Konkurser
Ångfartyget Nykarleby
Brotten mot femte budet
1870
Från Nykarleby skrifves den 1 Januari till Wbl. Vår ort har haft obehagliga efterkänningar af de många hårda åren, hvilka alla i en följd inträffade i de nordliga delarne af vårt fädernesland. Handeln har derigenom lidit mehn, om icke precist fört ett tynande lif, (hvilket efter Kisevetters sätt att tänka snart skulle lägga vår handel på bår), som en ärad korrespondent härifrån i Å. U. för en tid sedan uttryckte sig. Tvenne handelsfirmor [åtminstone 3; bl.a. Berger, Albert Dyhr och Sandström] ha i anledning deraf för omkring ett år sedan funnit sig nödsakade att med sina kreditorer på engång uppgöra sina affärer, och såväl af ofvannämnda skäl som äfven af stor andel i det malplacerade Kurimo-Ämmäs affärer, har åter ett handelshus nödgats uppge sin stat till konkurs. Andra olyckor ha äfven tilldragit sig, hvarigenom såväl menniskolif som ock gods gått förlorade, hvarföre stämningen har på de sednaste tiderna ej varit den gladaste. Men vi ha anledning tro att det värsta är öfverståndet, och att mera lif i affärerna hädanefter åter skall inställa sig.
Nykarleby hade ända tills sistlidne vår saknat telegraf, och dess, om jag så må säga reguliära kommunikation med Finlands öfriga kuststäder samt S:t Petersburg har underhållits endast af ångaren ”Österbotten”. Ett bolag har nu bildat sig här och i grannstäderna Jakobstad samt Gamlakarleby, som inköpt en svensk ångbåt, ”Kristianshamn”, byggd af träd på jernspant. Fartyget, som härefter skall heta ”Nykarleby” med befälhafvare kapten Jakob Kerrman och eges till tvåtredjedelar af aktieinnehafvare här samt får äfven här sin direktion, bestående af handlanderne A. Häggblom, Karl Nylund och Hedström, kommer att under seglationstiden underhålla kommunikation mellan Nykarleby, Jakobstad, Gamlakarleby och Lybeck, samt troligen efter omständigheternas kraf, äfven med andra orter. Att ångaren ”Nykarleby”, om den någotsånär motsvarar derpå ställda anspråk, kommer att mycket gagna de nämnda finska städerna är lätt insedt, och borde den äfven få god sysselsättning, emedan de begge förstnämnda städernas Östersjöflotta sednaste år lidit en stor minskning. [Rederiet hette Nordfinska Ångfartygsaktiebolaget Norden.]
Våra närmast kringliggande trakters välstånd är åter i tilltagande, och minnet af hungersåren kommer väl snart att bortdö, om vår Herre ännu välsignar landet med korn och kärna. Skulle brotten mot femte budet [Du skall icke dräpa.] äfven upphöra, så kunde man anse dessa trakter ganska lyckliga. Men tyvärr hafva slagsmålen åter tilltagit i mängd, sedan välmågan stigit. Inom Kauhava och Härmä samt äfven Nykarleby socken, ha ett ansenligt antal menniskolif spilts för knifhugg sedan augusti sista år; och dryckenskap lär i alla fall dertill varit orsak. Större upplysning är nödvändig för att brotten skola stäfjas och de nuvarande folkskolorna samt sedan flere sådana hunnit inrättas, hoppas vi skola förmå uppfostra en generation, som ej skall söka sin ära uti tygellöshet och djurisk vildhet. Vi njuta här för öfrigt af ett Tusculanskt lugn, hvilket numera ej ens störes af någon gengångare från byråkraternas tidehvarf. För att jemväl vara något pass värdig imitatör af de gamla hänsvunna byråkraterna, bör man äfven ega deras djupa insigter i hvad ens tjenst fordrar samt stereotypiska hållning och ej blott vara en flödande källa af okryddadt snömos.
|