NYKARLEBY
APOTEK

Historisk tillbakablick i december 1995

av

Bo Kronqvist

Skulle magistern Margareta Lundberg den 27 november 1995 ha suttit vid sitt fönster, som hennes granne gjorde den 12 januari 1858 på Smedsbacka gård, med samma utsikt mot centrum av Nykarleby, skulle synen de mötte ha varit rätt likadan trots en tidsdifferens på mer än ett hundra år. Då, 1858, som nu 1995 är det väl ganska säkert att bränderna var anlagda, 1858 totalförstördes staden av den brand som då började snett över gatan sett från den brand som nu i november totalförstörde det Gamla Apoteket i Nykarleby. Det var andra gången i Nykarleby Apoteks 213 åriga tillvaro som byggnaden förstördes i brand, 1858 och 1995.

Finland hade i början av 1700-talet endast fyra apotek nämligen i Åbo, Viborg, Helsingfors och Fredrikshamn. Vasa fick sitt första apotek 1763 medan Jakobstad fick sitt år 1781. Nu var det dags att utöka raden av apotek och i juli 1782 gavs privilegium åt Johan Julin. Det blev det 18 apoteket i Finland och ända sedan dess har staden haft ett eget apotek.

Ny Carleby Apothek.

Recept, utskrivet av doktor Blank år 1851.
”Med thesked hvarje morgon med vatten. Ord. af Herr Doctor Blank”
Z. Topelius' barndomshem, Kuddnäs.

1. Johan Julins apotek. På denna tomt fanns apoteket till 1785, gård nr 39.
   
   
2. Apotekaren Anders Kihlgren köpte den 17 januari 1785 gården nr 42 och flyttade apoteket dit. Här fanns apoteket fram till branden 13.1 1858.

Bilaga III. Karta öfver ”NyCarleby Stad. Afmät år 1740 af Commissions Landtmätare Gullic Wistlander och Renoverad år 1759 af M. G. Fillmer samt ytterligare renoverad och insatt de sedermera upptagne nya gårds tomter af undertecknad. År 1842. O. W. Kjellman. FRA. Kartan i färg.

J O H A N   J U L I N

[Adliga ättens von Julin vapen.]

Johan Julin föddes den 7.10.1752 i Västerås, son till tullskrivaren (senare förvaltaren vid sjötullen i Enköping) Erik Julin och hans maka Anna Maria Törngren. År 1764 sattes han i skola i Västerås men kunde p.g.a. familjens ekonomiska ställning stanna där bara ett och ett halvt år, till 1766. Därefter fick han anställning på apoteket i Enköping därifrån hans föräldrar tog bort honom, eftersom man på apoteket mer använde honom som dräng, han släpade ved och vatten. Samma år fick han nytt jobb som elev på apoteket i Strängnäs. 1771–72 hade han jobb som bodgosse hos en kryddkrämare i Strängnäs. Sedan från 1772 på apoteket i Strängnäs och därifrån år 1775 till Stockholm där han hade plats som elev på apotek fram till år 1777 då han flyttade till Örebro apotek. I juli år 1780 antogs han som Ämnessven av Kongl. Wetenskaps akademien och samma år avlade han provisorsexamen. Tjänst som provisor fick han i Stockholm samma år. Därefter studerade han kemi och naturalhistoria i Uppsala och konditionerade samtidigt på apoteket i staden. 11.7.1782 antog han anbudet att anlägga apotek i Nykarleby. Sålde det 5.8.1783 och inköpte apoteket i Uleåborg. Anlade samtidigt ett provincialapotek i Torneå. 1814 flyttade han till Åbo efter att inköpt apoteket där. Fick assessors titel samma år. Johan Julin ägde en stor naturalhistorisk samling som han delvis sålde till Göteborg och delvis medtog till Åbo och där donerade den till Åbo Akademi. Den delen förstördes i Åbo brand 1827.

Trots att han egentligen bodde i Nykarleby endast ett år hann han ändå uträtta en mängd saker i vår stad. För det första skulle ju ett nytt apotek grundas och redan det krävde sitt. I Nykarleby inköpte han gård nr 39 på Rådhusgatan, andra tomten norrut från torget (Se sid. 2). Dessutom anlade han en hälsobrunn i staden. Den låg ett par hundra meter söderut från nuvarande Engs gård på östra älvstranden, eller mellan Elis Engs och Kaj Finnes gårdar. Däremellan finns en s.k. ”loomo” där enligt Einar Hedström (Nykarleby. Min barndoms och min ungdomsstad. 1958) ännu på 1920-talet man kunde se en källåder sakta välla fram. Här anlade Johan Julin 1782 Nykarleby Hälsokälla, som ändra fram till 1812 hörde ihop med apoteksegendomen. I Åbo Tidningar skriver kyrkoherden i Nykarleby år 1784 ”källan har redan flera år dessförinnan blivit med mycken förmån utnyttjad för åtskilliga sjukdomar”.

