Verna Charlotte ”Lotte” Dyhr, ogift dotter till handlanden Albert Dyhr, tycks ha levt ett liv i stillhet 1863–1933. Åtminstone när det gäller figurerande i Österbottniska Posten. Men efter döden blev det desto mer. Ingenstans har framkommit vad hon livnärde sig på, men med tanke på den stora kvarlåtenskapen kan hon ha varit rentier. Har sett henne nämnas i friförsamlingssammanhang, men hittar det inte nu. Namnvarianterna Lotti och Charlotta förekommer också. På gravstenen är Lotta ristat.

Som vanligt kommer lite spin
off material också med.
De rubrikerna är indragna.

Innehåll

Årgångarna 1890–1910 är ej digitaliserade.

NYKARLEBY

MARTA VERKSAMHETEN.

Ur årsberättelserna.

— — —

I samband med årsmötet i Nykarleby den 20 febr. hölls en utställning av hemslöjdsalster från alla lokalföreningar inom distriktet. Av de utställda alstren utvaldes en kollektion för att sändas till den stora Marta-hemslöjdsutställningen i Helsingfors. Av dessa representerade 94 föremål den äldre hemslöjden, vartill kom fröken Lotte Dyhrs särutställning med 53 föremål av gammal borgerlig hemslöjd. Av nyare hemslöjd utställdes 83 föremål. Av de äldre hemslöjdsalstren utvaldes ett 10-tal till hemslöjdsutställningen i Stockholm. Till alla lokalföreningarna inom distriktet och även till enskilda medlemmar utdelades diplom. Av många gamla föremål togos kopior, vilka bevaras i Nationalmuseet. Den 4 sept.

— — —

70 år fyllde fröken Lotte Dyhr den 24 dennes. Jubilaren uppvaktades på högtidsdagen med hälsningar, telegram cch blommor från vänner när och fjärran. Fröken Dyhr har en längre tid varit fjättrad vid sjukbädden.

Dödsfall. I lördags avled här städes fröken Lotte Dyhr efter en lång sjukdom i en ålder av 70 år. Den avlidna hörde till en av stadens äldsta släkter. Hon var dotter till handlanden Albert Dyhr, en ungdomsvän till Z. Topelius, varför också många Topelius-minnen finnas i hennes hem. Hon hade ett utmärkt minne samt berättade ofta och intresserat om gamla tiders Nykarleby.

Begravning. Stoftet av avlidna fröken Lotte Dyhr vigdes senaste söndag till gravens ro i stadens kyrka. Kistan inbars under tonerna till en sorgmarsch spelad av lektor M. Castrén. Jordfästningsakten förrättades av pastor H. Helander, som därvid talade allvarsfyllda ord i anslutning till bönen Herre, ske din vilja. Därefter vidtog en rik blomsterhyllning från anförvanter och vänner.

Ingeniör Sigmund Schalin nedlade en krans från familjerna Schalin och yttrade följande minnesord:

»Med djup sorg och rörelse träder jag fram till vår avhållna tant Lotte Dyhrs bår under min barndoms kyrkas minnesrika [broderns minnen av barndomens kyrka], åldriga valv, för att som ensam representant för en stor släkt- och vänkrets i södra Finland betyga de känslor, som gripit oss vid budskapet om vår gamla kära Lotte Dyhrs bortgång.

Under mera än ett sekel ha olika generationer och medlemmar av släkterna Dyhr, Topelius och Schalin varit förenade med starka band av vänfast kärlek. Men döden har slitit banden. Den ene efter den andre ha tagits bort. Borta äro Topelierna, borta äro Lybecks. De sista Schalinerna ha flyttat bort. Nu kom turen till Tant Lotte Dyhr, och efter henne blir tomrummet stort, ty hon hörde till de få kvarlevande av vårt gamla kära Nykarleby. Tant Lotte var en ovanlig personlighet, ett original i ordets bästa bemärkelse. Hon var ej någon kopia, hon var sig själv. Till sitt yttre sätt sluten, kantig och kärv, men med ett hjärta av guld! Alla förstodo henne ej, men den som lyckats genomskåda det måhända sträva skalet, den fann där innanför desto gedignare egenskaper. Vi, som haft den stora förmånen att få stå henne nära, vi skola aldrig glömma henne.

