Ungdomsrörelsen i Svenska Österbotten 1888—1938

Juthas Ungdomsförening


År 1906 den första januari var ungdom från Forsby, Kyrkoby och Ytterjeppo samlad till möte på Forsby folkskola i Nykarleby landskommun, varvid fattades beslut om att bilda en ungdomsförening på orten.

Initiativtagaren till detta möte var dåvarande läraren vid Forsby folkskola, Mattias Nystrand. Den nya föreningen fick namnet Nykarleby Ungdomsförening och anslöt sig som filial till Vasa Ungdomsförening samt antog dess stadgar.

Föreningens första styrelse bestod av följande personer: Mattias Nystrand, ordf., J. V. Hille, viceordf., Simon Levlin, sekr., och ledamöter A. Olin, Joh. Mattson Juthas, Alfred Sjöblom, Vendla Bjon samt Hilda Bäck.

Dess nuvarande styrelse består av Valter Hellman, ordf., Arne Söderlund, viceordf., Paul Lindström, kassör, och Berta Viklund, sekr., samt ledamöterna Oskar Linkvist, Karl Kvist, Einar Jutbacka, Anna Fors, Ester Forsbacka, Evi Stenbäck och Margit Forsbacka.

Följande personer ha varit ordförande:

M. Nystrand år 1906 och 1907, Vill. Bäck 1908 och 1909, Joh. Jahnsson 1910, Alfred Juthas 1911 t. o. m. 1915, Verner Ström 1917 och 1919, Hugo Viklund 1920 och 1923, Paul Linkvist 1924, J. E. Strandberg 1925, Joel Fagerholm 1926, Karl Nylund 1927, Karl Hellman 1928 och 1929, Evert Sandström 1930, Axel Lindström 1931, Elis Fagerholm 1933, Valter Hellman 1936 och 1937.

Under 1916 sköttes sysslan av en kommitté. Året 1918 låg föreningsverksamheten på grund av frihetskriget helt nere. År 1921 sköttes ordförandeklubban av V. Ström, H. Forsgård, H. Viklund och H. Hellund kvartalsvis och likaså år 1922 av H. Forsgård, V. Ström, H. Viklund och J. Björkman. År 1932 var först O. Stenbäck och sedan A. Lindström ordf. och 1934 först Elis Fagerholm och senare A. Lindström samt år 1935 K. Kvist, O. Stenbäck och A. Söderlund.

Den person, som längst verkat inom föreningen, är numera avlidne hemmansägaren Verner Ström. Under en tid av 28 år stödde han föreningen genom att leda förhandlingarna så gott som vid samtliga årsmöten, genom att aktivt deltaga i dess teaterverksamhet och — icke minst — såsom exemplarisk nykterhetsman. På årsmötet 1936 utnämndes han till föreningens första hedersmedlem, och på trettioårsfesten samma år blev han föremål för en hjärtlig hyllning.

Under frihetskriget kämpade de flesta av föreningens manliga medlemmar med i de strider, där Finlands färger bestämdes, och genom vilka vårt lands öde som självständig stat avgjordes. Tre av dessa ynglingar, nämligen Karl Juthas, Henrik Granrot och Einar Eriksson, återsågo aldrig mera sin födelsebygd.

De två första åren verkade föreningen i Forsby folkskola. Dessa voro säkerligen icke de lättaste. Det gällde nu att samla medel för det egna hemmet, som var allas gemensamma mål och intresse. Föreningen rönte i början starkt motstånd från flera håll, vilket ingalunda bidrog till att göra arbetet lättare.

 



Juthas Ungdomsförenings lokal.

[Efter att verksamheten tynat av i början på 1960-talet användes lokalen 1966–67 som båtbyggeri och revs 1971, stod att läsa i. Sockeln finns kvar. I bakgrunden skymtar före detta Elsa Hellmans gård.]


Genom anordnandet av fester och soaréer, genom insamling av pengar bland ortsbor i Afrika och Amerika nåddes så det första målet. År 1908 den 25 juni lades grundstenen till den byggnad, som synes här ovan. Byggnaden uppfördes på sin nuvarande plats: cirka en km norr om Juthas slagfält. — Byggnadsarbetet leddes av en kommitté, till vilken hörde Jon. Mattsson, V. Källström, Vilh. Eriksson, A. Juthas, Mårten Nyman, And. Forsbacka och K. J. Forsbacka.