Vi får senare återkomma till denna inrättning. Det skulle nog förvåna om inte Johan Julin också här i Nykarleby hade en kryddgård för medicinalväxter.

Johan Julins son Erik Julin övertog faderns apotek vid faderns bortgång. I Åbo startade han också en mängd olika företag bl.a. Åbo Mekaniska verkstad, Åbo skeppsvarv. Dessutom fick staden p.g.a. hans insatser en frivillig brandkår. Han blev kommerseråd år 1854 och sedan 1948 står han staty på Slottsgatan (utanför hotell Julia, Walter Runebergs arbete). Brodern Johan Jacob Julin blev även han apotekare efter sina studier. Dessutom hade han en tobaksfabrik i Åbo och grundade i staden den första sparbanken 1822. Samma år inköpte han Fiskars bruk. Därefter har släkten varit, en betydande industrifamilj i västra Nyland. År 1835 blev han bergsråd och år 1849 adlades han och introducerades (1852) på Riddarhuset under namnet von Julin (adliga ätten nr 214).

A N D E R S   K I H L G R E N

År 1783 sålde Johan Julin apoteket till Anders Kihlgren som den 5 augusti 1783 erhöll privilegium på Nykarleby Apotek. Han föddes i Uppsala år 1754 och inflyttade till Nykarleby från Stockholm. 1787 gifte han sig här med Anna Helena Kikovia, dotter till kapellanen i Nykarleby Olav Kikovius. Anders Kihlgren övertog apoteket samt Hälsobrunnen av Johan Julin. år 1785 inköpte han gård nr 42 vid torget. Huset, en träbyggning i två våningar stod närmast till höger om Rådhuset. Gården inköpte han av fru Sigrid Hamberg (änka efter sitt tredje äktenskap med tullförvaltaren Reinhold Fredrik Vittstock i Gamlakarleby). I denna går stannade apoteket fram till branden 1858.

Då Anders Kihlgren dog den 23 februari 1801 i ”hetsig feber” såldes inte apoteket utan änkan fortsatte med att upprätthålla apoteket ända till sin död 1803, då barnen med provisor Gustaf Reinhold Hellström som arrendator fortsatte verksamheten fram till i oktober 1804 då barnen flyttade till Uleåborg och apoteket såldes.

[Apoteket.]

E H R E N F R I E D   K A N T Z A U

Då Ehrenfried Kantzau år 1804 inköpte apoteket av Anders Kihlgrens barn betalade han 2.000 riksdaler riksgäldssedlar. I köpet ingick då gård, apotek med droger jämte en vid Östra Gatan belägen kryddgård samt det över hälsobrunnen belägna skjulet jämte bryggor. Privilegiebrevet är daterat den 2 oktober 1804. Apotekare Kantzau födes i Vasa år 1765 som son till apotekaren Joachim Christian Johannis Philippi Kantzau och Magdalena Brinck. Familjen Kantzau härstammade från Stralsund. Ehrenfried Kantzau genomgick Vasa trivialskola (grundad 1641 i Nykarleby) och blev student 1783. Samma år reste han till Stockholm och blev provisor. Konditionerade på apotek i Stockholm, Karlstad och Vasa tills han 1804 fick privilegium på Nykarleby Apotek. Han avled i Nykarleby den 25 maj 1818 i lungsot. Hans änka Albertina Soller (dotter till brännmästaren i Vasa) fortsatte med apoteket till 1819 och flyttade 1820 jämte sina fem barn till Vasa.

Östra och södra sidorna av torget. Från vänster: rådman Isak Lindqvists gård (nr 41), rådhuset och apoteksgården (nr 42). I hörnet rådman Anders Juthes, senare kapten Chr. Wennerholms gård (nr 43), där v. Döbeln låg sjuk. Till höger rådman Josef Calamnius', från 1834, J. Ad. Lybecks gård (nr 16). Teckning av G. Schalin efter trämodeller av A. Gästrin.

