Veckans intervju:

Faktor Hannes Nylund avgår i morgon efter 50-årig tjänst vid J. W. Nesslers tryckeri

I dag fredagen den 12 juni fyller bonden Frans Gleisner i Nykarleby, Åminne, 85 år. Jubilaren är vida känd utanför hemsocknens gränser och vi passar på att inför 85-årsdagen låta Frans berätta några spridda glimtar ur ett skiftande och strävsamt liv.

I MORGON DEN 1 AUGUSTI AVGÅR FRÅN SIN BEFATTNING SOM FAKTOR FÖR J. W. NESSLERS TRYCKERI I NYKARLEBY HANNES NYLUND .HAN AVGÅR DÄRFÖR ATT DET DÅ ÄR EXAKT FEMTIO ÅR SEDAN HAN INTRÄDDE I SAGDA FIRMAS TJÄNST — DET VAR NÄMLIGEN DEN 1 AUGUSTI ÅR 1909 HANNES NYLUND BÖRJADE. VÅR TIDNING VILL I DAG BRINGA EN AV SINA ALLRA TROGNASTE — FÖR ATT INTE SÄGA PLIKTTROGNASTE — MEDARBETARE EN RINGA HYLLNING OCH ETT UPPRIKTIGT TACK FÖR ALLT UPPOFFRANDE ARBETE UNDER GÅNGNA ÅR. HANNES NYLUND HAR OFTA HAFT EN TUNG ARBETSBÖRDA, MEN HANS ARBETSKAPACITET HAR VARIT OVANLIG. HAN HAR VARIT NOGGRANN, HAFT EKONOMISK BLICK OCH HÅLLIT IHOP FÖRETAGET ÄVEN UNDER SVÅRA KRIGS- OGH KRISÅR. HÄRINVlD PUBLICERAR VI EN INTERVJU, I VILKEN FAKTOR NYLUND SJÄLV FÅR BERÄTTA MINNEN OCH INTRYCK.

     — Du har inte varit fast anställd åt någon annan, huru kom du egentligen att stanna så?
     — Jag har väl trivts, för annars skulle man väl flyttat, småskrattar faktor Nylund. Femtio år är faktisk en lång tid om man tänker framåt, men inte har det blivit lång tid om man ser bakåt. Allt tidnings- och tryckeriarbete är levande och omväxlande ehuru det kan synas enahanda och trist. Det är alltid någonting nytt man har att arbeta med. Och inte skall väl mänskan heller arbeta tills hon är helt och hållet slut av ålder och krämpor. Nehej, nog vill man ändå njuta åtminstone något av ledighet och avkoppling, ty nu tänker jag faktiskt inte börja med nån ny syssla, berättar sextio-fyraåringen där vi sitter vid det skrivbord där han arbetat så länge.
     — Jag hade nyss fyllt 14 år då jag började som sättarlärling. Alltsammans var då enbart handsättning, men en nybörjare fick ofta den s.k. avläggningen på sin lott. (Avläggning är att åter sortera ut alla typer i resp. kaster efter tryckningen). Vi började kl 7 på morgonen, åt en smörgås som snabbfrukost inne i sätteriet på förmiddagen och fick hålla middagspaus i en och en halv timme. Därefter arbetade vi till kl. 19 på kvällen. Det var tiotimmars arbetsdag. Veckolönen var det första året 3 mk 25 pi i veckan.
     — Ett par år innan jag började hade kantor J. W. Nessler ombesörjt att Nykarleby stad hade fått elbelysning. Då issörja dock stundom gjorde turbinernas arbete lika ojämnt som strömmen blev hade vi ofta oljelamporna som hängde i taket till hjälp. Vi påbörjade tryckningen av Österbottniska Posten sent på torsdagskvällarna, arbetet pågick till fredagsmorgon, då direktören J. W. Nessler kom ut med veckoavlöningen till oss samtliga anställda.
     — Den tiden hade vi just inga civiltryckningsarbeten utan det mesta jobbet gick för tidningen. Dock minns jag det första arbetet inom boktryckningsbranschen jag var med om. Det var nykarlebyprosten Petrells finskspråkiga bok om bibelfrågor.
     — Annars är det fjärde generationen Nessler nu som jag ser här på företaget. Kantorn, fabrikören J. W. Nessler startade firman. Han anställde mig. Han dog kort därefter ca 1910 varefter sonen, ingenjör Paul Nessler blev direktör för företaget. Från 1918 skötte gamla fru Matilda Nessler det hela, tills nuvarande ägaren direktör C. W. Nessler trädde till. Fjärde generationen är dennes femårige son Leif.
     — Av tidigare redaktöter minns jag främst dr. K. J. Hagfors, red. Joel Nilsson, skolrådet Hj. Björkvall, bankdir. Einar Hedström, lär. Henrik Wik, insp. Joh. Åbonde, lär. Thure Granqvist, bankdir. Karl Finnström m.fl.
     — Då jag kom hit var Olof Högbom faktor. När han dog utsågs jag till faktor 1917, säger hr. Nylund, men han säger det inte sjäv, dock är det så att han sen dess varit företagets verklige klockarfar. Han har haft sin hand över tryckeriet, över annonser, prenumeration, allt löpande på kontoret har gått genom Hannes Nylunds hand.
     Sättare har varit flera här under min tid. Ragnar Karlsson och jag var de enda då jag började. Idag är typografen August Högström specialist på handsättningsarbeten och den yngre yrkesbrodern Hans Marklund har maskinsättning som specialitet. Men här har varit andra, jag nämner bara exempelvis Leo Ågren, numera författare och typograf i Jakobstad, här gjorde han sina första lärospån vid kasten.

[En av maskinerna i tryckeriet.
Foto: Holger Haglund. Helena Haglund tillhandahöll.]

     Faktor Hannes Nylund har inte varit anställd i något annat företag som vi sade —1949 erhöll han förresten Centralhandelskammarens förtjänstmärke för 40-årig verksamhet — men hans krafter har räckt och räcker fortfarande till en massa uppdrag av allmän natur. Han har tillhört kommunalfullmäktige i Nykarleby lk, varit kommunalkassör under lång tid, han är med i kyrkoförvaltningsnämnden, Nykarleby sparbanks styrelse, Nykarleby samskolas direktion, fiskevårdsföreningen m.m. Dessutom har han hunnit med ett antal agenturer. Hannes Nylund har således inte hört till dem som legat på latbänken.
     Den som nedskriver denna intervju känner faktor Nylund till en del. Vi har samarbetat under ett drygt tjugotal år, men för endast ett par år sedan slog sig sign. ned på redaktionsstolen här inne på det gamla kontoret. Först då lärde vi oss känna arbetsmyran, räknemannen, den minnesgode. Hannes Nylund hör till den äldre generation, som inte förhastar sig med en omändring, t. ex. typografiskt. Men han är förhandlingsvillig. Det går att resonera med Hannes. Han är vaken och han är med.
     Tack ska du ha för de femtio åren. Och tack för de år vi samarbetat! Om sign. inte missförstått saken kommer du härefter att fiska och njuta ett välbehövligt s.k. otium till stor del på den vackra Björkholmen långt ute i havsbandet, där du i kretsen av de dina kopplat av från allsköns blank, katter, cicero, kaster och ombrytningsbestyr.