Så fostras en folkskollärare

Ett filmreportage från
Nykarleby seminarium

Här omgjort till ett stillbildsreortage

 

Filmen från 1963 visades på Scala under Nykarlebyveckan 2013. Personer namnges från vänster där ej annat anges. Glapp i numreringen beror på att en del bilder utelämnats.

Som vanligt mottas identifieringar och kommentarer med tacksamhet.

Speakertexten kommer ovanför bilderna och identifieringar och kommentarer under.

LP: Kommentar av Lars Pensar.

Gick som följetong oktober–december 2013.

 

Det här är klockan på elevinternaret Knarken i Nykarleby seminarium. Här har en stor del av svenskfinlands manliga folkskollärare bott någon period under sin studietid i Nykarleby. Det är morgon, en kvart över sju kommer klockan att ringa, då börjar seminariets arbetsdag. Klockan kommer sedan att dominera elevernas dag genom att ruta in den i ett skarpt inrutat schema. Den avger sina uppfordrade signaler fyra gånger per timme till klockan 22 då det är dags igen uppsöka sängen. Men nu väntar vi på att klockan skall bli sju femton.


0.
 

Rrrrrrrrr... [klockan ringer]


1. Sten Gripenberg i sängen till höger. Sedermera studiehandledare ”Grippen” med rum i våningen ovanför och på fritiden korsordskonstruktör. Notera den slående likheten med en stuga i Dragsvik; åtminstone som det såg ut i början på 1980-talet i en sådan.

LP: Det var samma  välbekanta sängar som i Dragsvik och andra SA-förläggningar. Filtarna (har sparat 1) var endera mörkgrå, ljusgrå eller brunröda med en mörk dubbelrand i vardera ändan. Dagtäckena var gulgrå – naturligtvis rutmönstrade.

 
 

 

Lektionerna i seminariet börjar oftast klockan åtta men eftersom någon klass alltid börjar klockan nio så hålls den gemensamma morgonbönen kl 8.45.


2. Roland Andrén, ?, ?, ? och ? i morgonbestyren.

LP: I rummet med den öppna dörren bodde jag höstterminen -57 tillsammans med Roger Lind, Ragnar Mård, Jan-Olof Fagerudd, alltså 4 man. Möbleringen bestod av 2 högsängar, 2 bord med 2 utdragslådor, avsedda för två man. Modellen säkert från 20-talet samt en kakelugn av god kvalitet. ”Uslig” aspved bar vi själva in från uthuset där även övre sexan fanns.

 
 

Morgonsysslorna tar sin tid och blir det någon minut över så förbereder man sig för dagens lektioner.


3. ? har en vacker utsikt över campuset, som området kunde kallas, men han föredrar läxboken. En vattenkokare på bordet. Kanske det var genom det fönstret som Lorenz Speiergang hoppade ut.

4.

LP: Här har borden av 20-talsmodell ersatts med modern IKI-bänkskiva och hurtsar i dito material samt designstolar.

 

I internatet skall det vara god ordning i minsta detalj. Alla rockar t.ex. skall hänga med knäppningen åt samma håll, i det här fallet mot norr. Medan pojkarna gör sig i ordning i nedre våningen ...



4a.
 

... gör sig rektorn klar i den övre.


5. Direktorsbostaden fanns i övre våningen och internatet i den nede. På den tiden hade lyktorna kvar sitt opalglas.

[Direktorn går ner för trappan till tonerna av marschmusik.]


6. Direktor Hans von Schantz på väg ner från direktorsvåningen i ”Schantzka palatset”, numera Residenshuset.
 

Av de gamla seminariebyggnaderna finns, utom direktorsbostaden [i förgrunden], ...


7. Uthuset i bakgrunden.
 

 ... gamla verkstadsbyggnaden kvar ...


7a. Notera staketet!
 

 ... och huvudbyggnaden som helt har renoverats.


7b.
 

 

7c.

LP: Det var spännande moment att anpassa farten vid möte så att hälsningsproceduren utfördes tillfredställande på alla sätt och för alla parter.

 
 

Den nya seminariebyggnaden som nu är i bruk första året innehåller i huvudsak utrymmen för övningsämnen.


8. Byggnaden renoverad 2008 är sig rätt lik än i dag. Hela bilden, som är något förvrängd för att passa med den ursprungliga.

LP: Skoda Oktavia, gul, innehades av lektor Åke Åström (Huttunen). VW, grå, innehades av dir. Schantz.

 

Det gemensamma målet för rektor och hans pojkarna är nu morgonbönen i seminariets festsal. Nykarleby seminarium är fortfarande manligt dominerat, men det finns också kvinnliga studerande här i den s. k. förutbildningen och i medborgarskolkursen.