Tant Lotte har under sin långa sjukdom utgjort ett föredöme för oss genom den undergivna tålmodighet, som hon ådagalagt. Hon har därvid säkert haft som rättesnöre orden: »Herre, ske Din vilja», annars hade hon ej kunnat visa sig så glad mitt under lidandet. Vi tacka Tant Lotte för all den kärlek och vänfasthet hon visat oss och nedlägga denna krans som en enkel gård av vår stora tacksamhet.»

Ett antal personer och korporationer meddelade, att de velat hylla den avlidnas minne genom inbetalning till särskilda blomsterfonder.

Donationer. Avlidna fröken Lotte Dyhr har i efterlämnat testamente förordnat, att hennes kvarlåtenskap fördelas sålunda, att 4,000 mark tillfaller församlingens gravvårdsfond för vård av olika gravar; 15,000 mark till Nykarleby stad att förvaltas under namn av Hildegard och Albert Dyhrs Midsommarfond [mor och far], varav räntan vid midsommaren utdelas åt mindre bemedlade, ogifta, opensionerade damer. Svenska normallyceum i Helsingfors får 5,000 mk, kallad lektor Axel Backmans stipendiefond [svåger].

Återstoden delas i två delar, varav hälften tillfaller Nykarleby församling under benämningen lektorskan Rosa Backmans [syster]. Diakonatfond; andra hälften förvaltas av stadsfullmäktige i Nykarleby under namn av Matilda Lithéns minne; räntan användes till sjukhushjälp åt medellösa stadsbor. Storleken av dessa fonder kan ännu ej fastställas, innan lösöret realiserats.

[Det var i sanning en anspråkslös donator! Det blev fonder i moderns och faderns, svågerns, systerns och Topelius ungdomskärleks nam, men ingen i eget. Stadgar för fonden Mathilda Lithéns minne.]

Kyrkofullmäktige.

M å n g a  f r å g o r  b e h a n d l a d e.

Senaste söndag sammanträdde församlingens förstärkta kyrkofullmäktige efter gudstjänstens slut för att besluta om försäljning av virke från församlingens skogar. Sedan boställsnämndens ordförande uppläst boställsnämndens försäljningsvillkor och protokollet från virkesauktionen den 26 oktober, beslöto förstärkta kyrkofullmäktige efter en kort diskussion att godkänna boställsnämndens åtgöranden och likaså de vid auktionen givna anbuden.

Sammanlagt utbjödos vid auktionen 256 kubikmeter pappersved och dito props i hemskogsskiftet. 88 kubikmeter props och dito pappersved på Långön samt 952 stockstammar ur boställsnämndens skogar. 721 m. blandved och 280 m. björkved utbjödos. Högsta anbudet för pappersved i hemskogen var 50:50 per kubikmeter travat mått samt på Långön 55:50 ävensom för props resp. 25:25 i hemskogen och 31: — på Långön. Priset för blandved i hemskogsskiftet var 5 mk per meter och björkved 10 mk. På Långön blev det respektive 9:50 och 20 mk.

Anbuden gjordes av A.-B. S. R. Ericson C:o. Högsta anbudet för stocken gjordes av Jakobstad Såg och Lådfabrik och belöpte sig till 15:— per stam i hemskogen och 20:75 på Långön. (Betalning skulle ske kontant o. har redan av köparen erlagts).

Omedelbart härefter sammanträdde församlingens ordinarie fullmäktige för behandling av följande ärenden:

1.) Förslaget till budget för nästa år, vilket av förekommen anledning icke kunnat tills dato uppgöras av förvaltningsnämnden, beslöto fullmäktige upptaga till behandling vid ett senare sammanträde.

2.) Beslöts, att tvenne preskriberade debetsedlar, skulle avskrivas.

3.) Förslaget om dränering av begravningsplatsen beslöto fullmäktige efter en kort diskussion överlämna till förvaltningsnämnden för vidare beredning, likaså frågan om höjande av gravprisen.

4.) Ett av Folkhälsan väckt förslag om enskilda bägare vid nattvardsutdelningen i kyrkan dryftades och överlämnades åt kyrkorådet för beredning.

