Nykarleby stads borgmästare
1620—1925.

av

Wold. Backman


En sammanställning, tillägnad nuvarande borgmästare
[Carl Stenfors] och hans maka på deras bröllopsdag 2 juni 1926.


[Eftersom sammanställningen inte helt stämmer överens med förteckningen som finns i Rådhuset, har jag vid högra sidan kompletterat med en avskrift av den.]


Vid Nykarleby stads grundläggning (7 sept. 1620) ställdes, liksom i övriga städer i Sveriges rike, i spetsen för stadens förvaltning en borgmästare och magistrat, vilken institution som bekant bibehållits ända till vår tid. [Avskaffades 1982?]

Här nedan skall lämnas en kronologisk förteckning över stadens ordinarie borgmästare jämte korta biografiska data. *)

*) I Magistratens arkiv finnas förvarad en »Matrikul öfver Nycarleby Borgerskap upraettad åhr 1754». I denna ingår också en förteckning över stadens borgmästare. Av 1600-talets borgmästare äro dock här bortglömda de under II, III och VI upptagna personerna.



I. Johan Jakob (Gabriel?) Ljungesson Roth. Om honom känner man, att han år 1628 lät uppgöra den första mantalsförteckningen över alla 12 år gamla inbyggare i staden; dessas antal var 233.


1. Gabriel Ljungson
1620—1629


II. Anders Jönsson.


2. Didrich Spikernagel
1629—1634


III. Joseph Jakobsson Munselius. Honom jämte kyrkoherden Jacobus Carlman tillskrives förtjänsten av att trivialskolan förlades till Nykarleby. Då fundamentationsbrevet till denna är utfärdat 1640 och skolan invegs år 1641, inföll hans borgmästaretid sålunda på 1630—40-talet.


3. Joseph Jacobsson Munselius
1635—1649
 

4. Anders Göransson Lyttraeus
1649—1653


IV. Kort Bockmöller. Han försålde sitt i Kivilös i Pedersöre socken belägna, 10 mantal omfattande hemman år 1648 och flyttade antagligen då som handlande till Nykarleby. Vilket år han blev borgmästare är okänt. Första gången hans namn nämnes i egenskap av borgmästare var år 1653 i samband med det beryktade prästvalet härstädes. År 1656 drager han i härnad mot trivialskolans dåvarande rektor  L a r s  K e m p e,  som han beskyller för vårdslöshet och oduglighet i tjänsten och vilket angrepp också föranledde dennes avskedande. Bockmöller representerade staden vid riksdagen i Göteborg 1659—60 och i Stockholm år 1664, vid vilka han gjorde sitt bästa att med ordets vapen dräpa den nyss anlagda, redan fruktade grannstaden i norr och få densamma jämnad med marken. Han hade också ett styvt arbete med att hävda stadens rätt mot innehavaren av det 1652 bildade grevskapet  Carleborg,  greve  Claes Tott eller egentligen dennes fogdar (hauptmän) Werne och Forsman. Den senare försökte sålunda bl. a. att för sin herres räkning komma åt den dåvarande stadskvarnen, vilken attack dock misslyckades. Bockmöller avled 20 februari 1667. Han hade 16 barn, 6 söner och 10 döttrar.


5. Cordt Bochmöller
1653—1667
 

6. Henrik Hansson Kluvensik
1667—1670


V. Vilhelm Ross. Son till en till Vasa inflyttad skotte. Född 1625. Löjtnant vid Österbottens regemente och hovsekreterare. Handlande och borgmästare i Nykarleby. Representerat Nykarleby vid riksdagen i Stockholm år 1672 och Uppsala år 1675. Gift med företrädarens dotter, Anna B. Död 1690.


7. Wilhelm Ross
1672—1690


VI. Jakob Bockmöller. Son till Kort B. Född i Nykarleby 3 mars 1650. Inskrevs vid Uppsala akademi 1666. Studerade handelsvetenskap i Hamburg 1667—68. Utnämndes till bokhållare över Korsholms grevskaps fögderi 13 juli 1669. Tog avsked och öppnade handel i Nykarleby år 1676. Utnämndes till rådman därstädes 6 maj 1678 samt till borgmästare 23 januari 1691. Representerade Nykarleby stad vid riksdagarna i Stockholm åren 1680, 1682, 1686 och 1693. Drunknade i Stockholm 19 mars 1701, dit han seglat med egen skuta.