8a. Här är det omöjligt för den oinvigde att känna igen sig. För pekaren över bilden för att se dagsläget! I vänsterkant där ladan står finns Skogsparkens skola sedan början av 1970-talet. Ungefär mitt i bild vid staketet finns entrén till högstadiet sedan höstterminen 1978. I högerkant f.d. körkarlens bostad, byggd 1953 för dåvarande körkarlen Emil Wiklund. Sista hyresgäst var familjen Fogelström. I början på 1980-talet användes den som verkstad av stadsträdgården när Eino Näsi och Nils Liljeström snickrade parksofforna med kryssben och svängda ryggstöd. Huset brändes upp vid en brandövning 2001. Peter Sandström stod för fakta om körkarlens bostad.
Jämförelsebild: Foto Lars Pensar den 3 oktober 2013.

(Inf. 2013-10-12.)

12. Roland Andrén, Christina ? f. Smedman, Leif Backas, Carita Staffans f. Stoor och Inger Kullberg f. Kallträsk.

12a.
 

”Godmorgon. Vi sjunger ur barnpsalmen 486 de tre första verserna.”


12b. Allt utom seminaristerna känns väldigt bekant sedan jag gick i gymnasiet 1979–82.

13. ?, ?, Gustav Wikström och Bo Rosenberg.

14. Gunnar Döragrip och Bror-Erik Granlund vid orgeln.

16. Maj-Britt Sundqvist, Mats Nyby och Gun Högnäs.
 

”Jag lyfter ögat mot himmelen, och knäpper hop mina händer ...”


17. Gun Högnäs och ?

18. ? och Siv Döfnäs.

20. Eivor Rudnäs f. Kallträsk, Helen Storbjörk och ?.
 

”... till dig, o Gud som är barnens vän.”


21. Helen Storbjörk, ?, Gunilla Forsström och ?.

(Inf. 2013-10-20.)

 

”Pepepe pöpöpöö ...”

22. Hans Häggblom, Håkan (Friis?), Jan Slätis ... utför röstövningar.

23. Håkan (Friis?), Jan Slätis, ?, ?, Börje Ehrstrand, ? Stenström.

24. I förgrunden Börje Ehrstrand, Stenström med bok, Stig Ehrsted och ?
 

”Pöpöpöpöpöpöpöpöm.”


26. Musiklektor Rafael Ahlbeck.
 

”Tätätätätätät tätätätätää .”


29. Stenström, Per-Elof Boström, ?, halva ? och ?.
 

”Käkäkäkäkäkäkäkäkäkäkäkäkää... Opp i skans! Huvudet ner, axlarna fram! Inandning! Utandning! Huvudet upp, axlarna tillbaka!”


30. Rafael Ahlbeck ”in action”.
 

”Solhälsning. Så tar vi lite avslappning.”

I Nykarleby seminarium kan man bli lärare inom fyra år ifall man har mellanskoleexamen. Den som saknar mellanskola måste studera sex år. Det vill säga en tvåårig förutbildning och seminariekursens fyra år.


30a. Ehrstedt, Ehstrand.
(Inf. 2013-10-27.)

 

 

Utom sång så är slöjd, gymnastik, spelning och andra övningsämnen givetvis viktiga för en lärare. Men många veckotimmar offras framförallt på modersmålet, pedagogik, psykologi och de naturvetenskapliga ämnena.


32. Seminariet fick en fin slöjdsal i samband med nybygget.
 

Språken, d. v. s. finska och engelska har på senaste tiden fått en rätt framträdande plats. Utom sång så är slöjd, gymnastik, spelning och andra övningsämnen givetvis viktiga för en lärare. Men många veckotimmar offras framförallt på modersmålet, pedagogik, psykologi och de naturvetenskapliga ämnena. Finskan har sex till sju veckotimmar i förutbildningen men med kontinuerlig minskning av timantalet under de följande åren.


33. Från fönstret en trappa upp kan man övervaka både korgbollsspel och studentskrivningar.
 

Efter den tvååriga förutbildningen flyttar flickorna över till Ekenäs seminarium där de fortsätter skolgången.


35. Gunnar Döragrip vid pianot och Bo Rosenlund med fiol.
 

Fru Karin von Schantz lär gossarna i tredje årskursen huslig ekonomi. Pojkarna får lära sig laga riktig och omväxlande kost och det kan ju vara bra för en lärare att kunna om han förblir ungkarl.


37. Hushållslärarinna Karin von Schantz, Hasse Nordman, Runar Wikman och ?.

38. Hasse Nordman, Kjell Staffans och Runar Wikman.

39. Kjell Staffans, ?, Hasse Nordman, Runar Wikman och ? i förgrunden.

39a.

