Tema Nors


Innehåll

  Nr År
Inledning    
Norsfångst med håf eller s. k. „lippa“ 19 1884
Stadgar för en fiskeriförening 13 1896
Nykarleby fiskaregilles utställning 42 1909
Ett fiskaremöte
På torget 51 1910
Från Soklot 5 1913
Rikligt fiskafänge 9 1914
Norsfisket 20 1917
Petri fiskafänge i Soklot 11 1934
Krig mot kråkorna 15 1935
Köldknäppen 2 1939
Bitar och stumpar 3 1943
*

Inledning

Tege nämnde siklippartiden och då blev det läge att kolla vad Österbottniska Posten har att förtälja om lippor. Det blev i princip inget utom:

Norsfångst med håf eller s. k. „lippa“ har under sednaste veckor bedrifvits med stor ifver nedanför „Ragnörn.” Att fisket åtminstone delvis varit rikligt, ehuru man knappast kan säga lönande, torde få slutas deraf att nors å stadens torg försålts till 50 penni lispundet. Äfven andra fisksorter: sik, gädda och abborre torgföras numera och säljas till måttliga priser: resp. 3, 2:50 och 2 mark per lispund.

Österbottniska Posten, 08.05.1884, nr 19, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Nors (Osmerus eperlanus L.)


Men Nors gav ett nytt uppslag för en temasida. Har ingen annan erfarenhet av fisken än att när jag var med pappa på vårarna och fiskade med nät så kunde vi ibland få de gurkdoftande små fiskarna. Det räknades som skräpfisk och katterna fick dem.



Det fanns ca 560 sidor vid sökning på nors.
Vissa var mer läsliga än andra.

*

Stadgar för en fiskeriförening

emellan Nykarleby stads- och landskommuner samt Vexala och en del af Munsala byar Munsala kommun. Stadfäst genom guvernörens öfver Vasa län resolution af den 31 Mars 1882.

 
§ 1.
De denna förening tillhörande kommuner äga enhvar vidtaga särskilda åtgärder för upplåtande af nyttjorätten till dem underlydande fiskevatten, såvidt detta ej är stridande mot nedannämda bestämningar.
 
§ 2.
Fiske med krok, ref, ryssjor, mjärdar och nät må, med iakttagande af hvad här nedan angående maskornas storlek är föreskrifvet, idkas under hvilken tid af året som hälst.
 
§ 3.

Vinter notfiske får utöfvas endast å Torsö fjärd, fjärd utmed västra stranden af Alö holme till den s. k. Vattungsudden, och utmed Alöns östra strand intill rådman Lybecks stenbrygga norrifrån räknadt. Sommar notfiske är tillåtet utom för tiden emellan den 15 maj till den 15 juli. dock alt maskorna i sommarnot ej må göras mindre än en värktum emellan de närmaste bindningsknutarna.

[”En verktum var 24,7 mm. När decimalmåtten infördes år 1855 blev 1 tum = 29,7 mm.”]

 
§ 4.
Ej må till fiske begagnas mjärdar, nät eller ryssjor, hvilkas maskor hålla mindre än en (1) värktum emellan de närmaste bindningsknutarna, hvarifrån dock göras följande undantag:
a) Krokfiskare må tillåtas för fångst af nödig betesfisk begagna håfvar och nät med för ändamålet lämpade maskor.
 b) S. k. seipnät med minst tums afstånd mellan maskornas bindningsknutar och af högst 6 kvarters djuplek få endast under maj månad på våren samt på hösten under oktober och november månader begagnas.
c) För fångst af nors må i älfven s. k. norsnät begagnas under maj månad.
d) Strömmingsfiske med skötor får såsom hitintills idkas, hvaremot strömmingsryssjor ej må begagnas annan tid än ifrån den 10 juni till den tid då strömmingsfisket för sommaren upphör (icke höstetid) och ej under någon tid öster om Alö holme, ej häller söderom en linje dragen ifrån Vattungsudden å Alöns västra strand till Kubbans lotsplats, dock skall alt sikfiske med begagnande af strömmings ryssjor vara alltid förbjudet.
 