5) Beslöts, att Nykarleby församling i likhet med flere andra svenskspråkiga församlingar skulle inträda såsom medlem i Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland och till detsamma erlägga årlig medlemsavgift, Fmk 250: —.

6.) Beslöts att till Genealogiska samfundet i Finland utbetala den återstående summan Fmk 2,862:— för kopiering av församlingens äldsta historieböcker. Detta arbeta hade blivit utfört enligt ett tidigare av fullmäktige fattat beslut.

7.) För utarbetande av instruktioner för kyrkokassören tillsattes en tremannakommitté, bestående av herrar Vald. Westberg, N. A. Fougstedt och J. Sundkvist.

8.) Slutligen beslöts, att kyrkokassören skulle få anskaffa ett enkelt skåp av trä för uppbevarande av församlingens räkenskapsböcker.

9.) Ordföranden uppläste fröken Lotte Dyhrs testamente, vari bl. a. en större summa bestämts att tillfalla diakonatet i Nykarleby församling. Den ifrågavarande summan skall förvaltas såsom en särskild fond, »Rosa Backmans diakonatfond», och av den årliga räntan å densamma skall hälften användas till diakonissans avlöning, andra hälften till fattigas och sjukas hjälp och bistånd i Nykarleby stad. Fullmäktige beslöto att församlingen med tacksamhet skulle mottaga testamentet. Som ett uttryck därför beslöts, att fullmäktige inkommande söndag kl. 12 skall uppvakta vid den avlidnas grav.

10.) Till ordförande i förvaltningsnämden utsågs handlanden Aug. Casén, emedan dir. N. A. Fougstedt undanbett sig återval.

Rådstuvurätten. Vid rådhusrättens senaste sammanträde dömdes en person för olaga sikfiske till 75 marks böter och en annan för fylleri till 159 marks böter.

Hade den skyldige möjligen nyttjat en ”lippo”?]

Släktforskning. Den hängivna utforskaren av gamla Nykarleby-släkter prof. W. Backman har i Genealogiska samfundets skriftserie utgivit ett häfte, Bidrag till kännedom om det rikssvenska inslaget i Nykarleby stads befolkning på 1700- och förra hälften av 1800-talet. Häftet behandlar följande släkter: Benzelstierna, Berger, Broman, Brunberg, Brunström, Dyhr, Forsberg, Hammarin, Hedström, Hoppe, Hytter, Lindqvist, Långberg, Sager, Schale, Turdin—Forssén, Wahlberg, Wennerholm och Wer(f)wing.

Gårdsköp. Å fröken Lotte Dyhrs sterbhus auktion förliden vecka inropades gården n:o 104 vid Jutasvägen av gruvförmännen Matts Joel Brown från Pargas för 80,000 mark. Den nu försålda gården har gamla anor, ty redan 1812 försåldes densamma av en mamsell Anna Lovisa Synnerström till magister Jakob Vilhelm Ahlqvist för en köpesumma stor 360 riksdaler riksgäldsmynt. [Här saknas en försäljning 1838.] År 1889 övergick gården i sjökaptenen och handlanden Jakob Ölunds och hans maka Regina, född Strömmer, ägo. Efter deras död ärvdes gården av dottern uti ett föregående gifte Augusta Vilhelmina Becker, sedermera gift med apotekaren Johan von Benzelstjerna. Denna fru Benzelstjerna, då änka, sålde gården 1892 till lektorskan Rosa Backman för 4,000 mk. Vid hennes död ärvdes gården av systern förenämnda Lotte Dyhr.

Stadsfullmäktige behandlade vid sammanträde den 25 febr. bl. a. följande ärenden.

Godkändes stadsstyrelsens förslag om anläggande av vatten- och avloppsledning vid stadens frihem.

Likaså godkändes förslaget om försäljning av stadens tomt n:o 205.

Meddelades, att ombudsmännen för frk. Lotte Dyhrs sterbhus till staden inbetalat fmk 15,000:—, utgörande Hildegard och Albert Dyhrs midsommarfond.

Förslaget om anskaffande av en Topeliusbyst till staden omfattades i princip och beslöts hos Svenska Litteratursällskapet ansöka om bidrag härtill.

Till stadens representant i styrelsen för Stiftelsen Z. Topelius Barndomshem återvaldes för tre år framåt bankdir. Einar Hedström.