(Inf. 2013-11-02.)

 

Klass 1 F övar rytmisk teckning. Varje elev tolkar musikens rytm på sitt eget sätt. Under den här lektionen övas vågrörelser som på pappret blir fisklika figurer. Musiken är Schuberts die Forelle och från teckningen skall vi gå över till övningar av annat slag. En lektion i talteknik.


40. Längst framme Gun Högnäs, andra raden Gunilla Forsström och Eivor Rudnäs f. Kallträsk, tredje raden ?
fjärde raden ?
 

Mycket långsamt, huvudet mycket långsamt runt och låt huvudet falla framåt. Ta ut rörelsen tillräckligt och se så dumma ut som ni bara kan. Kanske det är svårt men försök i alla fall. Så åt andra hållet. Långsamt, spänn inte axlarna, så bra, och böj framåt. Så.


41.
 

Och låt armarna pendla fritt. Spänn armarna nu i sidled och spänn duktigt. (Knall.) Bra! Och låt armarna fortfarande pendla fritt. Och så reser ni er långsamt upp, kota för kota, huvudet och axlarna kommer sist. Så.


42.
 

Och så tar vi några artikulationsövningar. Delabialt och labialt och ta ut rörelsen tillräckligt mycket. Vi börjar med päppy, päppypää, först långsamt, nu, päppy, päppypää etc. Andas, andas, fyll och nu päppy, päppypää etc. Andas och så lite snabbare rörelser och snabbare tempo och ta ut rörelsen så att det blir bred vokal och rund vokal, nu, päppy, päppypää etc.


44. Östen Engström, sedermera bl.a. logoped vid sommarkolonin Roparsand och talstudioinnehavare.
 

- Vilket är det adekvata uttrycket för det ni nu håller på med herr lärare Östen Engström.

- Ja, på schemat står det muntlig framställning och det här är taltekniska övningar. Vi brukar nämligen indela lektionen i två avsnitt. Vi börjar med talteknink och sen har vi övningar som tillämpar dethär som vi lärt. Vi lär oss först inandning, resonans, artikulation och fonation.

- Det är ett ganska nytt ämne på seminariets läroschema det här.

- Ja, det är tredje året som det är obligatoriskt, det har nog funnits som frivilligt tidigare.

- Vilka är nu de vanligaste talfelen som vi gör oss skyldiga till i vårt dagliga tal och som ni har att ta ställning till här.

- Talfel, det är ju väldigt individuellt det där, det är ytterst få som har direkta talfel om du tänker så där medicinskt. Men det är dålig artikulation, alltså otydligt eller suddigt uttal. Så är det en del som har mycket svårt att, att uttala vårt svenska språk på de sättet att det låter, låter klangfullt, att det är, t.ex. om jag tar den här meningen, kaka söker maka, så att man inte drar för långt på a:et och artikulerar k:et otydligt så att det blir kaka.

- Ja, jag har aldrig i mitt liv hört maken till vanvett, står det här på tavlan. Har det något att göra med lektionen här nu också.

- De har det faktiskt vi kommer faktiskt att koncentrera oss kring den här meningen. Det är nämligen så att när vi talar sakligt så kommer accenterna ganska tätt på varandra. Men om vi talar känsloladdat under affekt, så satsar vi bara på ett enda ord. Och det är det vi nu skall öva. Vi satsar på de här orden som jag har skrivit. Fröken Lindfors, var så god. Kom hit så får vi höra hur det låter. Och börja nu alltså först med: jag har aldrig i mitt liv och så undan för undan, var så god!

44a.
 

- Jag har aldrig i mitt liv hört maken till vanvett.

- Jag har aldrig i mitt liv hört maken till vanvett.

- Jag har aldrig i mitt liv hört maken till vanvett.

- Jo, det var fint det där och vi skall komma ihåg att ju starkare känslan är, desto längre mot slutet ska betoningen komma, accenten komma, och en lärare har rätt att bli heligt ilsken, men man måste alltid kunna behärska situationen. Det får inte bli parodiskt. Om vi gör det tekniskt oriktigt, t.ex. på de här sättet, jag har aldrig i mitt liv hört maken till vanvett. Så då kan dagen vara förstörd. Tekniskt riktigt också. Var snäll och ta om den första versionen en gång till. Nu.

- Jag har aldrig i mitt liv hört maken till vanvett.

- Fint.


45.
 

- Vi har hitintills talat om det normala känslolivet men vi vet ju alla också ...


46.
 

- ... att vi ibland har en, ett onormalt känsloliv.


47. ? och Hilding Bergström.
 

