GRANNSTÄDER

Jakobstad
[J. L. Runeberg]

Nykarleby
[Zacharias Topelius
Fler Topeliusmedaljer.]

JAKOBSTAD och NYKARLEBY — grannstäderna som sett Finlands två största skalder födas — ligga på endast 2 mils avstånd från varandra, en vägsträcka som snabbt tillryggalägges med buss. Den som besöker den ena av de två städerna bör ej försumma att bese den andra. Bägge ha sina skaldeminnen, Nykarleby framför allt Topelius' barndomshem Kuddnäs, ett av landets förnämsta kulturminnesmärken i sitt slag.

Kommunikationer: Järnvägsförbindelse med landets övriga järnvägsnät — Jakobstad via Bennäs, Nykarleby via Kovjoki. Genomgående sovvagn dagligen från Jakobstad till Helsingfors.
Bussförbindelser: Flere turer dagligen i vardera riktningen på linjen Vasa—Nykarleby—Jakobstad—Gamlakarleby. Busslinjer till inlandet

NYKARLEBY

År 1607 bildades av delar av dåvarande Pedersöre och Vörå socknar ett pastorat, som fick namnet Nie Carleby efter dåvarande konung Karl IX. Gustav II Adolf, som nitälskade för handelns och sjöfartens uppblomstring, uppmanade allmogen att så talrikt som möjligt bosätta sig nära Nykarleby älvs mynning. Något senare, år 1617, grundlades Nykarleby stad [glöm det], men stadsprivilegierna daterades 7 sept. 1620. Stadens vapen skulle vara „en brinnande tjärutunna med tre eldsflammor uthur den övre botnen och på bådhe sijdhor“.

Näringslivet och byggnadsverksamheten stimulerades, 1640 erhöll Nykarleby Österbottens första trivialskola och 1653 blev staden huvudsäte i grevskapet Carleborg, som förlänades Klas Åkesson Tott. Staden håller — heter det i en åldrig urkund — „årligen Olofsmässomarknad den 29 Julii, och drifwer en fördelaktig Tjäruhandel samt med Wed, Bräder och Smör“. Åkerbruk, boskapsskötsel, säljakt och fiske voro även viktiga näringsfång.

Nykarleby nådde en viss blomstring fram till år 1700, då krig utbröt. Under stora ofreden blev staden nästan folktom och fienden gick härjande fram. Under lilla ofreden „framfor fienden dock här mildare på allt sätt“. Men under 1808—09 års krig stod här en drabbning inom stadens hank och stör midsommardagen 1808, varvid ryssarna vid sin reträtt brände bron.

I mitten av 1800-talet torde handeln varit livlig på inlandet; tjära, trävaror och spannmål voro utförselvaror. Då Saima kanal öppnades 1856, rönte emellertid den österbottniska handeln menligt inflytande därav. När sedan Uleåborgsbanan byggdes på 1880-talet, drog sig handeln till grannstäderna. Den stora segelflottan drabbades av förluster och hamnförhållandena blevo dessutom försämrade genom den fortsatta landhöjningen. Den smalspåriga järnvägen, som byggdes vid sekelskiftet, åstadkom därför icke det väntade ekonomiska uppsvinget.

Branden 1858 hade förstört nästan hela staden, men den reste sig ånyo ur askan. Och man kan säga, att Nykarleby mycket gynnats: av naturen, som gav staden ett vackert läge, av myndigheterna, som här inrättade landets svenska folkskollärarseminarium och av „sånggudinnorna som ställde sina älsklingars vaggor här“. Senare fick staden en mellanskola och i dess omedelbara närhet Kristliga folkhögskolan.

Sedan staden anknutits till stambanan genom en normalspårig järnväg, hoppas man på ett nytt ekonomiskt uppsving. Kraftverket förmår gott leverera kraftström till nya småindustrier utöver dem, som redan finnas eller planeras: maskinsnickerier, ullkarderi och -spinneri [Mathesiusgatan 1, församlingens loppis] konfektionsindustrier, tvättinrättning, gjuteri och fiskfryseri.

