Liten caféhistoria från Nykarleby

I ett jul- och hembygdskåseri från år 1956, berättar J. L.Birck, far till Erik Birck, om sina minnen av skolbyggnaden, det nuvarande gamla rådhuset. Där fanns den tiden lånebiblioteket och stadens första telefoncentral inrymd, men med gemensam ytterdörr mot Kyrkogatan ett hembageri! Den smala ytterdörren gav upphov till landsbornas benämning på hembageriet, nämligen ”Smaldöraboden”. [Följande plats för caféet var Björkvalls gård.]
    Namnet kom sen av någon anledning att överföras till det café som Ida Granlund öppnade i flygeln längs V. Esplanaden i Nordlings gård, den som hade fasaden mot Köpmansgatan och torget.
    Caféets dörr mot Esplanaden var mycket smal och därför började man tala om ”Smaladörr Idas café” — även någon liten variant på det namnet användes. Anders Rudnäs kom senare att öppna sin uraffär i samma lokal.

När Ida Granlund senare köpte gården på Bankgatan mellan Nystedts resandehem och skomakar Asplund, där Maj-Britt Palokangas gård finns i dag, kom benämningen ”Smala dörr caféet” eller också ”Granlunds café” att användas på det café Ida Granlund nu fortsatte med i sin gård.
    Nämnas kan att Ida Granlunds dotter Ingeborg, gifte sig med folkskollärare, senare folkskolinspektör Johannes Åbonde.


Korsningen Gustav Adolfsgatan-Bankgatan från väster sommaren 1960. Andra gården nerifrån är Granlunds. Om man tittar riktigt noga skymtar man Manteres bensinpump på trottoaren på andra sidan Gustav Adolfsgatan.
[Korsningen Gustav Adolfsgatan-Bankgatan från väster sommaren 1960. Andra gården nerifrån är Granlunds. Om man tittar riktigt noga skymtar man Manteres bensinpump på trottoaren på andra sidan Gustav Adolfsgatan. Hela bilden (430 kB).]


Vid Köpmansgatan, i dag Sollefteågatan, var det förövrigt cafétätt på 20—30 talet. I hörnet mot Gustaf Adolfsgatan fanns det på denna tid ofta omtalade Granbergs café, som innehades av bagaren — konditorn Karl Granberg. Han hade också en tid sommarcafé på Marielund vid Andrasjön.

I Nordlings gård, med ingång från Köpmansgatan intill den västra knuten fanns Nordlings café Central, förestått av Joel Nordlings dotter Ingrid. Hennes systrar var Linnea, Ingeborg och Gerda.
     I granngården på nuvarande Esso-servicestationens plats fanns Laqvists café. Med ny ägare hette det senare ”Nya caféet”. I samma utrymmen verkade under och strax efter kriget Varma-caféet.



[Varmas café i Nykarleby öppethålles sedan den 11 febr. 1943. Vi hoppas att vårt trivsamma café med våra välkända surrogat skall vinna ärade cafébesökares bevågenhet. I samma byggnad öppna vi ännu under vinterns lopp en KOLONIALVARUBUTIK. Oaktat varubrist är vår strävan att opartiskt och rättvist betjäna våra ärade kunder. Vi vänta med tillit på bättre tider, då affärens förmåga att bättre kunna betjäna allmänheten kommer till sin rätt. Andelsaffären Varma m. b. t.
Österbottniska Posten 1943.
(Inf. 2013-04-25.)]


     Närmast älven, i den s.k. Döbelns gård fanns Nygårds café, senare Koskinens matkök. Efter det fungerade lokalen som plats för olika företag, t.ex. som samlingslokal för ”Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga”, barberarsalong, Brylle Nylunds jeansshop ”Dalton”, Kivinens, senare Hedmans tandläkarmottagning, och i dag som privatbostad.

 



[Förre seminarie- och stadsträdgårdsmästare Bror och Karin Sandström i Café Kyrktuppen i Nylundska, f.d. Pensarska gården på Bankgatan 4. Namnet kan kopplas till läget ”i kyrktuppens hägn” och Topelius saga. Caféet drevs av Gunilla Nylund och fungerade även som turistinformation. Några år innan nedläggningen 2003(?) serverades också sallader.
Vykort från 1996. Foto: Bildström.]


Förutom dessa caféer kan nämnas Nykterhetscaféet i den nyligen bortrivna gården i hörnet av Topeliusesplanaden och Borgaregatan och i samma hörn men på norra sidan Glassbaren som Greta Sundholms förestod. Aaltonens café i gården mellan Wiks hotell, där f.ö. Wiks café även fanns och nyssnämnda Nykterhetscaféet. I detta Nykterhetscafé var det f.ö. som NIK grundades 1917.

Vid Gustaf Adolfsgatan fanns från senare delen av 30-talet Hanséns café och matservering.
    Om ölkaféer, som funnits från och till förr, utelämnas, kan ännu nämnas Brostugan och även Brunnsholmarna som caféplatser.
    In på 2000-talet finns Esso-baren, ett tidens tecken på 50-talet var, att cafébenämningen började bytas ut mot bar. TB-baren som just nu står tom, Lillkungs café och Topelica café som är både matställe och café, finns vid Topeliusesplanaden. Ämbetsbaren, som nyligen upphört, fanns i Ämbetshuset.

Pizzerior, kiosker, grillar och restauranger får utgöra ett skilt kapitel!


Nykarleby, i februari 2006.
Lars Pensar.


Från 1953 till någon gång på 1980-talet fanns café i busstationen. Det finns även sommarcafér som t.ex. Café Panorama i vattentornet, Café Emeli sedan 199? i gula byggningen vid Kuddnäs och Café Tullmagasinet sedan 2001 vid Andrasjön. Vid gymnasiet fanns i slutet på 1970- och åtminstone i början på 1980-talet Café Pepsi. I samband med danstillställningar i Ungdoms- och idrottsgården drevs också caféverksamhet. Sedan slutet av 1970- eller början av 1980-talet finns ett café vid Hälsovårdscentralen.

Caféet, som öppnade för två veckor sen i hörnet av Bangatan och Topeliusesplanaden där Tndra-affären fanns, heter Café Fia, efter innehavaren Fia Lindén, dotter till Tomas Lindén och Lilian Ojalammi. Föruton kaffe medmera bjuds mer eller mindre vegetariska soppor för 6 euro.
(Inf. 2010-12-06.)


Läs mer:
Leo Ågrens berättelse om hur han blev författare av Gösta Ågren
I väntan på Lars text om kiosker, innehållsförteckning till kapitlet Kiosker.
(Inf. 2006-02-05, rev. 2019-02-27 .)