Känslolivet kan  stegras. Nu skall vi inte dröja vi det onormala. Hur brukar man kalla detta då man plötsligt då känslolivet förrycks eller känslan förrycks kan vi säga? Farfars gosse!


48. Henry Forsell från Smedsbacka.
 

- Passion och affekt.

- Herr Silvander, jag kallar honom farfars gosse därför att hans farfar har skickat hälsningar genom mig till honom.

49. Stående Silvander, till höger om TH Mårten Lindqvist, 6:te från vänster och i bakgrunden Håkan Anttila, till höger om Silvander Hilding Bergström.
 

- Vi har också andra här, vi har nya Hasse som har varit här i två år ...


50. Hans ?.
 

- ... och gamla Hasse som med ålderns rätt får kallas gamla därför att han varit elev här i fyra år.


51. Hans ?.
 

- Hur brukar eleverna kalla det där då läraren förlorar sinnesjämvikten. Gustav!

- Vi säger att han bränner.


52. Gustav Wikström.
 

- Det är ju så att med oss lärare, att vi har ett yrke där man borde egentligen alltid i alla situationer bibehålla sinnesjämvikten. De är ju inte alltid så lätt, men om läraren kommer ihåg att eleverna, ...


53. Direktor Hans von Schantz.
 

... om de bråkar så beror det egentligen på det att läraren inte sysselsätter dem utan att de sysselsätter sig själva. Och sysselsätter de sig på ett trevlig sätt så att det är humor med, så skall läraren för all del inte bli ledsen, för det värsta som finns är en humorlös lärare.


54.
 

- Och kommer man ihåg att eleverna också vill roa sig och kanske se det komiska i olika situationer, så tar man det med jämnmod, om det nu blir lite bråk och nojs ibland. Huvudsaken är att läraren bevarar sinnesjämvikten och ser på sina elever med välvilja. Vi slutar så här för den här gången.

- Vad har ni nästa timme?

- Svenska.


57. Göran Uppstu, Gustav Wikström, Bo Rosenberg och  Hans ?.

(Inf. 2013-11-08.)

 

- Det är så varm här att man måste undervisa i skjortärmarna.

- Ja, rektor, i den här andra årskursen finns det ju då elever med, antingen folkskola, eller mellanskola som grund. Vilken uppfattning har ni om lärarutbildningen i framtiden. Borde kanske inte studentexamen läggas som grund för seminariestuderande?

- Man har ju den uppfattningen att studenten att man inte skulle ta annat än studenter och det finns tendens dit redan hos oss, men jag skulle nog säga att vi också borde ta elever både med folkskola som grund och elever med mellanskola som grund. För det beror sist och slutligen inte så mycket på förutbildningen utan det beror nog mera på elevens vilja till framgång. Det är det allra viktigaste.

- Ja, ni har ju också erfarenhet också av studentutbildningen för det har ni ju haft här tidigare.

- Ja’a, vi hade det ända t. o. m. 1958 och inte var studenterna egentligen märkvärdigare än våra andra elever. Nämligen på de områden vi undervisar. Det är ju klart att språken och algebra och sådant där hade de betydlig mer kunskaper än våra elever men det behöver vi inte i folkskolan.


57a. Direktorn och reportern samtalar i sydöstra klassrummet i huvudbyggnaden. Notera granen som skymtar i fönstret!
 

- När det gäller lärare så är det ju i hög grad fråga om lämplighet för yrket. På vilket sätt försöker ni utreda lämpligheten?


57b.
 

- Vi har ju våra inträdesförhör och numera lägger man inte så stor vikt vid själva kunskaperna utan vi försöker genom olika lämplighetsprov komma underfund med, om de sökande är lämpliga för läraryrket.

- Och vilka grundegenskaper tycker ni att en läraraspirant borde ha inom sig för att han skall ha framgång i sitt blivande yrke?

- Nå, det var inte så lätt att svara på men jag skulle säga, han bör vara vaken, han bör vara kunskapsgirig och så bör han tycka om barn.

- Ni har här vid seminariet ett stort inflytande på de unga i Svenskfinland genom de lärare som ni utbildar här. Folksolärarna har ju också en viss moralisk fostran framför sig och på vilket sätt försöker ni tona fram den här fostran här i seminariet?

- Vi försöker få eleverna att förstå att det gäller att arbeta, att lägga manken till och att också göra det i fortsättningen när de kommer ut till sina skolor och att de skall vara öppna för alla nya idéer som är prövade och försöka tillämpa dem i sin skola. Och sedan förstås också ordning och reda.

- Läraren skall ju vara ett föredöme i allt för sina elever. Ordning är kanske ett kardinalbegrepp som går igen här i alla sammanhang.