Få städer ha så vackra infarter som Topelius' stad. Detta står i god samklang med den karakteristik en författare gett av staden: „här har skaparen velat ge människan en söndagsort och han har gjort det utan att knussla med ingredienserna“.

Nykarleby seminariums övningsskola, byggd år 1907 efter ritningar av arkitekt K. V. Reinius.

„Dansen gick på bron och ljus var natten. Forsens skum flöt bort på älvens vatten.“ Ernst V. Knape. I fonden brostugan, där fordom bropenningen uppbars, nu Café Brostugan.

Kristliga folkhögskolan är en av härdarna för det folkbildningsarbete, som bedrives i Nykarleby.

Sankta Birgitta kyrka, uppförd 1708 —1710 efter ritningar av Elias Brenner.

Topeliusmuseet på Kuddnäs. Zachris Topelius' barndomshem har återställts i ursprungligt skick och visar den miljö, i vilken skalden växte upp och mottog sina första intryck.

Den av överdirektör A. Edefeldt (Albert Edefeldts far) efter branden uppgjorda stadsplanen såg i huvudsak ut så här. Senare har stadsplanen omarbetats och utvidgats av professor Hilding Ekelund. [Förstoring.]
 

Topeliusmuseet på Kuddnäs. Upprätthålles sedan den 14 Jan. 1934 av „Stiftelsen Z. Topelius barndomshem“. Invid vägen står en av stadsbor år 1918 rest minnessten med texten: „Här på Kuddnäs föddes den 14 januari 1818 Zacharias Topelius.“
Besökstid: vardagar 11—17 och söndagar 12—16.
Skaldens sommarhem, Majniemi, på Alörn restaurerades av eleverna vid seminariet och överlämnades högtidligt åt skalden i augusti 1897.

Sankta Birgitta kyrka. Kyrkorummet är invändigt försett med takmålningar samt Adolf Fredriks namnchiffer. Av Lennart Segerstråle utförda glasmålningar flankera altartavlan, som föreställer den korsfäste Kristus.
Besök genom hänvändning till pastorskansliet, tel. 6 eller tel. 216, kyrkoväktaren.

Minnestavlan över trivialskolan, Kyrkogatan 4, har följande inskription:
Nykarleby Trivialskola, Österbottens första lärdomsskola, grundades här av Per Brahe 1640. Invigd med stor pomp 3. II. 1641.

Topeliusparken. Porträttbysten av Z. Topelius har modellerats av Ville Vallgren.

I parken „Fåfängan“ nedanför Lybecksgården (nu ålderdomshem) och apoteket finnes en bronsskulptur „Flora“, ett verk av Viktor Malmberg, en son av Nykarleby. Lybecksgården var skalderna Mikael och P. W. Lybecks barndomshem. Härom erinrar även en minnestavla.

Forngården vid infarten från Jakobstad. Museet, som skall inrymma borgarhemsinteriörer, kommer även att erhålla allmogeföremål, värdefull dräktsamling, sjöhistoriska samlingar m. m. Museet iordningställes sommaren 1951.

Juthbacka semesterhem, 1 km. söder om staden. Den herrgårdslika karaktärsbyggnaden är från 1821.

Minnesstenen vid Jutas, 5 km. söder om staden, erinrar om slaget den 13 sept. 1808, då Döbeln vann sin av Runeberg besjungna seger. Stenen som restes 1885, har ritats av D. Nyblin och medaljongen är modellerad av Carl Eneas Sjöstrand. Ett stycke norr om slagfältet ligger den bondgård, från vilken bondeståndets talman i Borgå lantdag år 1809, Per Persson Klockars, härstammade.


Kungsstenen, söder om Karbygårdarna på vägsträckan Nykarleby—Jakobstad, där konung Adolf Fredrik intog måltid, när han reste runtom Bottniska viken och invigde den färdigblivna landsvägen.