H E R T O N Ä S   M U S E U M 

VÄGLEDNING  FÖR  BESÖKANDE  I 

TOPELIUSRUMMEN

Helsingfors 

Frenckellska Tryckeri Aktiebolaget 

1  9  2  6

T O P E L I U S R U M M E N 

I   H E R T O N Ä S   M U S E U M 

__________

På initiativ av Österbottniska studentavdelningen skänkte Z. Topelius’ arvingar enligt gåvobrev av den 23 maj 1899 den fullständiga inredningen jämte böcker, konstverk och minnesföremål i biblioteket och arbetsrummet på Björkudden till nämnda avdelning för att – såsom det i gåvobrevet heter – ”till en början provisoriskt, sedermera bestående, i ett eller annat museum uppställas så vitt möjligt i överensstämmelse med de fotografier, vilka finnas tagna av dessa rum”. 

Österbottniska avdelningen ansåg sig på bästa sätt sörja för de dyrbara föremålens framtid genom att överlämna dem till Finlands ständer, som i sin tur anförtrodde dem i Antellska delegationens vård. Samlingen förvarades provisoriskt på olika ställen i huvudstaden, och man hoppades att i det då planerade Nationalmuseet erhålla tvenne för ändamålet lämpliga rum. Denna plan blev dock icke realiserad, och föremålen magasinerades slutligen i Nationalmuseets vindsvåning efter att de en kort tid varit uppställda i villan Hagasund. 

Hösten 1923 erbjöd sig styrelsen för Hertonäs museum att i sitt hembygdsmuseum inreda tvenne rum för ändamålet. Z. Topelius’ arvingar vände sig då med en skrivelse till Arkeologiska kommissionen, som har nationalmuseets förvaltning om hand, och anhöll att föremålen finge uppställas på Hertonäs. Denna anhållan resulterade slutligen i att Undervisningsministeriet medelst resolution av den 4 maj 1925 gav sitt samtycke till samlingens överförande till Hertonäs museum, och den 30 maj s.å. verkställdes flyttningen. 

Sedan rummen, som voro reserverade för ändamålet, blivit iordningställda och föremålen under ledning av Z. Topelius’ dotter fru Eva Topelius Acke blivit där uppställda, öppnades museet för allmänheten den 13 september 1925. 

Rum N:o I.

Rummet till höger om tamburen är inrett som Björkuddens biblioteksrum. Väggarna äro målade i fält på samma sätt och i samma färger som i Topelius’ eget bibliotek. Det har liksom originalet tvenne fönster mot söder. Det tredje fönstret var på Björkudden mot väster, medan det här vetter mot öster. 

Rummets värdefullaste möbel är den gamla chiffoniern, ett arv från barndomshemmet Kuddnäs. I den bevarade Topelius sina dyrbaraste minnen från ungdomstiden, och på dess nötta vita träskiva ligger familjebibeln, som tillhört skaldens morfar, råd- och handelsmannen Samuel Calamnius (f. 1767, † 1796), och som innehåller anteckningar om släkten t. o. m. Z. T:s barnbarn. Bysten på familjebibeln föreställer den danske kompositören Halfdan Kjerulf. Ovanför på väggen hänger familjetavlan, en oljemålning av Karstens 1827. Gossen med fjäriln är skalden vid 9 års ålder, de övriga hans föräldrar provincialläkaren i Nykarleby Zachris Topelius, d. ä. (f. 1781, † 1831) och hans hustru Catharina Sophia Calamnius (f. 1791, † 1868) samt systern Johanna Sophia Topelius (f. 1820, † 1913, gift 1846 m. kkh. [kyrkoherden] i Larsmo Lars Vilhelm Schalin). De kring tavlan grupperade små englahuvudena, en gåva till skalden och hans maka på deras silverbröllop av skulptören Sjöstrand, symbolisera Topelius’ döda barn, Mikael (f. 1848, † 1850), Rafael (f. 1857, † 1858) och Rosa (f. 1859, † 1862). Den förstnämnde är av skalden förevigad i dikten ”En liten pilt”, den andra sonen i sagan ”Den sommar som aldrig kom”. Till dotterns minne ärnade Topelius skriva en bok med titeln ”Rosas bok”; den blev emellertid endast påbörjad. Gossen, vars porträtt står lutat mot familjebibeln, är en av dottersönerna, Bertel Nyberg. 