A D O L F   F R E D R I K   F O R S E L L

Adolf Fredrik Forsell betalade till Kantzaus änka år 1820 12.000 riksdaler riksgäldssedlar, eller 10.000 mer an Kantzau betalade år 1804. Enligt uppgift köpte han apoteket redan 1819, betalade det 1820 och flyttade till staden först 1821. Privilegium fick han år 1823. Apotekare Forsell föddes i Padasjoki den 18 april 1794 som son till kornetten Carl Jakob Forsell och Ulrika Lovisa Stenroth. Varför Forsell redan samma år som han fick privilegium sålde apoteket vet man inte. Men något gick antagligen inte som beräknat eftersom följande apotekare kom först 1824. Forsell gifte sig 1822 med Maria Catarina Mathesius, dotter till pedagogen och kaplanen Nils Mathesius (Mathesiusgatan) och hans hustru Maria Elisabet Juthas. Mellan åren 1824–1826 arrenderade han av sin svärfar hans del av Smedsbacka hemman. År 1829 flyttade han till Ilmola (fi. Ilmajoki) där han återupptog sitt tidigare yrke länsmannens. Senare blev han advokatfiskal vid tullstyrelsen. Han avled den 7 maj 1862 på Viuru bruk i Padasjoki.

Ny Carleby Apothek.

[En större thésked hvarannan timme. Ord. Herr Doctor Blank. Daterat 1856.]

A D R I A N   R E I N H O L D    B A S T M A N

Provisorn Adrian Reinhold Bastman inflyttade till Nykarleby i februari 1824 från Borgå. Där hade han tjänstgjort som provisor vid gamla Apoteket i Borgå under apotekare Anders Gustaf Gadds ledning. Bastman föddes i Ulfsby den 1 augusti år 1797. Vilka orsakerna var till att han erhöll privilegium för sitt redan år 1824 inköpta apotek, först i november 1829 är också obekant, men man kan ana att ekonomiska svårigheter fanns i bakgrunden. För att förbättra sin ekonomi reste han år 1826 till Uskela socken för att på Koskis gård gifta sig med godsägaren, kapten Magnus Hedersvärds, 71-åriga dotter fröken Brita Beata Hedersvärd. Den nya fru Bastman hämtades i täckt vagn till Nykarleby för att inte de utanför porten samlade supkamraterna skalle få se hans ”fynd”. Redan år 1827 dog fru Bastman i lungsot och Bastman kunde med hjälp av hennes förmögenhet ordna sina apoteksaffärer. Redan år 1831 var han tvungen att sälja apoteket p.g.a. obestånd. Efter försäljningen bodde han som hyresgäst på ett flertal ställen i staden. 1833 flyttade han till Nyslott men återvände samma år och bosatte sig på Forsbacka hemman (1833–34). I december 1841 gifte han sig med Hedvig Lindroos, som han sedan länge levt tillsammans med. Hedvig Lindroos dog följande år endast 41 år gammal. Det berättas att hennes syster hade för vana att vandra på gravgården och ropa: Brita Beata Hedersvärd, släpp in mig! I november 1850 dog Bastman utfattig i Nykarleby.

J O H A N   B E N Z E L S T I E R N A

[Adliga ättens Benzelstierna vapen.]

Johan Benzelstierna föddes i Stockholm den 8 augusti 1802. Hans far var kaptenen, kommendanten på Karlshamns kastell Jesper Albrecht Benzelstierna och hans maka Catarina Dorotea Wettergren. Apotekare Benzelstiernas farfars far var ärkebiskop Erik Benzelius i Uppsala (precis såsom hans farfars farfar också han ärkebiskop i Uppsala) och hans farfars morfar var biskop i Skara Jesper Svedberg (adlad Svedenborg). Såväl Johan som hans bror Erik Albrecht flyttade till Finland. Erik till Helsingfors och Åbo som föreståndare för navigationsskolan. Johan och Erik Benzelstierna blev naturaliserade finska adelsmän år 1837 och introducerades på finska Riddarhuset 1838 (adliga ätten nr 203).