- Ja, vi bör bara tänka på i vilken ålder våra ungdomar är, så har man inte ett fast grepp om dem och ordning och reda så blir det förstås ingenting. Och när de kommet ut så måste de ha sinne för det, för som jag brukar säga; ordning är arbetets hävstång.


57b.
 

Rrrrrrrr [Ringklockan ringer och marschmusik spelas.]


57c.
 
57d. Direktorn var så uppfylld av regler att han t.o.m. skrev a i reglarna med e.
57e.

57f. För en yngre kan slaskbäcken vara obekant:

– (I 3) SLASK-TRATT. till slaskledning ansluten, mer l. mindre trattformig skål vari slaskvatten (se d. o. 2) o. d. slås, slask (se slask sbst.¹ 1); numera i sht om sådan anordning ovanför vilken vattenkran är anbragt (särsk. vid l. i diskbänk); av. bildl.; jfr -bäcken, -skål o. vask. Helsov. 1886, s. 129. WIRGIN Häls. 4: 363 (1939). SDS 1975, nr 137, s. 2 (bildl.). - SAOB


[Slasktratt i Bläckhornet.]

57ff.
57g.
57h.
57i.
57j.
57k.
57l.
57m. Det fanns även anslag av vanligare typ.

57n. Elev som ertappas med underslev [= luntning; fusk], relegeras från läroinrätt-
ningen på ett år. (14.12.55)

Nykarleby den 23 augusti 1963.

Hans F. v. Schantz

57n. böcker,
man inte göra
med bläck eller kuls[petspen-]
na, gör man det med blyertspenna

H. v. Schantz

57p.[på förekommen anle]dning påpekas att man absolut alltid
... v WC bör spola. Undantag ges ald-[rig.]

Rektor

57q. De runda med skruv försedda pianostolarna hör enbart

till pianorummen.

Nyttja helst inte WC och tvättrum i denna byggnad.

LUTA ER INTE MOT VÄGGARNA

GÖR INTE FINGERMÄRKEN PÅ VÄGGARNA

HÅLL GOD ORDNING I RUMMEN

 

Nykarleby den 21 mars 1963.

Hans F v Schantz

57r. OBS!

Orkesterinstrument av olika slag får inte uppbevaras i

rummet på eller under elevskåpen.

Dessa instrument förvaras i materielrummet i II våni[ngen i]

södra flygeln av huvudbyggnaden.

Förse lådorna med hänglås!

 

Hans F. v. Schantz

57s.
57t.

(Inf. 2013-11-17.)

 

Den som är röksugen får dra sina bloss i rökgropen utanför häcken på seminariets södra sida.


65. Per-Elof Boström och Bo Rosenberg.
 

Men nikotinslavarna är få. Lektorerna har varit goda exempel det är numera endast en seminarielärare som röker.


65a.
 


65b. Taket i förgrunden är från det i backen till stor del ingrävda pumphuset.
 

I norr gränsar seminariet till en annan läroinrättning. Det är Kristliga Folkhögskolan som alltid har mycket kvinnliga elever. Gränsområdet mellan de två skolorna är nattetid väl upplyst för att man skall kunna förebygga otillbörlig fraternisering.


65c. Uthuset/stallet är skyddat och får ej rivas. Kristliga Folkhögskolans byggander i bakgrunden.
 

Internaten har sina egna ordningsregler också de nya här vid älvbranten.


65d. Tycker mig se en häst vid den lilla entrén.
 

Alla skall vara inne på sina rum klockan 22.


65e.
 

En god andel till att den yttre ordningen upprätthålles har väl också seminariets övervaktmästare Väinö Lillbacka som nu bör ha ett angenämare och lätthanterligare klientel än då han var anställd vid rörliga polisen.


66. Väinö Lillbacka.
66a.
66b.
66c.
66d.
66e.
 


67.

(Inf. 2013-11-25.)

 

- Tycker ni att den här stränga ordningen är betungande på något sätt här på seminariet?

- Sträng, ja, det är ju klart det att när fråga om så många elever så fordras en viss ordning, en massa förordningar, men inte vet jag att jag kan säga sträng.

- Tycker ni att friheten är beskuren här, t.ex. nu det här med alla stängda dörrar, klassdörrar mitt på dagen?


68. Sten Westerholm.
 

- Apropå det så är inte alla dörrar stängda, utan t.ex. i den här gamla byggningen så är alla dörrar upplåsta under dagarna. Men där på andra sidan i den nya byggningen så har var och en lektor sin fackavdelning så att säga och den är visserligen stängd och ur smidighetens synvinkel sett så kanske det skulle vinna på att de skulle vara öppna, för tänker man på oss kandidater nu så har vi också övningstimmar här och då kan det hända ibland att vi måste gå och förbereda oss för dem och då är det kanske inte alltid så lätt att få tag i vaktmästaren eller lektorn i fråga.