Kandelabrarna på chiffoniern äro en gåva till Topelius av bokförläggaren Albert Bonnier. Ljusen, som brunno vid skaldens bår, där den stod i biblioteksrummet på Björkudden, ha sedan dess ej varit tända. – Kristallkronan i taket härstammar från förmaket på Kuddnäs. 

Ovanför soffan hänger Liljelunds oljemålning av Kuddnäs omkring 1870. 

Bokhyllorna äro desamma som stått i skaldens Helsingforshem. En intressant del av boksamlingen är de till flere hundratal uppgående böckerna med egenhändiga dedikationer av författarna. En del av dessa ligger på bordet framför soffan. På hyllan till vänster om fönstret stå byster av Gustaf II Adolf och Carl XII samt Sappho av Pradier. Den lilla träfiguren, skuren av en Gamlakarlebypojke, föreställer generalguvernör Berg, med vilken Topelius under sin redaktörstid vid Helsingfors Tidningar haft mången het sammandrabbning i censurfrågor. Ovanför denna bokhylla hänger en avbildning av Helsingfors Svenska Fruntimmersskolas festsal, smyckad för invigningsfesten den 26 sept. 1885, utförd i akvarell av F. Maexmontan. Topelius hade med stort intresse följt med skolans utveckling och var i 15 år ordförande i dess direktion, liksom han var varmt fästad vid dess föreståndarinna fröken Elisabeth Blomqvist. 

På väggen bredvid denna tavla hänger ett litografiskt porträtt av skalden C. J. L. Almqvist, den författare som kanske djupare än någon annan lämnat spår i Topelius’ diktning. 

På bordet vid gavelfönstret ligga tvenne sällskapsspel, ”lotto” och ”sextonspelet”. I synnerhet det senare var Topelius’ favoritsysselsättning, då han behövde vila från sitt vanliga arbete. 

På etagèren [hylla med flera plan för utställning] till höger om ingångsdörren och på bordet bredvid ligga en mängd adresser, som Topelius fått på sina födelsedagar. Cigarrasken av silver på översta hyllan är en gåva av kommerserådet Henrik Borgström. På väggen ovanför hänga porträtt (litografier) av Runeberg, Thorvaldsen och Beethoven samt ovanför dem ”De tre parcerna”. På kortväggen en litografi av Raphael. 

Eldskärmen framför kakelugnen är gjord av Topelius’ äldsta dotter Aina, (f. 1849, † 1916, 1867 gift med lektor Berndt Nyberg, f. 1840, † 1924), vars porträtt hänger i rummets innersta hörn. Det framställer henne vid 15 års ålder och är målat år 1861 av E. J. Löfgren. Som bakgrund har konstnären målat ett landskap från Alörn utanför Nykarleby med Majniemi (till vänster på bilden), familjen Topelius’ anspråkslösa sommarbostad där. Den praktfulla ramen skall vara ett mästerprov av träsnidaren Brofelt. Porträttet hängde på Björkudden i salongen, och är av dess nuvarande ägarinna, fru Elsa Boldt, en dotterdotter till Topelius, deponerat på Hertonäs. – Det porträtt av Topelius, som hänger på cheminèn, är en oljemålning av skaldens andra svärson konstnären J. A. G. Acke ( f. 1859, † 1924), gift 1891 med yngsta dottern Eva (f. 1855). 

Rum N:o II.

Detta rum – Topelius arbets- och sovrum – var på Björkudden genom en brädvägg avdelat från ett större rum, vars andra del bildade ett litet förrum till själva arbetsrummet. Detta har man ej kunnat åstadkomma på Hertonäs, men själva rummet är mycket likt originalet. Dörrens och fönstrets placering möjliggör en uppställning av möblerna i nära överensstämmelse med den ursprungliga. Tapeterna äro även här valda efter prov från Björkudden. Placeringen av möblerna i detta rum var under olika tider något växlande. Uppställningen är gjord efter de senast tagna fotografierna. 