Johan Benzelstierna inflyttade i Nykarleby år 1831 och gifte sig året därpå med kofferdikaptensdottern Augusta Vilhelmina Becker från Jakobstad. Den 15 september 1833 erhöll han privilegium på apoteket i Nykarleby. Han hade betalt 13.333 rubel silver för apoteket. Innan han kom till Nykarleby hade han varit apotekselev hos L. E. Stigzelius i Viborg. Farmaceut blev han 1826 och fick året därpå tjänst på J. Julins (se ovan) apotek i Åbo. Samma höst flyttade han till Libecks i Gamlakarleby och avlade apotekarexamen 1830. Från Gamlakarleby kom han så till Nykarleby. Han inköpte nu också Nykarleby Hälsobrunn och knöt den åter till apoteket. Utom själva brunnen inköpte han också Brunnsholmarna i älven. När han gjorde det vet man inte men år 1836 renoverade han sommarvärdshuset som handelsmännen Lindqvist och Backman uppfört på en av holmarna. Dessutom anlade han en kägelbana där. Från denna tid titulerar han sig även Brunnsintendent vid Nykarleby hälsokälla. Zacharias Topelius skriver i sin dagbok den 20 juli [1837] bl.a. följande anteckningar om den torsdagskvällen:

... K l . 5 e . m vandrade vi samteliga Kudnis Lifgarde till Brunnsholmen, till en derstädes af Apothekaren arrangerad

B r u n n s b a l .

Localen var något trång, men vädret mycket angenämt, hvarföre större delen af sällskapet mellan danserna suto på bänkar i det gröna. – Balen var rätt talrikt besökt, och äfven af främmande hvari bland M:ne Favroin, W:na Roos, Tulldirecteur Avellan m.fl. – I anseende till det ständiga språnget i det gröna, följde de första danserna icke särdeles tätt på hvarandra. – De voro ändå lifliga nog, synnerligen ett potpourrie, der korg, blomma och ring utdelades. Jag fick 2 korgar, 2 ringar och 1 blomma.

Stackars neglikan!

Favoriterna, Rosorna och damerna i allmänhet (icke alla likväl) tycktes vara rätt belåtna. – Så äfven mina främmande. Fejo endast, glömde sig ibland vid keglorna och thoddyglaset, och tyckte sedan att han dansat nog litet. – Tulldirecteuren var mycket munter, fann våra flickor vackra och skämtade lustigt med dem. – Benzelstierna, Platen och Widen, detta kostbara trio i dansen voro vid godt lynne. – Justus Staudinger och Hindrik täflade om Emmy. – Emmy sade ”hennes Mama hade sista natten drömt att hela brunnshuset ramlade i sjön”.

Hvilken och orsaken må hafva varit, men tillställaren dröjde så länge med eccläreringen, att sista ryska quadrillen dansades i en behaglig skymning. – Genast, derefter skedde allmänt upbrott, hvilket Benzelstjerna var skulden till ...

Brunnsholmarna på Benzelstiernas tid.
Målning av Hilda Olson 1848. Nykarleby Museum.
Målningen i färg.

I Nykarleby hade apotekare Benzelstierna även uppdrag såsom tolagsbokhållare och vägskrivare. Apotekaren Johan Benzelstierna dog i Nykarleby den 7 augusti 1849 i lungsot. Hans gravsten finns fortfarande kvar på begravningsplatsen, prydd med släktens vapensköld.

I Nykarleby föddes hans sju barn, varav flickorna Vilhelmina Elisabet, Amanda Ulrika och Anna Charlotta även dog i Nykarleby.

En av flickorna, Augusta Rosalia, dog i Jakobstad och en, Johanna Emilia, i Helsingfors. Sonen Erik Albrekt blev student i Vasa gymnasium 1864 och arbetade sedan som agent för Fängelseföreningen. Vid hans död 1875 (i Helsingfors) utgick ätten i Finland på svärdssidan. En av systrarna Henrika Albertina gifte sig 1860 med sjökaptenen Fredrik Gustav von Schantz (farfar till undervisningsrådet Hans F. von Schantz). Hon dog år 1877. Dottern Amanda Ulrika bodde tillsammans med modern kvar i Nykarleby (i huset t.v. om Brostugan, gården med den höga stenfoten). Dottern dog 1891 och modern 1893. Med dem utdog ätten i Finland.

Efter mannens död fortsatte änkan att sköta apoteket men sålde det 1850.