Stadsfullmäktige behandlade vid sammanträde i tisdags följande ärenden:

Stadsstyrelsens berättelse över 1934 års verksamhet föredrogs. Angående stadens ekonomiska ställning ha siffror tidigare publicerats. Kraftverket led under årets tre första månader av exeptionellt dålig vattentillgång, men har dock bokslutet i anseende härtill och till gjorda nyanskaffningar under året blivit tillfredsställande, fmk 131,280:—, varav fmk 100,000:— avskrivits på dammbyggnaden.

Skogsdikningar ha utförts till en längd av 9,365 löp. meter och dikesgrävningar 911 löp. meter. I östra hushållningsblocket ha planterats 63,040 två-åriga tallplantor.

Stadens hamn har besökts av fartyg med sammanlagt 26,488 reg. ton, och i hamn- och fraktavgifter har erlagt fmk 73,110: —.

Av frk. Charlotte Dyhrs sterbhus har staden inlösts Forsåkern och Storbroåkern.

Landskontorets förslag till medelpris å foder och proviant för militära ändamål godkändes.

Förslag till ny polisordning godkändes med smärre ändringar.

Stadsstyrelsens förslag till skogshygge godkändes likaså. Utfallet beräknas till 830, m³ ren barkad pappersved och 440 m³ brännved.

Jutas-stoden. Såsom för någon tid sedan i denna tidning omnämndes ha 50 år förflutit i höst sedan bautastenen på Jutas slagfält restes. I vems vård det framtida underhållet av minnesmärket lämnades har varit synnerligen oklart. Signaturerna Tege och Erk ha ett par gånger i sina kåserier i Ö. P. efterlyst någon »vårdare«. Man har undrat, om det varit Nykarleby stads eller Nykarleby landskommuns skyldighet att vårda minnesmärket.

Vid forskningar i gamla årgångar av Ö. P. har undertecknad anträffat en notis, som torde klarlägga frågan. Den 5 maj 1887 ingår nämligen en redovisning över förvaltningen av medlen till minnesstoden varav framgår, att en behållning av 465 mark 63 p. uppstått.

Redovisningen slutar med följande mening: »Denna behållning, mk 465:63, har överlämnats till drätselkammaren i Nykarleby, som äger förvalta kapitalet samt med räntan därå betala årliga avgifter för marken och underhålla densamma i behörigt skick«. Daterad Nykarleby d. 30 april 1887 och undertecknad av Kr. Fr. Forsius.
Härav framgår med önskvärd tydlighet att Nykarleby stad åtagit sig att vårda minnesmärket.

T. G. [Ture Granqvist.]

Stadgar för fonden Mathilda Lithéns minne

De av stadsfullmäktige vid senaste sammanträde antagna stadgarna för ovannämnda fond äro av följande lydelse:

§ 1. Fondens grundkapital utgör f. n. fmk 133,028:15, utgörande av fröken Verna Charlotta Dyhr till fonden testamenterade medel. [Beloppet motsvarar knappt 59 000 € 2022.]

§ 2. Fondens ändamål är att i enlighet med testamentets bestämmelser av sina räntemedel utgiva bidrag till sjukhusvistelse här eller å annan ort åt medellösa personer från Nykarleby stad, varvid personer med svenskt modersmål och av vår svenska stam äga företräde.

§ 3. Fondens ekonomiska förvaltning handhaves av stadsstyrelsen sålunda, att av fondens inkomster 1/10 årligen lägges till kapitalet och högst 9/10 användas för de i § 2 förutsatta bidragen. Av fondens medel bör minst fmk 120,000:— vara deponerade i säker bankinrättning.

§ 4. De i § 2 förutsatta bidragen till sjukhusvistelse utgivas tillsvidare av styrelsen för stadens sjukhus, vars beslut intages i styrelsens protokoll och årsberättelse. Kan styrelsen i något understödsärende icke enas, hänskjutes saken till stadsfullmäktiges avgörande

§ 5. Stadsstyrelsen meddelar i början av varje år sjukhusstyrelsen det från föregående år förefintliga belopp, som står till styrelsens förfogande för det löpande året.

§6. Om ändring eller tillägg till dessa stadgar besluta stads fullmäktige.