§ 5.
I älfven och vid dess mynning vare all fångst af fisk, hörande till laxsläktet, såväl med stående som rörliga bragder förbjuden från den 15 augusti till den 15 juni.
 
§ 6.

Öfverträdelser mot denna öfverenskommelse straffas med böter från 10 till 50 mark, hvarjämte de begagnade fiskredskapen om de befinnas ej öfverensstämmande med hvad där är föreskrifvet, må af hvem som hälst saklöst förstöras.

Enhvar vare berättigad att angifva och åtala öfverträdeser af denna stadga, samt att af dem, som uti sådan öfverträdelse gripes på bar gärning till vedermäle taga hans båt och redskap och desamma bibehålla till dess han rätt för sig gjort.

§ 8.

Af böter, som på grund af denna stadga utdömmas, erhåller angifvaren hälften och andra hälften tillfaller en fond, som förvaltas af en bestyrelse hvars medlemmar årligen väljas af de i denna förening ingående kommuner sålunda, att två ledamöter utses från hvarje by och fyra från staden, och hvilken som har sig ombetrodt att utöfva närmaste öfvervakandet af denna överenskommelses behöriga efterlefnad.

Vid bristande betalningstillgång förvandlas böterna på sätt lag som vitesböter föreskrifver.

 
§ 9.

Den fond som uppstår på sätt i § 8 omförmäles, skall användas till fiskerihanteringens fromma, hvarom bestyrelsen äger närmare föreslå och kommunerna besluta. Redovisning bör öfver fonden meddelas såsom för kommunala medel i allmänhet är föreskrifvet.

Sedan denna stadga vunnit laga kraft, skall densamma årligen uppläsas i de till föreningen hörande kommuners kyrkor, hvarutom den på kommunernas bekostnad bör till tryck befordras och kostnadsfritt åt fiske idkande personer utdelas. Såsom tillägg böra i den trykta stadgan äfven ingå sådana paragrafer af gällande fiskeristadgar, hvilkas kännedom kan anses vara för allmänheten särskildt behöflig. Vinternoten bör, för att ej bet späda ynglet skall förstöras och fiskens utdödande härigenom förebyggas, vara minst 13 millimeter mellan bindningsknutarna.


Österbottniska Posten, 28.03.1896, nr 13, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
En fiskevårdsförening för Nykarleby-nejden av Curt Segerstråle 1939.

*

På torget. Det var Tomas i förrgår och jag skyndade ut på torget, då jag i tidningarna läst, att det skulle finnas så många fiskare ock så få köpare.

Det var inte alldeles sant. Säljarna voro inte många och köparna inte få, men icke desto mindre voro priserna lägre nu än på hösten. Smöret, som i höstas kostade 2 mk 80 pi kilo, ja, någon gång ända till 2 mk 90 pi, såldes till 2 mk 20 pi kilo, ja, en lycklig köpare hade fått en bytta för 2 mk 10 pi kilo. Hurudant det smöret var, vet jag inte. Nötkött kostade på höstsommaren 1 mk 40 kilo, senare 80 pi och nu omkring 1 mk kilo, fläsk har bibehållit sitt pris 1 mk 50 pi kilo till 1 mk 70 pi, fårkött 1 mk 20 pi till 1 mk 50 pi. Gädda kostade 75 pi kilo, lake 70 pi kilo. Dessa priser äro billiga, men lake och gädda ha tidigare sålts till 60 pi kilo. Strömming, nors och kutul ha inte torgförts på hela hösten. S. k. storströmming har man någon gång sett, och den har kostat 75 pi kilo.

Hö har torgförts ganska ymnigt och sålts till 5 à 6 pi kilo, hvilket är ett billigt pris eller omkring hälften af det pris höet betingade sig i fjol. Med höpriset har priset på mjölken fallit. Mjölkpriset höjdes i fjol till 20 pi pr liter, men kunde inte hålla sig alltför länge, då landsborna sålde till 18 pr pr liter. Nu kan man få mjölk hämtad hem till 15 à 17 pi pr liter, seminariet, som tar en större mängd, får mjölk till 15 pi litern.

Mjöl och gryn har något obetydligt fallit i pris.