N I C L A S   M A L M B E R G

Niclas (i Nykarleby kallade han sig Nils) Malmberg föddes i Jakobstad den 3 juni 1818 som son till sjökaptenen Nils Malmberg och Elisabet Blomström. Efter skolgång i Jakobstads pedagogi började han som apotekselev i Gamlakarleby 1831. Sedan konditionerade han bl.a. i Karlskrona, Åbo, Helsingfors och Kuopio. Från Kuopio kom han som provisor till Nykarleby år 1846. Följande år flyttade han till Helsingfors men återkom till vår stad 1850 efter Benzelstiernas död. Han köpte apoteket den 6 april 1850. För fastigheten betalade han 2000 rubel silver och för själva apoteket 9000 rubel silver. Privilegium erhöll han i augusti 1851. Förutom apoteket kom han att under sin tid i staden äga bl.a. Sandnäs glasbruk i Vexala. Från år 1862 tillsammans med vaccinatören Ehnqvist och mellan åren 1865 och 1873 ensam. Dessutom var han delägare i Nykarleby Skeppsvarv. Under hans tid inträffade den förödande branden 1858 då staden så gott som totalförstördes. Då flyttade han apoteket till änkekaptenskan Regina Ölunds gård på västra sidan av älven. Samma hus där änkeapotekerskan Benzelstierna sedan skulle bo. Där stannade apoteket, fram till år1865. Enligt fil.dr. Erik Bircks utredningar, vilka man väl är tvungen att lita på, var det rådmannen E. A. Waselius som byggde huset på tomt nr 62 efter branden. Huset var då klart år 1858. Samma år som branden och därmed det första nya huset. Enligt Birck såldes huset till apotekare Nils Malmberg år 1865 och då först skall han ha ändrat om huset för sin apoteksverksamhet. Enligt prof. Woldemar Backman skall det ha varit Malmberg som byggde huset och där inledde apoteksverksamheten 1860 efter förvisningen till andra sidan älven. Vad som är sant är svårt att säga, men troligen ligger sanningen nog närmast i Bircks uppgifter.

[Rastrerat apotek.]

Då skall alltså apoteket ha varit beläget i Regina Ölunds, sedermera Lotti Dyhrs hus. Gården kallas även Brownska gården. Nils Malmberg gifte sig år 1857 med Matilda Sjöberg i Vasa. Hon var dotter till kronofogden Mikael Vilhelm Sjöberg och Sofia Schroderus. I det nya apotekshuset föddes den 20 juni 1867 sonen Nils Viktor Albin Malmberg. Efter studier i skulptur i Helsingfors och senare i Paris och Florens arbetade han som skulptör och även som lärare i Finska konstföreningens ritskola och vid Tekniska högskolan och Centralskolan för konst flit. På initiativ av Rolf Herler, då teol.stud., påbörjades en insamling bland nuvarande och f.d. nykarlebybor för att i apotekets Fåfänga få resa ett av hans arbeten. 1937 fick stadens fullmäktige underrättelse om att en bronsavgjutning av hans verk ”Flora” gjorts och kommer att doneras till staden. I Helsingfors finns också ett av hans arbeten ”Vattenbärerskan” (1924) i Skatuddsskvären (nedanför Uspenskij katedralen). 1952 beslöt Nykarleby Rotaryklubb att med små minnesplattor utmärka gårdar där kända författare och konstnärer fötts. På apotekets vägg sattes plattan med uppgifter om Viktor Malmberg upp. Plattan förvaras numera på Nykarleby Museum.

[Flora.]

Apotekare Nils Malmberg avled i juni 1876 i frossa. Hans hustru hade avlidit året innan. Apotekare Petter Adolf Silfverberg kom till Nykarleby år 1878 från Virmo för att som förmyndare för de minderåriga barnen ta hand om apoteket. År 1879 gifte han sig med fröken Verna Malmberg sålde apoteket och flyttade till Ekenäs.

K L A S   H E N R I K   E K R O O S

Apotekare Ekroos inköpte apoteket och fick privilegium 1880. Han föddes i Pernå den 30 december 1845, son till kronolänsmannen Kari Ekroos och Sofia Lindroos. Efter skolgång i Borgå fortsatte han som apotekselev i Viborg. Farmaceut 1865. Konditionerade i Lovisa och i Helsingfors. Provisor år 1870. Arbetade sedan som provisor i Åbo från 1872 till år 1875, då han flyttade till Helsingfors. Där blev han arkivarie och expeditionsföreståndare för Lutherska Evangeliiföreningen, ett arbete som han innehade fram till år 1880 då han flyttade till Nykarleby. På apoteket, inrättade han år 1889 en vattenfabrik. Hans intresse för den evangeliska rörelsen tog inte slut i och med flyttningen till vår stad. Han tog initiativ till lutherska bönehusföreningen (stadgar från 1895). Han inköpte en tomt och där lät han uppföra ett bönehus som han sedan överlät till föreningen för en billig penning.

