Den idylliska skärgården utanför Nykarleby har redan tidigt lockat ortsborna ut till sommarliv på lummiga holmar och böljor blå. Älven, den allmänna färdvägen, förde närmast ut till Djupsten och Alörn, där sommarstugor efter hand växte upp. Utfärder företogs till västra och yttre skärgården, under det de inre, södra fjärdarna i ringa grad berördes av detta sommarliv. Intresset för segling som sport betraktad synes dock ej i påvisbar grad ha framträtt, förrän hamnens förflyttning år 1864 till Bonäs fjärd (Andra sjön) åstadkommit en ny villabosättning i dessa trakter. Bland härboende familjer fanns på 1870-talet ett antal raska ungdomar, som med intresse ägnade sig åt segelsporten — främst inom familjen Hedström, där de tre äldsta sönerna hade var sin segelbåt, samt något senare inom familjerna Häggblom och Lundqvist. T.o.m. flickorna sågs styra sina egna båtar.

Det stigande intresset för segling väckte givetvis även tävlingslusten, som tog sig utryck i privata duster, när tillfälle därtill gavs. Sommaren år 1884 beslöt man på initiativ av ett par intresserade att på försök föranstalta ordnade kappseglingar. I ÖP för den 3 juli annonseras, att en kappsegling påföljande söndag den 6 juli föranstaltas vid Andra sjön, varvid ”flere pris komma att utdelas åt allmoge- och fiskarebåtar samt en hedersvimpel åt den snabbaste herremannabåten”.

Tävlingen ägde rum i vackert sommarväder med hård nordlig vind. Av herremannabåtar deltog 6 stycken, men till följd av den sena annonseringen endast en allmogebåt. Banan gick från ångbåtsbryggan längs Andrasjöfjärden runt en på Alörsfjärden förankrad märkbåt. Allmogebåten seglade av stormasten redan efter ett slag, och även ett par av de övriga båtarna råkade ut för missöden i den starka vinden. Hedersvimpeln togs av Oihonna, en båt av gamlakarlebytyp, ägare handelsman Carl Nylund. ”Kapten” på båten var fröken Maria Nylund och besättningen utgjordes av fröken Anna Nylund och herr Elis Häggblom. Den sistnämnde styrde båten på kryssen. Närmast kom Ellida, en båt av samma typ tillhörande handlanden Bruno Häggblom. Som prisdomare fungerade lektor Gustaf Hedström, provisor Julius Sandström och sjökapten Kerrman. Detta var den första organiserade kappseglingen i Nykarleby.

En andra kappsegling arrangerades samma sommar söndagen den 10 augusti vid Kubbans lotsplats. Till denna hade 15 båtar infunnit sig, av dem 12 allmogebåtar. Vinden var frisk sydväst. Bästa tiden erhöll handlanden Joel Hedström med sin som snabbseglare kända Delphin, vilken bland herremannabåtarna tilldelades hederspris. I allmogeklassen tillföll I pris, 25 mk, Johan Näs från Monäs, II pris, 10 mk Erik Räf från Kantlax och III pris, en kaffepanna, Karl Björklund från Socklot. 4:e, 5:e och 6:e båtarna erhöll mindre uppmuntringspris. Prisdomare var Gustaf Hedström, Julius Sandström, Werner Lybeck och Axel Backman.

Det intresse varmed dessa båda tävlingar omfattades såväl av aktiva seglare som av åskådare, var påtagligen närmaste anledningen till att den 14 augusti följande annons ingick i Ö. P.:

”Båtseglare, Ohoj!
De som äro livade för bildandet
av en segelförening i Nykarleby,
behagade sammanträda å
hotell Marielund
[f.d. Björklunds villa]
vid Andra sjön Torsdagen den
21 augusti kl. 6 e.m.”

[Annons följande vecka.]

Denna dag blev sällskapet Ägirs egentliga födelsedag. Vid mötet tecknade sig 17 personer som medlemmar, och flere tillkom något senare. En kommitté bestående av Gustaf Hedström, Julius Sandström och Fritz Olson tillsattes för att uppgöra förslag till stadgar. Ett nytt möte hölls torsdagen den 18 september, då det uppgjorda förslaget med några mindre ändringar antogs. En interimsstyrelse utsågs, vilken fungerade till sällskapets första ordinarie årsmöte den 8 juni år 1885. Stadgarna fastställdes av Kejserliga Senaten den 5 december samma år.

För att belysa segelsällskapet Ägirs verksamhet återger jag ett utdrag ur det jag år 1944 skrev med anledning av dess 60-årsjubileum:

”Sextio år har förflutit, sedan S. S. Ägir stiftades på sommarvärdshuset Marielund vid Andra sjön torsdagen den 21 augusti 1884.

Som märken i banan på dess seglats kan nämnas uppförandet av den första seglarstugan på Ägirsholmen år 1887, varigenom sällskapet fick en egen samlingsplats för sina tävlingar, den kortkölade båttypens inträde år 1893, som väckte intresset för mera snabbseglande farkoster, den begynnande konkurrensen utåt år 1899, som förskaffade Ägir ett aktat namn och inledde en ny era inom de tre grannföreningarna, den första billighetsklassens införande år 1906, som medförde stor livaktighet på kappseglingsbanan, inköpandet av Marielund till segelpaviljong år 1907, vilket inledde en högsäsong både i fråga om båtar och medlemsantalet, Ägirs initiativ år 1909 till gemensamma segeldagar med S. S. J. [Segelsällskapet Jakobstad] och G. S. F., [”Gamlakarleby seglarförening”] vilka sammanförde föreningarna till spännande tävlingar, initiativet till österbottniska småbåtsklassen år 1924, varigenom segelsporten i Österbotten pånyttföddes, inköpet av ”Loppan” år 1925 till segelpaviljong, vilken blev sällskapets omhuldade samlingspunkt samt de år 1935 begynnande och med så stort intresse omfattade segeldagarna för såväl sällskapets om för utomstående båtar av alla slag ävensom för juniorer.

Inom denna ram rymmes ett mångskiftande seglarliv. Väl har sällskapet stundom haft sina vågdalar, men tack vare dess båtpolitik, som tagit olika tiders intressen och resurser i beaktande, har det aldrig legat i stiltje, innan det åter lyfts av en hävande våg. Kamratskapet inom sällskapet har varit gott och samvaron efterlämnat många oförgätliga minnen. I tider av för sällskapet ekonomiskt tryck har det flere gånger fått erfara medlemmarnas stöd. I det allmänna medvetandet å orten har Ägir alltid intagit en betydelsefull plats”.