God ved får man nu till 15 mk pr gammal famn och Något sämre ved till 14 mk 50 pi. Priset har sålunda gått nedåt, ty för ett par tre år tillbaka fick man betala 18 mk för famnen. Redan i fjol var dock priset något lägre. Detta prisfall beror till en del på den milda vintern och till en annan del därpå, att allmogen saknat tillfälle till biförtjänster, då skogsafverkning på sistone blott i ringa utsträckning förekommit.

Petroleum kostar 20 pi litern, ehuru ju priset bort falla, då nya källor blifvit upptäckta och stora firmor konkurrera. Kaffe har stigit styggt i pris (2 mk 50 pi kilo) och sockret är dyrare än för ett par år tillbaka. Det kostar nu 1 mk 10 pi och 1 mk 15 kilo, topptals kanske något mindre. Brännvin konjak, viner och öl ha stigit i pris och äro förskräckligt dyra. De ha dock en strykande åtgång. Just då jag skrifver dessa rader, släpas stora mejerikärl fulla med brännvin nedför spritbutikens trappa, och en lång rad af gubbar, unga män samt en och annan kvinna vänta på att slippa in. Tobaken har stigit i pris med omkring 40 pi pr kilo sedan i oktober. Det märks inte ännu så mycket i minuthandeln, men då de gamla förråden ta slut hos handelsmännen, höjas priserna mera.

För stadsbor, som ha knappt om tillgångar, borde det nu icke anses vara någon dyr tid, då lifsmedlen fallit i pris liksom veden, men det är ondt om pengar; och öfverflödsvaror, såsom kaffe, tobak och spritdrycker köpas först och mat sedan, om pengarna räcka till. Bonden, som skall sälja sin vara, har det då något sämre än förut, ty han får mindre betalt. Och han köper ock så mycket kaffe, tobak och brännvin.


Österbottniska Posten, 23.12.1910, nr 51, s. 3
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*

Från Soklot. I måndags besöktes orten av lantbrukssällskapets instruktörer E. Nyberg och A. Öling, vilka vardera höllo föredrag på aftonen, den förstnämnde om uppfödande av kalvar och den senare om grönfoderodling. En ganska talrik allmänhet hade infunnit sig till föredragen, som åhördes med intresse.

Vinterfisket med not på Torsöfjärden har i dagarna vidtagit. I fredags förra veckan var noten första gången ute. Fångsten, bestående huvudsakligen av nors och siklöjor („kutol“), har härtills varit obetydlig.

Då gynnsam väderlek varit rådande och fångsten någorlunda givande, plägar fisket pågå varje dag. Denna vecka har dock notdragning skett blott en gång.

Temperaturen, som hela januari månad varit ganska hög och vexlat mellan 5 och 10 köldgrader, sjönk i början av veckan, då termometern på tisdag morgon visade 28 graders köld. Två dagar senare hade vi emellertid förra veckans temperatur tillbaka, nämligen blott 7 à 8 köldgrader.

Snö har de senare dagarna fallit i tillräcklig mängd. Slädföret i skogen, som tidigare i vinter varit mindre gott, emedan tjälen icke trängt tillräckligt långt ned i jorden, i synnerhet i kärrmarker, är numera överallt på landbacken så pass bra, att alla vinterkörslor utan hinder kunna utföras. På isarna löper släden däremot icke mera lika lätt som förut, ty snöfallet i början av veckan har i någon mån förstört det goda föret därstädes.


Österbottniska Posten, 31.01.1913, nr 5, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*

Rikligt fiskafänge. Med vinternoten i Soklot erhölls i onsdags 10 tunnor nors och annan småfisk.


Österbottniska Posten, 27.02.1914, nr 9, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*

Norsfisket. Senaten har den 9 dennes hemställt om fastställande av följande tillägg till § 10 i fiskeristadgan av den 23/7 1902:

„Likaså vare fångst av nors med not tillåten i sjö under 10 dagar efter islossningen å sådana platser, där sådant fiske av gammalt bedrives.”


Österbottniska Posten, 19.05.1917, nr 20, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*

Petri fiskafänge i Soklot. Soklot bys notlag n:o 1 gjorde i måndags med vinternot en synnerligen riklig fångst, som bestod av 20 tunnor fisk, mestadels strömming men även kutul och nors.