Sedan 1886 var han medlem av stadsfullmäktige och fungerade under 1894 som vice ordförande.

Han sålde apoteket år 1894 och flyttade med sin familj i augusti 1895 till Helsingfors. Blev där än en gång arkivarie för evangeliiföreningen och från 1896 även föreningens ordförande. År 1914 flyttade han till Borgå där han avled år 1914. Hans grav ligger på Gamla begravningsplanen (i samma avdelning som Ragnvald Thors). Han var gift två gånger. Båda gångerna i Raumo! 1876 med Ida Fredrika Sjöblom (död i Nykarleby år 1888). Andra äktenskapet ingicks i Raumo år 1888 med Edla Emilia Panelius.

Interiör från apoteket under Ekroos tid.
Fr.v. Uno Drake, hr Pihlman medan den tredje är obekant.
Foto: Nykarleby Museiförening.
Förstoring.

I V A R   S T R A N D E L L

Ivar Strrndell inköpte apoteket i slutet av 1894 och fick privilegium i januari 1895. Han föddes den 5 november 1866 i Åbo. Efter skolgång sökte han sig som apotekselev 1884 till apoteket i Nystad och avlade farmaceutexamen år 1888. Under åren 1888 till 1892 konditionerade han i Åbo och avlade provisorsexamen 1893. Sedan kom ännu ett år i Åbo innan han inköpte apoteket i Nykarleby. Detta innehade han fram till år 1901 då han inköpte 4:de apoteket i Åbo. Hörde till donatorerna vid Åbo Akademi. Strandell avled i Åbo år 1929.

Prov: och Stads Apotheket
i Ny=Carleby


Recept utskrivet av doktor Forsius år 1862.
”Att intagas en half matsked 4 gånger dagliugen.
— Ordin. af Herr Doctor Forsius.”
Ur dr Zacharias Topelius d.ä:s reseapotek på Kuddnäs.
Förstoring.

G U S T A F   E L I E L   ROOS

Gust. Roos föddes den 21 oktober 1861 i Nykarleby som son till rådmannen Elias Roos och hans hustru Anna Ottilia von Essen. Efter skolgång i Vasa Lyceum fortsatte han som apotekselev från är 1881 i Tammerfors och i Jorois. Han avlade farmaceutexamen år 1885. Därefter konditionerade han såsom farmaceut i Alavo, Nykarleby och i Lappajärvi. Provisor den 11 maj 1892. I mars 1893 erhöll han privilegium på apoteket i Alavo. Han gifte sig i Åbo i augusti 1895 med Alexandra Fredrika Nordman.

Under tiden i Nykarleby var han med i stadsfullmäktige, i drätselkammaren samt i mängd olika kommittéer. År 1917 sålde han apoteket och flyttade med sin familj till Vasa. Där var han en tid medarbetare i Branders apotek och sedan under sex åt föreståndare för Södra Finlands bankfilial i Vasa.

NYKARLEBY APOTHEK

Recept ur reseapoteket på Kuddnäs.

O S K A R   V A L D E M A R   V I L K M A N
[Vanligen skrivs efternamnet med W.]

Apotekare Oskar Vilkman. Foto 1890-talet. Museets samlingar.

Oskar Vilkman föddes den 17 september 1887 i Lovisa. Son till sadelmakaren Johan Henrik Vilkman och Maria Norring. Från år 1904 var han apotekselev i Kotka och sedan i Lovisa. Farmaceutexamen den 4 december 1907. Arbetade som farmaceut i Gamlakarleby.

Provisorsexamen i november 1913. Konditionerade sedan i Brahestad, Teuva (Östermark) och i Gamlakarleby fram till inköpet av detta apotek 1917. Han kom till staden under en orolig tid.