8. Jacob Bochmöller
1691—1701


VII. Isaac Falander omnämnes som den, vilken jämte kyrkoherden  J o h a n  F o r s m a n  staden och landsbygden främst har att tacka för tillkomsten av den nuvarande år 1708 uppförda kyrkan. Vid utskottsriksdagen i Stockholm år 1710 representerade han Nykarleby, Jakobstad och Kristinestad. År 1714 flydde han jämte större delen av stadens invånare undan ryssen. Avled år 1715 jämte hela sin familj i Lohteå, troligen i någon farsot.


9. Isac Falander
1702—1714


VIII. Joseph Klouwensich. När han tillträdde borgmästartjänsten är obekant. Troligen skedde detta först efter det ordnade förhållande inträtt efter stora ofredens slut. Han representerade vid riksdagen i Stockholm 1726 såväl Nykarleby som Uleåborg och Gamlakarleby. I oktober 1726 valdes han till borgmästare i Uleåborg. Han var född 1676 och dog 27 jan. 1740.


10. Joseph Kluvensik
— — 1726


IX. Samuel Brink. Den 22 nov. 1722 häradsskrivare. Den 11 sept. 1725 borgmästare i Jakobstad. Den 3 aug. transporterad till enahanda tjänst i Nykarleby, vilken befattning han ansökt trots stor övertalning av borgerskapet i Jakobstad att kvarstanna därstädes. Han uppgav som orsak för sitt avslag på denna anhållan att hans släkt var hemma från Nykarleby och att han därstädes hade egen gård. Död i juni 1753.


11. Samuel Brink
1727—1753



X. Johan Brink, den förres son. Född i Nykarleby 1728. Student vid Åbo akademi 1745. Den 3 nov. 1745 auskultant vid Åbo hovrätt. Den 14 febr. 1751 e. o. kanslist. Den 19 dec. 1753 borgmästare i Nykarleby. Död på denna post 6 juni 1782.

[Ägde gården nr 25.]



12. Johan Brink
1753—1782



XI. Johan Kristian Gadd. Född 12 juni 1752 i Karkkua. Student i Åbo 6 maj 1884. Auskultant vid Vasa hovrätt 30 dec. 1779. Borgmästare i Nykarleby 15 nov. 1782. Erhöll på begäran avsked 9 juli 1795. Sysslade sedan med sakförarverksamhet. Död å Autio hemman i Kauhava 7 febr. 1813.

[En borgmästareutnämning i Ny Carleby år 1782.]



13. Johan Christian Gadd
1782—1795


XII. Carl Jakob Stenman. Född 14 jan 1762 i Vasa. Student i Åbo 5 febr. 1779. Auskultant i Vasa hovrätt 11 febr. 1782. Den 9 juni 1796 borgmästare i Nykarleby. Erhöll på begäran avsked 16 april 1819. Död 24 nov. 1819.


14 Carl Jacob Stenman
1796—1819


XIII. Fredric Calamnius. Född i Pudasjärvi 18 februari 1787. Student i Åbo 5 febr. 1805. Auskultant i Åbo hovrätt 15 juni och i Vasa hovrätt 6 juli 1807. Den 24 dec. 1814 kämnersrättens ordf. i Uleåborg. Den 29 dec. 1819 borgmästare i Nykarleby och den 31 dec. 1835 häradshövding i Kajana domsaga. Död å sin egendom Karolineborg invid Kajana 24 juni 1840.


15. Fredric Calamnius
1819—1835



XIV. Johan Haeggström. Född å Kimo järnbruk i Oravais 1 aug. 1804. Student i Åbo 7 dec. 1822. Auskultant i Vasa hovrätt 19 aug 1832. Senatskopist 12 sept. 1834. Borgmästare i Nykarleby 4 jan. 1837. Häradshövding i Salo domsaga 27 dec. 1849. Kort efter sitt tillträde av borgmästartjänsten avstäckte den oegentlighet, som dittills gjort sig gällande, nämligen att försälja stadens donationsjord.

[Borgmästarvalet 1836 av Erik Birck.]



16. Johan Haeggström
1837—1849


XV. Abraham Vilhelm Montin. Född i Kemi 26 maj 1815. Student 1832. Fil. kand. 1836. Borgmästare i Nykarleby 14 febr. 1851. Transporterad till borgmästare i Björneborg 6 jan. 1860. Död 31 jan 1866.


