Den ryska militära närvaron
i Nykarleby
1915–1918


Den ryska närvaron under första världskrigets år satte sin synliga prägel på stadsbilden. Inte bara som uniformerad militär personal, utan även hästar, transporter, offentliga konserter och folkmyller på gatorna.

På gamla begravningsplatsen, där stadens ämbetshus nu står, ”Gallhagen” benämnd, hade de gamla gravstoderna i form av träkors och stoder av breda plankbitar avlägsnats när den nya stadsplanen 1858 skulle tas i bruk. De gamla gravkullarna hade utjämnats och platsen var gräsbevuxen. Här hade bland annat två av Z. Topelius små bröder gravlagts, men även lantdagsmannen Per Klockars, bondeståndets representant från Jutas och sen alla andra från stads- och landsförsamlingen, jämte Karbybor, som avlidit efter det att gravläggning runt kyrkan förbjöds.

När den ryska militären, som förlades i staden från 1915, behövde en övningsplats för kavalleriet, den hästburna delen av armén, såg den sig om efter en sådan. Blickarna föll på den gamla begravningsplatsen, som anslöt till torget som var infanteriets parad- och övningsplats. Strax invid fanns även stadshotellet med restauration, behövligt för det högra befälet, officerarna, som gärna rekvirerade hotellrum för sitt boende, och där god måltid kunde beställas nästan dygnet runt.

En del av den ryska militären här utgjordes av kosacker, som av tradition alltid varit hästburna. För deras övningar anlades nu en dressyrridbana på gamla begravningsplanen där häst och ryttare kunde öva skritt och galopp, piruett, ryggningar och mer därtill. De på alla ställen närvarande stadens småpojkar, där det hände något, kom alltid till platsen när hästarna, från sina upphyrda stallplatser, från kasernen vid Rings 10 hästar, från enskilda gårdsägares stall oftast bara en häst var, kom gående. Efter ridövningarna trakterades officerarna på stadshotellet.

Men mer spännande var att åse stridsritt längs esplanaden då kosackerna på sina hästar, en i gången startade från Södra Tvärgatan (Bangatan) och i mittgången av Esplanaden, satte av för att vid varje korsande gata, Södra Torggatan, Norra Torggatan, Norra Tvärgatan, Nybroesplanaden, Källbackgatan och slutligen Norra Staketgatan, med sin dragna sabel hugga av ett så kort stycke som möjligt av ett videspröt uppsatt på en knappt två meter hög stolpe. Stående i stigbyglarna gällde det att bemästra hästen, hugga och sen ta kurs på nästa stolpe. För varje ny ryttare samlades de avhuggna stumparna ihop för att kunna mätas och jämföras.

Komna till Norrtull där esplanaden slutar, vände ryttaren om och nu, i full karriär, hängande på sidan av hästen och hållande sig i sadel och grimma, galopperade han tillbaks till startpunkten där tidtagning skedde, berättade en då sjuttonårig yngling, August Ekman, som denna tid var anställd på Widells leksaksfabrik i det gamla stationshuset. Huruvida segraren fick någon belöning eller fick nöja sig med äran, blev osagt.

På ”Kampen”, området där i dag (2016) den norra rondellen, Heselius kvarn= ElTre, f.d. Lindskogs snickeri, öster om Kuddnäs infart är belägna, hade de ryska infanteristernas sitt övningsområde. Där grävde de skyttegravar, löpgravar, skyddsgropar och eldställningar och försåg dessa med skydd och spärrar. Här övades stormning av skyttegravar, upprullning, bajonettanfall och försvar samt handgranatkastning. Och stadens pojkar var förstås åskådare.

När platsen på 1920-talets början började återställas genom att de grävda konstruktionerna fylldes igen, blev Kampen den 1919 nygrundade föreningen NIK:s första idrottsplan. Här tävlade man i längd, höjdhopp, kula, diskus och spjut, men det skulle dröja till 1950 innan staden fick en modern idrottsplan i invigningsskick!

Minnen från när Kampen var militärt övningsområde är få. För några decennier sedan hittade Hilding Viklund, med sin metalldetektor, en illa medfaren tung revolver, en s.k. ”Russian Colt”, den stora versionen av den berömda amerikanska Colt-revolvern, som exporterades till tsarens armé. Kanske kan man gissa att det var en rysk officer som råkade tappa revolvern som trampades ned i jordmassorna i en raserad skyttegrav och fick ligga där tills Hildings detektor pep till.

I december 1919 togs gymnastikredskapen, som den ryska militären anlagt på Normalskolans gårdsplan bort. Det var den tidens konditionsträningsredskap för soldaterna. Närmast klätter- och balansövningskonstruktioner. Om Kampen som idrottsplats kan man läsa mer här på vyerna.

En finsk idrottsförening ansökte 1928 om att få en plats anvisad för idrottsutövning, men tilldelades Kampen med förbehållet att den även får användas av andra för idrottsutövning.

Samma år, 1928, gör staden en sammanräkning över vad den ryska militära närvaron har kostat under världskrigets år i skada och stulen egendom, förstörd lösegendom, stölder och beslag, obetalda hyror etc. och kan presentera ett belopp på 127 124,90 mk.

Eftersom en arbetskarl på Juthbacka detta år betalades med 1 mk/dag skulle beloppet motsvara 127 125 arbetsdagars löneutbetalning.


Lars Pensar
, skrev i oktober 2016 och tillhandahöll.


Läs mer:
Den ryska inkvarteringen av Erik Birck.
Innehållsförteckning till Frihetskriget.
(Inf. 2016-10-30, rev. 2016-10-30 .)