Provisorn på apoteket Rex Strömberg hade just återvänt från fångenskap i Ryssland p.g.a. samröre med aktivisterna i jägarrörelsen). Rex Strömberg berättar om tiden i fångenskapen i Österbottniska Posten den 23 mars 1917. Den 5 januari finns Rudolf Holmströms skrivelse angående Skyddskåren. Den 6 januari valdes Oskar Vilkman till kårens chef. Alltså direkt fick han kasta sig in i samhället, inte bara arbetet på apoteket. Satt med i stadsfullmäktige och i drätselkammaren. Då man år 1930 beslöt inrätta en stadsdirektörstjänst i staden valdes Oskar Vilkman eftersom han hade de lägsta lönekraven för denna bisyssla (som även innebar chefstjänst för Kraftverket). Denna eller dessa befattningar innehade han fram till 1940. 1919 var han med om att grundlägga Nykarleby Samskola. 1920 startade han Nykarleby Stevedoring & Co Ab, vars direktör han var. Detta bara några axplock av hans verksamhet. Självfallet var han även en aktiv seglare och med i ledningen på SS Ägir. Han gifte sig 1917 i Åbo med Julia Elisabeth Lindström dotter till sjökaptenen Gustaf Arvid Lindström och Anna Elisabet Kossander.

Apoteket sett från älvsidan.
Foto 1890-talet. Museets samlingar.
Förstoring.

M I K A E L   N Y L A N D E R

Mikael Nylander föddes i Borgå den 26 mars 1909 som son till skomakaren Richard Nylander och Hilda Vilhelmina Boman. Inskrevs i första klassen i Borgå Lyceum 1920. Avgick från lyceet. 1925. Därefter arbetade han som apotekselev och senare som provisor i Åbo, Seinäjoki och Vörå. 1945 kom han såsom föreståndare till apoteket i Nykarleby. 1951 fick han rättigheterna till Hattula nygrundade apotek, men återkom till Nykarleby efter att 1952 ha övertagit stamapoteket här. Han gifte sig 1942 med Rut Louise Bäck.

I Nykarleby deltog han såsom hans företrädare aktivt i det kommunala livet. I stadsfullmäktige satt han i över tjugu år, dessutom ledamot av stadsstyrelsen. Ordförande för Nykarleby Sjukhus samkommun etc. etc. Dessutom var han aktiv inom Krigsinvalidernas Brödraförbund och i Nykarleby Rotaryklubb.

Mikael Nylander avled i januari 1979. Då apoteket övergick i den nya apotekaren Anna-Lisa Westbergs ägo och hon flyttade apoteket till nya utrymmen vid torget sålde Nylanders arvingar fastigheten till byggnadsbyrå A. Hakoranta. Rivningen påbörjades 1983 men stoppades av Museiverket.

Mikael Nylanders begravningsprogram.
Nykarleby museums samlingar.

Palaneesta apteekista
oli jo ratkaisu
takataskussa

UUSIKAARLEPYY
PENTTI HÖRI

Rakennushistoriallisesti arvokas Uudenkaarlepyyn vanha apteekki tuhoutui maanantain vastaisena yönä raivonneessa tulipalossa.

Valtioneuvoston vuonna 1991 suojelema rakennus oli ilmiliekissä palokunnan tullessa paikalle kello yhden jälkeen yöllä. Kolmeen mennessä palo oli saatu hallintaan, mutta rakennus oli jo menetetty.

Aamulla jäljellä olivat lähinnä ulkoseinät, joista osa jouduttiin kaatamaan sortumavaaran takia tutkimustöiden turvaamiseksi.

Palon tutkimuksia johtavan komisario Per-Erik Petterssonin mukaan päivän mittaan ei voitu löytää yhtään niin sanottua luonnollista syttymissyytä.

— Ajatus tahallisuudessa tai varomattomasta tulen käsittelystä on vahva. Pettersson sanoo.

Tyhjillään olleessa, ränsistyneessä rakennuksessa ei pidetty lämpöä, eikä siellä ollut myöskään sähkövirtaa. Talossa on majaillut alkoholisteja.

Poliisi ei ollut maanantaina varma, ettei talossa ollut ketään tulipalon aikaan. Toisaalta mitään viitteitä mahdollisista sisäänjääneistäkään ei maanantaina saatu.

Apteekin naapuristossa asuva Anna Wahlbergheräsi yöllä puoli kahden aikaan, kun rakennus paloi jo täysillä ja sammutusyksiköt olivat saapuneet.

Vanhan apteekin pihapiirissä on pyörinyt ryyppy- ja nuorisoporukoita. Pari tuntia raivonnut palo jätti lähinnä vain ulkoseinät pystyyn.
Förstoring.

— Aiemmin illalla emme havainneet mitään liikettä. Koirakaan ei haukkunut. Apteekin talossa on monen vuoden ajan kulkenut ryyppyporukoita. Iltaisin talossa on käynyt myös nuoria, millä lie asioilla.