Skrivbordet härstammar från hemmet i Helsingfors. Av föremålen på detsamma bör man lägga märke till: 

1) manuskriptet på portföljen, där Topelius upptecknat rubriken till Fältskärns berättelser, VI cykeln, som sedan aldrig blev skriven, 2) den lilla dockan, stående på en penntorkare, och bärande namn efter Ljungars flicka, 3) den ännu mindre dockan i grå kolt på skrivtyget, ”lilla Nisse” kallad, som enligt skaldens egen berättelse, viskade sagor och dikter i hans öra, 4) cigarretterna, av vilka Z. T. själv stoppat en del, ett hantverk, varmed han gärna sysselsatte sig medan någon läste högt för honom. 

Bordet under piphyllan har sin egen historia. Det är fjärdedelen av ett fordom runt bord, som tillhörde den odelade österbottniska studentavdelningen, och kring vilket denna i många år samlades och förde sina diskussioner. Då avdelningsinstitutionen enligt universitetets nya statuter 1852 upplöstes, fördelades österbottniska avdelningens egendom. Det runda bordet sågades parvis av medlemmarna under sång och glam i fyra delar, som gåvos åt de forna kuratorerna J. V. Snellman, Alex. Ingman och Z. Topelius. Den fjärde delen skulle sändas till den nyligen avlidne R. I. Holstis barn. 

Piporna äro för det mesta från ungdomstiden. Den långa pärlstickade röktes endast om julaftnarna. 

På väggen närmast piphyllan hänger ett porträtt av fröken Emilia Lybeck († 1924, systerdotter till Emilie Topelius), målat i olja av den rikssvenska målarinnan Anna Wengberg. Ovanför den hänger en samling familjefotografier: Z. T. med hustru, hans föräldrar, hans tre döttrar och hans svärson B. Nyberg. Den lilla röda stugan är sommarvillan Majniemi, en akvarell av Jac. Ahrenberg. Under denna ett porträtt av Topelius’ mor Catharina Sophia Topelius, f. Calamnius, och därunder dottern Aina som allmän kransbinderska vid 1864 års promotion. På sidan till vänster Aina med man och barn, till höger utsikt från familjen Lybecks villa Charlottenlund på Alörn. Gossen högst uppe till höger är en av dottersönerna, Zachris Nyberg († 1905).

På motsatta väggen hänger ett porträtt av skaldens maka Emelie Topelius f. Lindqvist, (f. 1821, † 1885), målat i olja av B. Reinhold. 

På chiffonierklaffen ligger en kalott som Topelius använde i kyrkan under den kalla årstiden samt ett blad meteorologiska anteckningar, sådana skalden under hela Björkuddstiden förde. 

Kronan i taket är sannolikt den som Topelius fick som minne av Österbottniska studentavdelningen 1852. 

Rum N:o III.

För att komma från biblioteket på Björkudden till arbetsrummet, måste man som sagt passera ett litet förrum, som på sätt och vis var ett annex till biblioteket. Där stod en hög smal bokhylla samt ett brevskåp, som icke medföljt samlingarna, emedan breven och största delen av de övriga manuskripten äro överflyttade till Universitetsbiblioteket i Helsingfors. Rummet representeras på Hertonäs av det lilla hörnrummet mot gården. I stället för brevskåpet står här den stora bokhyllan, vars rätta plats varit i biblioteket, som emellertid här saknar utrymme för densamma. 

På den inre väggen i detta rum hänga skaldens sommarkappa, mössa och käpp mycket karakteristiska och välkända genom flere publicerade amatörfotografier. Här hänga även tvenne av skaldens hagelgevär, ett kruthorn och tvenne resväskor, av vilka den ena är en gåva av systern Sophie, som själv broderat densamma. 

Topelius var som bekant en mycket intresserad fiskare. På fönsterbrädet ligger en låda med fiskredskap, bland dem ett gäddrag av särskilt intresse. Då Nykarleby kyrka år 1827 stoftades, hittades under golvet bl. a. en kistplåt av silver. Av denna plåt lät Topelius i sin ungdom förfärdiga draget. På inre sidan ses ännu en del av den forna inskriptionen, på den yttre är graverat initialerna Z. T. 

