III. NÅGRA NYKARLEBYFAMILJER. BORGARE, TJÄNSTEMÄN OCH VANLIGT FOLK

Albert Dyhr


Alb. Dyhr var född i Uleåborg den 19 mars 1815. Fadern, Johan Fredrik Dyhr, var handlande och restauratör därstädes, född i Piteå 1789 och död i Uleåborg 1845, gift med Beata Christina Blom ”af Zebulons släkte”, dotter till handl. Hammert Blom och Charlotta Patkull. Albert inskrevs i Uleåborgs trivialskola den 5 febr. 1827 och fick vitsordet ”läraktig, sedig, behållen”. Han blev 1830 bodbetjänt hos rådman Matts Lithén i Nykarleby. Han var som bekant djupt fäst vid dottern Mathilda, Z. Topelius' ungdoms älskade. Hennes syster Rosa brukade retas med honom, t.ex. då de unga roade sig med en då vanlig sällskapslek, ”fråga sållet”. Så frågade hon en gång: ”Är Albert jaloux?” Dyhr blev så stucken, att han kastade sin fällkniv i sållet så att det föll ned. Han ville ej höra svaret.

Sedan Topelius lämnat Mathilda, vann Albert slutligen sitt mål och de gifte sig 1844. Dyhr hade 1841 vunnit burskap som handelsman och bodde nu i Lithéns gård, som han tillträdde efter svärfaderns död den 18 april 1846 (tomterna och gårdarna 6—9). Han blev som vi sett rådman den 25 maj 1846. Hos honom ”stod på boda” Fabian M. Gyllenberg, Anders Gustaf Olson, Edvin Lars Jacob Gellin och Anders Leonard Blomström, som alla sedan öppnade egen handel.

Albert Dyhrs mors första man hette Michael Toppelius. Albert gifte sig som sagt första gången med Mathilda Lithén och sade därför: ”Min svåger är min svärfar och min syster är min svärmor.” Andra gången gifte han sig 1860 med sin första frus kusin, Hildegard Jessberg, ”gubben” Matts Lithéns systerdotter.


Rådman Albert Dyhr.
30. Rådman Albert Dyhr.
Foto 1860-talet. [Herlers museum.]


Det heter om handelsman Gustaf Olson (f. i Gkby 19.4. 1826, d. i Nkby 29.3. 1869), att han var mycket förtjust i den unga Hildegard, men ej vågade fria själv, utan gav i uppdrag åt Albert Dyhr att göra det för hans räkning. Detta var dock att sätta bocken till trädgårdsmästare. Dyhr lovade passa på lägligt tillfälle att utföra det kinkiga uppdraget och Olson stackare väntade och väntade, men aldrig blev frieriet färdigt. Dyhrs första fru Mathilda var då redan sjuk och skral. Sedan hon hade dött (3.12. 1857) anhöll Dyhr om skön Hildas hand för sin egen del och fick ja. 59)

Dyhr blev delägare i flera stora skepp. Han ägde 1/5 av barkskeppet Alku (265 läster), skonerten Wänskapen (40 läster) och skonerten Ceres (50 läster), 15/100 i barkskeppet Toivo (281 läster) och Usko (350 läster) samt lika många delar i Nykarleby stads Warfsbolag, som ägde de två sistnämnda fartygen. Han var vidare delägare i Österbottniska Ångfartygsbolaget och ägde 1/4 av fregattskeppet NyCarleby om 254 läster. Han hade genom sin första hustru och i arv efter hennes syster erhållit 35/96 av gården 6—9 med dess stora tvåvåningsbyggnad, uppförd 1834. Återstoden förvärvade han på svärfadern Matts Lithéns konkursauktion. Han ägde vidare tomten nr 98 och tomten nr 15 (Lithénska ”Fåfängan”). Efter stadens brand inropade han på auktionen den 28 juli 1858 tomten nr 41 och bebyggde denna tomt med det där fortfarande befintliga huset (N.F.B:s hus). [Han ropade in även tomten 44.]

Dyhr erhöll den 20 febr. 1865 privilegium på en harts- och terpentinfabrik, som emellertid nedlades 1868. Han var vidare direktör för Sjömanshuset 1844—1868. Dåliga konjunkturer och skuldsättning under nödåren på 1860-talet bragte honom i konkurs 1869. Den 15 april s.å. försåldes på offentlig auktion 1/20 i barkskeppet Toivo, 1/20 i barkskeppet Alku och skonerten Ceres. Den 13, 14 och 15 maj s.å. såldes likaledes hans varulager, omfattande socker, sirap, sviskon, russin, gryner, ärter, torrfisk, salt strömming, stål, spik, slip- och sandstenar, manufaktur- och kortvaror, franskt rött-, Madeira- och portvin, flera sorters buteljviner samt järn och diverse annan egendom. 60) [Utbudet på konkursauktionen i juli. Tio år senare var det igen dags för konkursauktion.]

Dyhr upphörde med sin handel först 1878 och förestod därefter Nordgrens spritaffär till 1882. Han avgick som rådman 1879. Från 1880 till sin död var han vidare kvarnbokhållare. Hösten 1882 sålde han sin gård till handl. Alfr. Mikael Gyllenberg.

Albert Dyhr dog i Nykarleby den 12 dec. 1886 i slag. Hans son i första giftet Frans Albert hade dött 1865. Dottern i andra giftet Mathilda Rosalie gifte sig 1881 med lektor Axel Backman (d. 1888), Helsingfors, bosatte sig som änka 1894 i Nykarleby i gården nr 104 och avled där den 25 mars 1923. Hennes syster Verna Charlotta ärvde gården och dog ogift 1933.


Erik Birck (1980) Nykarleby stads historia del II, sid 207–209.


Nästa kapitel: Sundström och Sandström.


Läs mer:
Dyhr i Bidrag till kännedom om det rikssvenska inslaget i Nykarleby stads befolkning på 1700- och förra hälften av 1800-talet av Woldemar Backman.
Dyhr omnämns rätt ofta i Zacharias Topelius Dagböcker.
Ett Topelius minne i Hufvudstadsbladet 1904.
Rosa Backmans hem.
Dyhrs Rosavilla.
Skeppens proviantering.
Zachris Topelius och Mathilda Christina Lithén av Karl Bruhn.
Konkursauktionskungörelse.
Albert Dyhr av Ingeborg Dyhr Sylvin.
Svensk vicekonsul. 1856
Förverkat privilegium. 1857
Dödsfall i Österbottniska Posten 1886.
(Inf. 2004-01-03, rev. 2023-03-29 .)