68a. Sten Westerholms händer.
 

- Ja, ni har fått flickor hit till seminariet på senare tiden. Vad tycker ni om det då?

- Det är ju bara trevligt. Det mjukar upp stämningen så att säga hos manliga elever.

- Och hur känns det att vara dam här i det här utpräglat manliga sällskapet?

- Ja, det är bara trevligt.

- Hur många kvinnliga studerande finns det här?

- Vi är sexton stycken. Och då gäller det två klasser.

- Så att för er blir det att flytta till Ekenäs nu småningom.

- Ja.


70. Christina Storbjörk f. Holopainen.
 

- Ja, vi sitter här i seminariets cafeteria där seminarierna sitter under rasterna och under en del av sin knappt tillmätta fritid. Jag har här tillsammans med mig kandidat Sten Westerholm från Jeppo och småtrissan Kristina Holopainen från Helsingfors. Varifrån kommer det här uttrycket småtrissa förresten, fröken Holopainen?

- De är så att seminarierna i Ekenäs kallas för trissor och våra pojkar här för burkar men vi som går här endast två år har fått titeln småtrissor.

- Kandidat Westerholm är ordförande i konventet och hur många medlemmar har ni där då?

- Ja, vi har lite över 100, 102, 103.

- Är det meningen att alla seminarister skall höra dit?

- Ja, alla hör och dessutom småtrissorna som är femton stycken.


73. Åke Lillas (i bakgrunden), Tua Hannuksela, ? och Benita Andrén f. Karlström.
 

- Ni har också en egen tidning och där får ni förstås sen skriva och ge uttryck åt all era ohämmade åsikter.

- Ja, det är ju klart att man kan ju inte ge uttryck för alla tokerier och skämt som seminarierna hittar på utan rektorn läser igenom censurmässigt och tar bort de värsta grodorna.

- Jaha, så ni försöker få in grodor där också?

- Ja, det är ? i alla konventstidningar.

- Och fröken Holopainen hon dricker sin läskedryck, men röka det får ni inte här i cafeterian?

- Nej, inte här inne, utan vi har en skild dal där som kallas sluckarnas dal.

- Tycker ni att man borde få röka här?

- Ja, säkert för de som är rökbitna av sig.



73a.
 

- Och så skall vi se vad man har för sig vid det här bordet då. Det tycks vara fråga om topografiska kartor.

- Var studerar ni här i seminariet?

- Vi är i medborgarkursen.

- Jaha, och herremannen är också där då. Det betyder att, ja, hur många år studerar ni där då?

- Ett år.

- Bara ett år. Vad har ni då för grundutbildning.

- Ja, jag har studentexamen och sedan ett år i handelsinstitut.

- Hmmm.

- Studentexamen också och lantbruksläroverket.

- Så det blir den merkantila linjen då sen i skolorna?

- Jodå.

- Och ni kommer då?

- Närmast jordbruksämnen.

- Vad tycker ni om att studera här i den här inrättningen?

- Jo tack, ett år går nog bara bra, men att vara här i fyra år som burkarna så då blir det nog värre.

- Så det är ganska svårt men det går. Hur är namnet och varifrån är ni?

- Tua Hakala från Vasa.

- Och herremannen här då, varifrån är han?

- Från Nyland, Ingå.

- Och namnet?

- Kurt Sand.

- Har man lyckats få några öknamn eller smeknamn på er här ännu?

- Nej, jag vet MK:are. [MedeborgarKursare.]

- Det finns ju burkar och trissor och småtrissor men så heter MK:are.


73b. Tua Hakala och Kurt Sand.
 

- Och vad sysslar man med vid det här borde då?

- Vi funderar på programmet för KFUM.

- Jaha, så ni är då ordförande i KFUM.

- Ja.

- Hur var namnet?

- Kurt Söderberg.

- Varifrån?

- Hemma i Vörå.

- Ja, ni har också damer med, är de också med i KFUM de? Hur är det flickor?

- Ja, vi får också vara med. Om det inte finns KFUK på en ort så får flickor höra till KFUM.

- Ja, hur många flickor är med där?

- Jag vet inte exakt, det är väl kanske tolv stycken.

- Hur ofta har ni era möten?

- Vi har varje fredag.


74. Christer Smeds (skymd), Kjell Staffans, Gun Högnäs, Helen Storbjörk, Bo Rosenberg och reportern Selim Silvander.
 

- Jaha, här har vi två herrar som är inbegripna i ett livligt samtal. Vad rör det sig om?

