet från sjön till Nykarleby stads hamn”, heter det i Lotsöverstyrelsens beskrivning 1865. Nära båken låg lotsstugan. De två lotsarnas uppgift var att lotsa från havet till Alörns redd och tvärtom samt till Stubben och Messkär. Utom lotsarna fanns redan före 1856 2 lotslärlingar på Soklothällan. 17)

[Socklothällans känningsbåk 1999. Följande år fick den ny panel. Förstoring.
Foto: Harri Nyman, Museiverket, från Finna.fi. Båken efter renovering. (Inf. 2022-09-28.)]

Den ovannämnda, staden tillhöriga s.k. uppassningsstugan eller lotsstugan inlöstes även den av kronan 1849 för 100 rbl sr. År 1876 uppfördes på samma ställe en ny stuga av storlek 8,9 x 5,34 m och byggd i stock med förstuga, storstuga och kammare, rödmålad med gula kantbräder och lister. År 1859 hade en signalstång uppförts. På det strax norr om Hällgrund belägna Pentzins grund, uppkallat efter fiskarborgarna Nils Pentzin den äldre och den yngre18), inrättades en gasfyr och senare på 1890-talet en blänkfyr med 3 eng. mils lysvidd. — Före båken fanns på Pentzins grund två i stenkummel instuckna stänger, som utgjorde landningsmärken för infarten. När man lade dem ense, gick man klar för Storgrundet. Kumlen torde ännu finnas kvar! [Det gör de!]