Från lokalbyggets genomförande går Ytterjeppo sin egen väg. Det är Forsby och Kyrkoby, som härefter sida vid sida brottas med de ekonomiska bekymren. Nu är föreningen sedan flera år tillbaka skuldfri. År 1927 utvidgades festsalen, och en klädloge samt en tidsenligare scen tillbyggdes.

Föreningens ursprungliga namn, Nykarleby Ungdomsförening, slog aldrig igenom. Ute i bygden gick föreningen vanligen under benämningen ”Juthas ungdomsförening”. Den 27 maj 1934 togs därför steget fullt ut, då föreningen inregistrerades och i sina nya stadgar officiellt antog namnet Juthas Ungdomsförening.

Vid tiderna strax före och under världskriget förde föreningen en mycket livlig tillvaro. Man sammankom regelbundet till månadsmöten, vid vilka medlemmarna i tur och ordning fingo uppträda, och då ofta rätt livliga diskussioner i olika frågor förekommo.

År 1912 bildades en idrottsklubb för gossar, med Alfred Juthas som ledare, 1915 bildades en likadan klubb för flickor, med lärarinnan Helmi Lindholm som ledarinna. Dessa organisationer blevo dock icke långlivade, om ock idrottsliga tävlingslekar under några år framåt intogo en framskjuten plats på programmet vid de förekommande folkfesterna.

Man försökte även väcka intresse för trädgårdsodling i bygden. År 1915 utdelade ungdomsföreningen bl. a. pris för de bäst skötta trädgårdstäpporna.

Det litterära intresset väcktes genom läsecirklar, genom anskaffandet av böcker till föreningen och genom utgivandet av en handskriven tidning benämnd Hoppet.

Föreningen saknade sångkör dessa tider, men de unga sjöngo med i stadens körer och år 1914 deltog föreningen i arrangemangen för den lokala sångfesten i Nykarleby.

Efter frihetskriget har det inre arbetet inom föreningen icke varit fullt så livaktigt. Tidsandan är en annan. Den ideella livssynen från tidigare har skjutits åt sidan. Ungdomen längtar främst efter det nöjsamma. Under senare år synes det dock, som om ett andligt uppvaknande inom föreningen skulle ha inträtt. Programmet vid festerna får värdefullare innehåll. Intresset för det sceniska är i stigande. Värdefulla teaterstycken under konstnärlig ledning uppföras. Sången — såväl kör- som unisonsång — har gått framåt. Sedan september 1933 har föreningen en egen sångkör, som dirigerats av lär R. F. Dahlstedt.

År 1934 grundade föreningen ett eget bibliotek, varvid böcker — ett par hundra band — inköptes.

1936 bildades en idrottssektion (J. I. S.) inom förening. Samma år inköptes mark till en idrottsplan, som nu är under arbete. Sektionens första ordf. var R. F. Dahlstedt. Innevarande år (1937) har G. Grahn varit dess ledare.

Då det gällde att anskaffa medel för Juthas hängbro, som byggdes år 1929, deltog ungdomsföreningen aktivt i detta arbete genom att för ändamålet anordna lotterier och soaréer. Liknande fester ha även anordnats till förmån för landskapets vandrande svenska folkhögskolor.

Detta är i stora drag några data ur Juthas ungdomsförenings trettioåriga tillvaro. Det är en hög och stor uppgift föreningen haft och alltjämt har: att förädla ungdomen och göra den skickad för mera krävande uppgifter i kommun och stat.

R. F. D.



Ungdomsrörelsen i Svenska Österbotten 1888—1938.


Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll.


Läs mer:
I samband med Sång- och musikfesten den 26—28 juni 1914 arrangerades folkfest.
Renovering 1928 i Österbottniska Posten.
20-årsjubileum i Österbottniska Posten 1928.
Årsmöte i Österbottniska Posten 1929.
Spelmansträff av Einar ”Neger” Hagman. 1949
Lyckad ”karusellafton” på Juthas. Nykarleby-Lucia vald i Österbottniska Posten 1952.
Föreningens julhälsning i Österbottniska Posten 1956.
Fotografi av Ungdomshuset i stadshistorik skriven till Sång- och musikfesten 1914 av K. J. Hagfors
Juthas Ungdomsförenings ungdomslokal i Kuriren 1980?.
Forsby-Ytterjeppo hembygdsförening (1995) Juthas Ungdomsförenings verksamhet under åren 1906—1961.

(Inf. 2004-12-19, rev. 2020-03-15 .)