- Ja, jag talade just här om att vi fått ett anslag från Svenska kulturfonden på femtusen gamla mark.

[År 1963 gjordes en myntreform varvid två nollor ströks från sedelvärdet. De nya mynten och sedlarna som gavs ut såg precis ut som de som togs ur bruk, så när som på att det fanns två nollor mindre på de nya.]

- Vem har fått det?

- Det är FSSE.

- Va betyder de då?

- Finlands Svenska Seminariers Elevförbund.

- Jaha, ni är ordförande där?

- Ja

- Det här var alltså Kjell Staffans då, tredje årskursen. Ni kom hit till seminariet med mellanskola bakom er.

- Det stämmer det.

- Hur är det om ni tar en jämförelse med att studera i läroverk och seminarium?

- Ja, ska vi säga att det är vitt skilda saker det.

- På vilka sätt?

- Ja, här i seminariet så tar man uppgiften på ett större allvar och förstår att om man inte gjorde ? kommer framtiden att bli ?.

- Ni har ett trevlig märke där på er blus. Har ni någon specialuppgift här inom sången och musiken?

- Ja, märket de betyder att de är seminariets lyra som är på märket. Den uppgift som jag har det är blåsorkesterdirigent.

[L.P: Seminariet har en harpa som märke, ej lyra för det har Åbo Akademi. Men för länge sen hade seminariet faktiskt en lyra, åtminstone i sin stämpel.]

- Jaha, hur många medlemmar har den då?

- Ja, vi är omkring ett tjugotal.

- Sången och musiken spelar en viktig roll här i seminariet och det är ju förstås bara bra.

- Jaha, den har en stor betydelse för lärarna också.


77. Christer Smeds och Kjell Staffans.

(Inf. 2013-11-30.)

 


77a.
 


78.
 


79.
 


80. Pelle (Per-Håkan?) Jansson, Klas Storbacka, Kjell Staffans och Gustav Skuthälla.
 

En stor del av seminaridterna bor i sina hyrda studielyor inne i stan.


81. För pekaren över bilden för jämförelse!
 


82.
 

På Bankgatan 17 uppe på vinden träffar vi två lärarkandidater som strax skall gå till sina övningslektioner. Kandidaterna Folke Nyholm och John Neumann.


84.
 

- När ni har hunnit längre i studierna får ni då mera sköte er själva och har kanske också på många sätt ett friare liv?

- Ja, på sätt och vis är de ju friare att bo ute i stan men å andra sidan har vi så pass mycket arbete och långa arbetsdagar. Särskilt sista året så vi är rätt bundna i alla fall.

- Fritiden blir det lite ont om?

- Jo, det är nog inte mycket.

- Ni har en hel hög med lektionsutkast framför er här på bordet. Har ni då att göra upp såna här dispositioner för varje lektion?

- Så gott som till varje lektion gör vi nog.

- Här har ni kolmila och tjärdal. Här rör det sig om bergolja, diagram och bilder. Men det här är ju väldigt mycket, är det här för en lektion?

- Nej, det är så att jag idag ska ha så kallad heldag, det innebär att vi ska hålla alla lektioner i en klass hela dagen. Dessutom en sammansatt klass så det är rätt mycket.

- Hur många lektioner är det?

- Det är fem lektioner.

.-Och här har ni dispositionerna till alla lektionerna?

- Jo, det är uppgjort.

- Aha, här har vi hembygdskunskapen, en plan över staden. De har säkert varit mycket arbete med de här dispositionerna.

- Jo, det är nog en hel del att få ihop dem.

- Och alla måste ni visa för era lektorer.

- Ja, vi har så kallade mottagningarna på kvällarna där vi visar våra dispositioner för respektive ämneslektor. Och han som då går igenom dem och ändrar vid behov.

- Men blir det inte lindrigare sen när ni blir vana?

- Nåja, när man blir mer van så frångår man ju dispositionen. Det kan ju hända att man håller en hel lektion utan att alls se på dispositionen en enda gång. Men det är bra att göra upp dem för att när man sätter upp sin lektion sådär punkt för punkt så lär man sig samtidigt och tänker sig in hur man skall ta upp saker och ting på lektion.

- Så ni tycker att det är bara bra att man tvingas att tänka igenom det.

- Ja, man har nog stor nytta av det.

- Hur känns det förresten att studera i en stad som Nykarleby?

- Nåja, Nykarleby är ju en typisk småstad, så möjligheterna är i viss mån begränsade, t. ex. vad det gäller studiebesök, teater och konsertbesök. Men å andra sidan så finns det vissa fördelar också, t.ex. det är ju billigt att leva här och dessutom så får man studera rätt ostört.