Kantelen på bokhyllan är egenhändigt förfärdigad av Elias Lönnrot och av honom skänkt till Topelius’ mellersta dotter Toini ( f. 1854, † 1910), som var Lönnrots guddotter. – Ugglan har Topelius skjutit på Björkudden. 

Den lilla stolen till höger om fönstret har Topelius använt som barn på Kuddnäs. 

På väggarna i detta rum hänger en samling teckningar och akvareller, skänkta till Topelius på hans 70-årsdag av Konstnärsgillet, som för detta ändamål låtit förfärdiga en praktfull läderkartong, i vilken konstverken hittills förvarats. Samlingen är märklig därigenom att så gott som alla Finlands dåtida konstnärer äro representerade i densamma. 

Rum N:o IV.

Detta rum, till vänster om tamburen, hör egentligen ej till Topeliusmuseet. Endast vitrinens innehåll samt de på väggen upphängda gamla Helsingforsbilderna tillhöra Topeliussamlingarna. Övriga föremål i rummet höra till hembygdsmuseet. 

I vitrinens främre avdelning ligga prov på Topelius’ tidigaste litterära övningar, små berättelseböcker från det så kallade ”Lilla biblioteket” på Kuddnäs. Bilderna äro av Topelius tecknade och färglagda illustrationer till berättelserna. Här ser man även några anteckningsböcker från barndoms- och ungdomsåren samt ett s. k. ”Rim Lexicon av Schackspeare”, [Sic!] ett exempel på den blivande skaldens tidiga fallenhet för rimsmideri. Den avlånga boken, ”Hesperider” kallad, inledes av dikten ”Gnistan”, men innehåller för övrigt uppslag och korta dispositioner till litterära arbeten, dels senare fullbordade, dels alls icke utförda. – Vidare se vi i denna avdelning av vitrinen en silhuett av Emilie Lindqvist, skaldens blivande maka, tvenne brev av henne till Topelius medan de voro hemligt förlovade (adressen har fästmön ej vågat skriva ut för den händelse de skulle råkat i orätta händer); originalmanuskripten till tvenne familjedikter tillägnade Emilie; första upplagan av Topelius’ sagor (1847) med illustrationer av Emilie Topelius. – Här förvaras även det så kallade ”lilla skrinet”, där Topelius förvarade minnen av sin ungdoms älskade Mathilda Lithén. På Mathildas bröllopsdag reviderade han skrinet och insatte de små minnena i pappersomslag, på vilka han skrev de här synliga små dikterna. Skrinet innehåller: 1) en silhuett av Mathilda, 2) en på tyll broderad lyra, inslagen i papper, 3) en lock av Mathildas hår, inslagen i papper, 4) brev från Mathilda, skrivna med chifferskrift.

Den bortre avdelningen av vitrinen innehåller: några originalmanuskript till dikter, tillägnade Emilie Topelius; Emilies minnesbok från ungdomstiden med en dikt av Topelius 1839; första exemplaret av ”Evangelium för barnen” med dedikation till dottern Aina och hennes familj; Björkuddens främlingsbok ”Björkuddens hvita blad för minnet”; en klocka, som Topelius fått av Österbottniska avdelningen till tack och erkänsla för att han i några år varit dess oavlönade bibliotekarie; en teckning av Magnus v. Wright föreställande Topelius’ yngre son Rafael; originalet till den bekanta pennteckningen av skalden vid 25 års ålder, ritad av Maria Prytz. 

Den besökande bör icke försumma att besöka vagnslidret, på gården, där den ärevördiga topeliuska familjevagnen vilar ut efter sina många 50-mila färder mellan Helsingfors och Nykarleby. Dessa resor mellan barndomshemmet Kuddnäs och huvudstaden, som vidtogo redan 1832, och upprepades nästan varje år, under studenttiden varje termin, ända till moderns död 1868, spelade som bekant en stor roll i skaldens liv och ha lämnat många spår i hans litterära produktion. 

Paul Nyberg.

____________________

Helsingfors 1926, Frenckellska Tryckeri Aktiebolaget.