XIX. INDUSTRIALISERINGSFÖRSÖK EFTER KRIGET

Gyllenbergs fabriker


Ett annat företag av samma typ, men inom metallindustrin var Gyllenbergs fabriker. Företaget startades av ing. Arno Gyllenberg 2) som ett såg- och el. verk vid Kärrfors i Forsby, Kärrfors såg och kvarn. Efter kriget övergick han till gjuterirörelse och specialiserade sig på blocksågar. Företaget övertogs 1947 av sönerna under firmanamnet Bröder Gyllenbergs mekaniska verkstad och gjuteri. Ledare var Rolf och Åke Gyllenberg, den förre som direktör och den senare som teknisk ledare. 3) Företaget, som till en början hade endast en anställd, svarvaren Viktor Kvist från Forsby, men redan 1955 ett 60-tal, började med tillverkning av blocksågar och övergick senare till produktion av lantbruks- och transportmaskiner, traktorsläpvagnar och olika slags axlar. Nya byggnader uppfördes i takt med produktionsökningen. Redan 1954 steg försäljningen till 77 och 1955 till över 100 milj. mk.

Dir. Gyllenbergs mål var att genom låga produktionskostnader göra varorna så prisbilliga, att de kunde konkurrera med utlandet. Som följd härav pressades lönerna inom företaget rätt avsevärt, mindre kvalificerad arbetskraft anställdes och säsongarbetare utnyttjades. Arbetare rekryterades ej blott bland jordbrukarsönerna i hemkommunen utan även från Purmo, Jeppo, Pensala och Jakobstad. En av orsakerna härtill var enligt Gyllenberg, att ungdomarna i Nykarlebynejden i allmänhet ej visade intresse för arbete inom industrin, utan föredrog manschettyrken. 4)



F. d. Gyllenbergs, juli 2003.
[F. d. Gyllenbergs, juli 2003. Foto: F. L.]


Gyllenbergs eller f.d. Gyllenbergs.
[Gyllenbergs eller f.d. Gyllenbergs, troligen 1950-talet. Förstoring.
Foto: Rafael Sjöblom, kanske i samband med kaminfotografering.]

Vid mitten av 1950-talet försämrades företagets likviditet. Genom ett moratorieavtal med fordringsägarna kunde skulderna dock nedbringas med hälften. Under de sista åren tillverkade företaget främst betongvarumaskiner, särskilt för framställning av tellblock [som tillverkades av Bröderna Eng.] och tellett-taktegel samt betongblandare av olika slag, släpvagns- och kärraxlar. Företaget sysselsatte vid denna tid ett hundratal arbetare vid full produktion och utbetalade ett trettiotal miljoner mk per år i löner.

På grund av det åtstramade ekonomiska läget i landet ökade emellertid avsättningssvårigheterna för firmans produkter, särskilt för de dyrbara betongvarumaskinerna. Stora ansträngningar gjordes från företagsledningens sida in i det sista för att hålla verksamheten i gång. Slutligen måste man dock falla till föga inför den 25 %-:iga omsättningsskatten, ”det spöke, som svårt ansätter så många mindre företag.” I sept. 1957 försattes företaget i konkurs. 5)



Genom konkursen blev arbetslösheten påtaglig i såväl landskommun som till en del även i staden, Munsala och Jeppo. 6) Fabriksbyggnaderna vid Kärrfors hyrdes till en början [och köptes i september 1959] av Pyrotermi AB, som emellertid våren 1960 tvingades inställa sin verksamhet. I april 1961 inköptes fabriksanläggningen av Joupers fabriker. 7)


Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid. 543.

 

*      *      *



Utombordare av märket Aldell tillverkad av Gyllenbergs.

[Utombordare av märket Aldell tillverkad av Gyllenbergs.
Fotot tillhör Pelle Lillqvist, Anders Fors tillhandahöll. Rundgång.]


*      *      *



Efter att jag lämnade Wickströms grundade jag ett eget modellsnickeri i gårdsbyggnaden på Handelsesplanaden 36, där stadens motorfabriker och många andra företag var mina kunder. Jag tillverkade bland annat gjutmodeller för bensintanken till den svenska Aldell-utombordsmotorn, som började tillverkas på licens av bröderna Gyllenberg i Nykarleby. Motorn tillverkades i tre olika storlekar och bensintankarna göts i aluminium. Företaget gick dock i konkurs och ägarna flyttade utomlands.

Lars Pensar tillhandahöll med kommentaren:

En liten, liten detalj till Aldell-motorns tillverkning i Nykarleby på sid 128 i boken Marakattor och katthuvuden, historien om motorfabrikerna i Vasa, utgiven av Vasa veteranbilssällskap, Vasa 2014, Oy Kärkmedia AB, sid 128.
(Inf. 2014-09-14.)

 

*      *      *


Termoluxe-kamin tillverkad av Pyrotermi.
Thermoluxe-kamin tillverkad av Pyrotermi.
Foto: Rafael Sjöblom.


Lars Pensar tillhandahöll bilder med kommentaren:


Thermoluxe-kaminen – Georg Tarvos skaffade en till sitt hus Mathesiusgatan – Källbackgatan. Eftersatt service fick den att ”puffa-exploida” och tre dagar av smärtsam rengöring från oljesot följde. Tände den på nytt och efter en stund smällde den på nytt. Tre dagars sorgearbete följde och Thermoluxen sparkades ut!”


Gyllenbergs eller f.d. Gyllenbergs.
Gyllenbergs eller f.d. Gyllenbergs från gårdsssidan, troligen 1950-talet. Förstoring. Foto: Rafael Sjöblom.


Gyllenbergs eller f.d. Gyllenbergs.
Fabriken från öster. Förstoring. Foto: Rafael Sjöblom.


*      *      *


Notera remskivan av limträ! Kvarnen drevs med rem som i sin tur kunde drivas med elmotor eller traktor. Även tröskverk drevs med såna. Förstoring.

Lars Pensar tillhandahöll med kommentaren.

En av de bästa konstruktionerna som bröderna Gyllenberg kom med, var ”husbehovskvarnen” som från 1940-talet snart stod i varje jordbrukares tjänst.  Ännu idag kan den påträffas på någon gård i funktion för att mala foder för grisar och kreatur.
(Inf. 2014-09-21.)



Nästa kapitel: Jouperfabriken.


Läs mer:
Rond genom Forsby i Österbottniska Posten 1949.
Mera småindustrier behövs i Jakobstads Tidning 1955.
Firman, där man inte hinner ta semester i Österbottniska Posten 1955.
Expedition till Spetsbergen i Österbottniska Posten 1957.
Bröder Gyllenberg i konkurs i Österbottniska Posten 1957.
Aldell-instruktionsbok.
Rundgång.
Hälsning från en ättling.
De f.d. Gyllenbergska fabriksfastigheterna av Erik Birck.
Reklamblad (pdf) för Thermoluxe på:
- svenska
- finska
(Inf. 2004-04-17, sv/v exteriörbilder inf. 2008-09-04, rev. 2017-09-26 .)