17. Abraham Vilhelm Montin
1851—1860



XVI. Edvard Julius Höckert. Född i Vasa 24 dec. 1816. Student 11 dec. 1832. Auskultant i Vasa hovrätt 20 dec. 1854. Borgmästare i Nykarleby 12 sept. 1860. Assessor i Vasa hovrätt 22 juni 1870. Senare (8 oktober 1879) hovrättsråd. Erhöll på begäran avsked 17 febr. 1882. Död i Vasa 30 april 1898.

[Borgmästarvalet 1860 av Erik Birck.]



18. Edvard Julius Höckert
1860—1870


XVII. Teodor Alarik Vilander. Född i Kuusamo 14 jan. 1841. Student 4 febr. 1862. Auskultant i Vasa hovrätt 6 mars 1866. Borgmästare i Nykarleby 29 mars 1871. Häradshövding i Piippola domsaga 10 maj 1884, därifrån han på begäran erhöll avsked 15 maj 1905. Död i Nivala 5 dec. 1909.


19. Teodor Alarik Vilander
1871—1884


XVIII. Werner Johan Samuel Strömmer. Född i Pielisjärvi 5 juni 1847. Student 31 maj 1867. Auskultant i Åbo hovrätt 15 jan 1877. Borgmästare i Nykarleby 26 febr. 1885. Död därstädes 18 aug. 1901.


20. Werner Johan Samuel Strömmer
1885—1901
[Notis om sökande.]



XIX. Oscar Calamnius. Brorssonsonson till den tidigare nämnde borgmästaren med samma namn. Född i Ijo 29 mars 1866. Student 4 juni 1885. Borgmästare i Nykarleby 10 oktober 1902. Häradshövding i Uleå domsaga 5 febr. 1919. Död 9 juli 1925.
[Häradshövding Oscar Calamnius.]


[ Marie-Louise Juthbacka tillhandahöll, Stig Haglund digitaliserade.
(Inf. 2015-04-12.)]



21. Oscar Calamnius
1902—1919



XX. Axel Herlin. Född 23 mars 1892 i Oravais. Student 5 juni 1911. Borgmästare i Nykarleby 10 sept. 1919. På begäran avsked 1 nov. 1920. Efteråt tjänstgjort vid Vasa hovrätt samt 29 april 1925 utnämnd till borgmästare i Kristinestad.


22. Axel Herlin
1919—1920


XXI. Tönne Antell. Född 4 juni 1892. Student 1911. Borgmästare i Nykarleby i maj 1921. På begäran avsked 22 mars 1922.


23. Tönne Antell
1920—1923


XXII. Ruben Österberg. Född i Helsingfors 30 nov. 1895. Student 15 maj 1915. Borgmästare i Nykarleby 16 jan. 1923. Kronolänsman i Mustasaari i september 1923.


24. Ruben Österberg
1923


XXIII.  Carl  Onni  Gabriel  Stenfors.  Född 3 juli 1899 i Honkilax. Student 11 juni 1917. Borgmästare i Nykarleby 9 april 1924. [Notis om arbetsansökan. Notis om begärt avsked.]


25 Carl Stenfors
1924—1929 [1930]


Källor.

Alma Söderhjelm, Jakobstads historia, del I o. II.
Carl von Bonsdorff, Blad ur Nykarleby historia. Hist. arkisto X.
Densamme, De finska städernas representation intill frihetstiden. Hist. arkisto XIII.
Johan Haeggström, statistiska upplysningar rörande Nykarleby stad, given år 1844. Ingår i Magistratens protokoll för sagda år.
V. K. E. Wichmann, Nykarleby stad 1620—1920, H:fors 1920.
P. V. Lybeck, Blad ur Nykarleby stads historia. Österb. Posten 1908, N:o 41 o. följ.
K. V. Petrell, Några ord om Nykarleby kyrka, Ö. P. N:o 43 år 1908.
K. J. Boström, Suomen kaupunkien pormestarit 1800-luvulla II, Geneal. samf. i Finlands årsskrift 1924.
Karl Hedman, Ross, Gen. samf:s i Finl. årsskrift 1921.
Genealogica Sursilliana, H:fors 1850.
A. Bergholm, Sukukirja, Kuopio 1901.
Biografinen nimikirja, tuomitt, Suomen hist. seura, Helsinki 1879—83.
Kyrkoarkivet i Nykarleby.


Woldemar Backman, Österbottniska Posten nr 22/1926.
Lars Pensar tillhandahöll.


Läs mer:
Borgmästare och rådmän i Nykarleby 1620—1750 av K. V. Åkerblom.
Borgmästare från 1930 och framåt av Erik Birck.
(Inf. 2004-11-27, rev. 2019-12-16.)