Österbottniska Posten, 16.03.1934, nr 11, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



*

Krig mot kråkorna

— — —

3) Småfisk, helst strömming eller nors, skäres i bitar av den storleken, att de med lätthet kunna sväljas av kråkorna. I bitarna gör man med en rund träpinne håligheter, i vilka man med en strut av ex. vis smörpapper pressar in ett litet kvantum fosformos.

(Vid användandet av fisk som åtel lämpar sig 3 %-ig fosforolja synnerligen väl. Denna införes då direkt i fiskköttet med en skarpspetsig glasspruta.)

— — —


Det var mordiskt! Resten av artikeln går i samma stil.
Österbottniska Posten, 12.04.1935, nr 15, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*

Köldknäppen kom efter snöfallet med —20 grader och där under, men kännes inte besvärande i den torra och klara luften, där rökpelaren från skorsstenarna strävar uppåt mot blånande sky. Vädergubbarnas tydor ha gått i baklås. Främst i Nyland, där temperaturen stigit ned till 28 köldgrader under den gångna veckan. Något bistert måtte kung Bores isiga andedräkt kännas ute på »glopi«, där fiskelag bedriver notdragning under isen. Goda fångster av nors, strömming och annan småfisk ha tidtals erhållits, och prisen hållit sig i topphöjd. Gärna unnat den som sällan får ett »Petri-fiskafänge.« Och meteorologerna lova svag till måttlig O vind, delvis klart och tilltagande köld.


Österbottniska Posten, 13.01.1939, nr 2, s. 2. Ej säker på att denna berör Nykarleby.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*
Bitar och stumpar.


Det har varit bekymmersamt för huvudstaden under de senaste dagarna. Visserligen icke för russackornas skull, men staden har i hela fyra dagar varit utan färsk fisk, och det är en händelse, som är lämplig att mitt i de stora världsskeelserna slå upp en fullt synlig rubrik i stadens stora tidningar över. Nu kan det ju ha sina sidor att utfordra huvudstadens stora människomängd i fyra dagar utan fisk, men fastän det är närapå fyra månader, redan vi sist såg en färsk fiskstjärt, tiger vi still. Snälla barn vänta och bli utan.

Nog för att här fiskas. Det var inga blygsamma siffror Soklot fiskargille kunde publicera i senaste nummer, men vart de många tusen kilona strömming, sik och nors m. m. m. m. tagit vägen, då vi så sällan sett någon skymt av dem, det kan vi undra över. Dock utan att vänta eller få något svar. Nu kommer väl vinterfisket småningom i gång, och visst skall också nu en hel del halas in. Men knappast får vi se ens så mycket som skinnet av en lake eller fjället av en gädda. Dat är ju också för mycket begärt, ty huvudstaden har varit fyra dagar utan färsk fisk redan i vinter.

*

Man skall inte begära för mycket. Genom pressen har i dagarna gått en rörande historia: Ett brev hade kommit till kungliga svenska postverket, adresserat till ”Den gode guden”. Detta vållade verket en hel del huvudbry. Man lämnade brevet till generaldirektör Örne, som vidarebefordrade det till Per Albin. När denne bröt brevet, befanns det innehålla en ödmjuk och trosviss bön från en småländsk lantman till vår Herre att hjälpa honom i hans betryck med tvåhundra kronor. Per Albin tyckte synd om mannen, och skickade honom en hundralapp av sin egen lön, men det dröjde inte länge, förrän ett nytt brev med samma ovanliga adress kom posten till handa. Det gick samma väg till excellensen, men döm om hans häpnad, när han fick läsa innehållet. ”Tack, gode Gud, för hjälpen med pengarna, men nästa gång Du hjälper någon i samma nöd som jag, så skicka det inte genom Per Albin, för han behöll hundra kronor själv”. Vilken Per Albin år det som snyter av med den fisk, vilken rättmätigt tillkommer oss?


Tege (Ture Granqvist.), Österbottniska Posten, 22.01.1943, nr 3, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



Läs mer:
Fler Tema.
Fiskeplatser och fångstsätt av Erik Birck.
Fler artiklar och notiser ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2024-10-06, rev. 2024-10-06 .)