Jag säger som Gert Fylking:

”Äntligen!”

Dock med den stora skillnaden att nu är det en person som alla känner till som fick priset.

*       *       *

Pensar prisas för sina historier

Han är ett levande uppslagsverk när det gäller Nykarleby i allmänhet och det historiska Nykarleby, i synnerhet.

NYKARLEBY

Precis som August Strindberg i ”Röda rummet” hade Stockholm under sina fötter har Lars Pensar i Gröna huset Nykarleby under sina fötter. Han känner staden och dess historia som sin egen ficka och han delar gärna med sig – både skriftligt och muntligt.

Lars Pensar är årets kulturpristagare i Nykarleby. Kulturpriset som delades ut i samband med Topeliusfesten på tisdagen får han för sin värdefulla lokalhistoriska gärning.

– Lars Pensar värnar om sin hemstad. Han tillvaratar och förmedlar genom skrift, tal och i digital form intressant kunskap om gångna tider, lyder motiveringen.

Tjärhandel och brand, skepp och byggnader, borgare och springpojkar – en imponerande mängd historier och historia väcks till liv, till stor glädje för dagens – och kommande generationers Nykarlebybor.

Lars Pensar kallar sig själv inföding som växte upp på Bankgatan 4 där hans far drev butik och där ynglingen Pensar hade god tillgång till en mängd olika informationskällor.

– Äppel-Hugo, eller Hugo Liljeström var en av dem – en livsfilosof som var mycket inkommen i stadens historia.

Den unge gossen Pensar noterade, memorerade men tecknade också ner historier han fick sig berättad av bland andra Äppel-Hugo. Namn och årtal har han alltid haft lätt för.

– Det finns system för att lära sig årtalen, vet pedagogen.

Hugos akademi, eller dåtidens pappadagis som hölls hemma hos singeln Hugo på Källbacken, var en outsinlig källa för den vetgirige ynglingen. Han var likaså en flitig auktionsbesökare och har fortfarande kvar en del av sina fynd som han också haft nytta av i sin forskning. Bland dem ett knippe med brev från sjökaptener till redaren och affärsmannen Carl Grundfeldt. De brev som fanns i en bykkorg som ropades in på den Grundfeldtska auktionen.

Som nybliven lärare fick Lars Pensar sin första tjänst i Lovisa.

– Ju längre hemifrån man kommer desto mer intressant blir hembygden.

Som östnylänning började Pensar samla på allt material han kom och som handlade om Nykarleby.

– Småskrifter, vykort och böcker, nämner han som exempel.

Det har genom åren blivit en hel del samlat Nykarlebymaterial. Allt ryms inte i bostaden. Källarförråd, garagen och fritidshus rymmer också hans samlingar.

Ett par tusen sidor om Nykarleby har han själv tecknat ner. Allt är inte egna texter.

– Jag redigerar andras texter och fyller på med nya historier i den takt de rullar in.

Det handlar om en ständigt pågående historisk forskning. I den håller han sig fortfarande med levande informationskällor som han går eller ringer till. I gengäld agerar han själv också levande Nykarlebyuppslagsverk för andra.

– Vi med intresse för lokalhistoria har en förmåga att hitta varandra.

– Man måste tycka om byn eller staden, svarar Pensar på frågan vad som gör en bra lokalhistoriker.

Fråga och skriv framför allt ner de svar du får. Det är hans råd till den som vill samla lokalhistoria.

Älven är enligt Pensar det som betytt allra mest för att Nykarleby blev den stad den blev. Älven var inte bara avgörande för skeppsvarven, för rederierna och för sjöfarten i staden. Rader av Nykarlebyförfattare har också hämtat sin inspiration ur älven.

Kring älven utspelades mycket av livet i staden även under den unge Lars Pensars tid. Gymnastiklektionerna hölls vintertid ofta på älven. Sommartid gav timmerflottningen honom sommarjobb. Metade och fiskade i älven gjorde så gott som alla.

Årets kulturpristagare Lars Pensar fick en Nykarlebystjärna i glas som kulturpris. Tina Nylund delade ut priset.    Foto: Eva-Stina Kjellman.

I dag syns betydelsen av älven mest i form av pengar till stadskassan från kraftverket.

Inte sällan händer det att Lars Pensar under sina upptäcktsresor i Nykarlebyhistorien ramlar över Topelius som han då naturligtvis smugglar in i sina berättelser.

Himmelsbacken som Topelius skrev om ligger inte mitt emot Kuddnäs, vilket många tror, utan började strax nedanför det Övergaardska gula huset och gick sedan i en s-formig kurva förbi det som i dag är kraftverksdammen och slutade efter 100 meter bland stenblocken i älven.

Också om Lars Pensar trivs vid skrivbordet och bland sina gamla skrifter och dokument är han en händig man som ägnat mycket tid åt att både snickra och bygga. Därför trivs han också med villa- och båtlivet. Skogsfågeljakten är något han ogärna missar även om han just nu överväger om han ska förnya sitt jaktkort. Jakten på Nykarlebyhistorier ger han däremot inte upp.