Wahlberg tulkitsee monen kaupunkilaisen ajatuksia sanoessaan, että jokin tällainen oli odotettavissa. Ränsistynyt apteekki on jakanut uusikaarlepyyläisten kannat kahtia suojelun suhteen.

— Toisaalta on sääli, että näin kävi. Talon perustukset olivat hyvässä kunnossa, joten se olisi voitu korjata.

Apteekkari Nils Malmberg rakennutti talon vuonna 1860. Museovirasto on luokitellut sen valtakunnalliseksi suojelukohteeksi.

Valtioneuvosto vahvisti lääninhallituksen tekemän suojelupäätöksen vuonna 1991.

Kiinteistön 1980-luvun alkupuolella ostanut rakennusliike A. Hakoranta ei ole ollut kiinnostunut sen korjaamisesta.

Uudenkaarlepyyn kaupunki on myös suhtautunut torjuvasti esityksiin kiinteistön lunastamisesta ja peruskorjaamisesta.

Aivan viime päivinä saatiin kuitenkin aikaan edistystä tilanteen ratkaisemiseksi. Länsi-Suomen ympäristökeskus neuvotteli omistajan kanssa ehdot, joilla kaupungin omistama kiinteistöyhtiö lunastaisi rakennuksen.

— Ostoon ja korjaukseen oli saatu sekä EU- että valtion rahoitusta. Nämä olisivat kattaneet kustannukset 80-prosenttisesti, jolloin kaupunki olisi vastannut lopusta, kertoi asiaa vauhdittanut erikoissuunnittelija Tapani Lehtoluoti ympäristökeskuksesta.

Torstaina aikaansaatu ratkaisuesitys piti luovuttaa maanantaina Uudenkaarlepyyn kaupungin käsiteltäväksi.

Ympäristökeskus ja museovirasto selittävät vielä tällä viikolla, mikä on kiinteistön tuleva kohtalo. Päärakennus on tuhoutunut, mutta suojellulla alueella on edelleen kaksi asuinrakennusta, piharakennus ja maakellari.

— Nyt täytyy katsoa, mikä tilanne on koko suojelun kannalta, maanantaina raunioihin tutustunut Lehtoluoto toteaa.

Uudenkaarlepyyn suojeltu apteekkitalo tuhoutui öisessä tulipalossa

UUSIKAARLEPYY – Kulttuurihistoriallisesti ja kaupunkikuvallisesti arvokkaana suojeltu vanha apteekkirakennus paloi Uudessakaarlepyyssä maanantain vastaisena yönä.

Talo oli ollut vuosikausia tyhjillään. Siinä ei ole ollut sähköjä eikä lämmitystä. Komisario Per-Erik Petterssonin mukaan syttymissyy ei selvinnyt vielä maanantaina. Rikospoliisin mukaan palo saattaa olla tahallaan sytytetty.

Palo havaittiin yöllä pian kello yhden jälkeen. Palopäällikkö Gunnar Backlund kertoi tulipalon saaneen tuolloin jo sellaisen vallan, ettei rakennusta voitu pelastaa. Yli kolmekymmentä metriä pitkän ja viisitoista metriä leveän yksikerroksinen rakennuksen ikkunoista löivät liekit ja katto oli romahtanut sisään.

Palokunta keskittyi suojelemaan arvokkaita naapurirakennuksia. Vanha apteekkitalo paloi korjauskelvottomaksi.

Apteekki kuului 1860-luvulla rakennettuun ja suojeltuun rakennusryhmään. Tontilla sijaitsee myös toinen päärakennus sekä ulkorakennus, kaivo ja maakellari. Suojeltu rakennusryhmä edusti empirekauden viimeistä vaihetta. Apteekkitaloa pidettiin hienona esimerkkinä vauraasta porvaristalosta. Apteekkari Nils Malmberg rakennutti rakennuksen 1860 arkkitehti C. A. Edelfeltin vuotta aiemmin laatimaan asemakaavaan.

Apteekin kohtalosta kiistelty

Vanhan apteekin kohtalosta on kiistelty moneen otteeseen vuosien saatossa. Omistaja, rakennusliike A. Hakoranta hankki 1980-luvulla tontin ja rakennuksen rakentaakseen tilalle uutta. Rakennukset määrättiin kuitenkin myöhemmin toimenpidekieltoon ja lopulta ne suojeltiin valtioneuvoston päätöksellä. Omistaja valitti suojelupäätöksestä, mutta Korkein hallinto-oikeus piti suojelun voimassa.