Jaha, och det är ert sista år här i stan?

- Ja, jag hoppas det åtminstone.

- Ni blir dimitterade i vår.

- Om allt går väl så är det så.

- Till höst så är ni välbeställd folkskollärare nånstans i Svenskfinland.

- Nåja, man får hoppas det åtminstone, men det är ju ett visst läraröverskott nu så att i samband med centraliseringen och man indrar vissa minde skolor så de, men man får hoppas att nån tjänst är ledig i alla fall.

- Men nu börjar klockan närma sig nio och er heldag börjar. Känns det nervöst?

- Nåja, nog känns det lite förstås, men inte är det så farligt.


86.
 

Sin praktiska träning får lärarkandidatern i seminariets folkskola som är uppförd i romantisk nationell jugendstil vid torget i Nykarleby. Vi tittar först in i en tredjeklass där ett par kandidater övar in rytm och notvärden med tamburiner, kastanjetter och trianglar.


87.
 


88.
 


89.
 


90. Åke Lillas och Gunnar Döragrip.
 

Aktivitet. Läsa, klippa, klistra. Här får en sjundeklass utlopp för sitt verksamhetsbegär. Läraren ger eleverna tidningar, övervakar och eleverna sköter resten. Klippen sammanställs och nutidsorienteringen blir ett intressant ämne.


91.
 


92.
 

Och här gör en femte- och en sjätteklass ett grupparbete över Förenta staterna. Här vid seminariets folkskola där undervisningen i hög grad bör följa med sin tid försöker man väcka initiativkraft och skaparvilja, både hos lärarkandidaterna och skoleleverna. Med lite uppfinningsförmåga kan en lärare göra nästan alla skolämnen dramatiska och spännande.


93.
 


94.
 

Hur man kan dramatisera antikens historia visar lärarkandidat Gustav Skuthälla i en fjärdeklass.

- Ja, kom upp barn, nu skall vi samlas här på torget i Aten för att välja styrelse. Som ni vet var atenarna mycket glada och livliga. Varsågoda.

- Atenare! som ni vet är vi det bästa folk i hela världen. Nu mår inte regeringen bra därför har vi nu samlats här för att välja en ny regering. Vi måste välja en regering som inte slösar bort vår stora förmögenhet och som inte ger oss dumma skatter. Därför föreslår jag Gunnel och Harry.


95. Gustav Skuthälla, sedermera radioprofil.
 

- Och nu förflyttar vi oss till Sparta. Som ni vet var spartanerna mycket krigiska, allvarsam och stolta.

Spartaner! Ni vet ju att vi är det bästa krigarfolk i världen. Därför har vi samlats här i natt för att välja en regering. Jag föreslår Leif, Harry och Boris.

96
 

Övningsskolans ordinarie klasslärare övervakar oftast lärarkandidaternas timmar och ger kritik efteråt. Här gäller det en sammansatt klass, tre till sex. Halva klassen skriver rättskrivning, dikterad från magnetofon och den andra halvan har naturlära och här träffar vi en gammal bekant.


97. Gustafsson.
 


98.
 


99.
 

- Vi har talat om masugnar och tackjärn som vi får ur dem. Men en del av det här tackjärnet vill man göra till stål. Hur får man stål av tackjärn? Anna-Lisa.

- Man upphettar järnet och blåser in luft. Kolet i järnet förenar sig med luftens syre och avgår som koldioxid.


101.
 

Musik under arbetet har den här åttondeklassen som har övat maskinskrivning i två år. Skivspelaren med Elvis Presley är en inspirationskälla som säkert accelererar snabbhet och precision i skrivningen.


102.
 

- Ni har väldigt trevliga och pigga barn här, herr överlärare Lennart Winqvist. Pigga och trevlig både på rasterna och under lektionerna.

- Jaha, vi är nöjda med dem. Det är genomgående ett gott elevmaterial. Övergången till samskolan här är inte så stor, bara en fem procent och vi försöker fostra dem till en viss ledighet. De skall vänja sig att röra sig i en skola utan att vara bundna vid led mera än nödvändigt.

- De traditionella undervisningsmetoderna tycks inte spela någon större roll här. De har fått vika för friskare vindar. Är det meningen att de här folkskoleeleverna skall bli något slags experimentobjekt för lärarkandidaterna?

- Nej, det är nog inte meningen.

- Är det nu nån speciell skola inom pedagogiken som ni särskilt omhuldar här?

- Det kan man nog inte säga. Kandidaten ska vänja sig dels vid att använda de gamla traditionella undervisningsmetoderna men vi vill också peka på nya metoder. Metoder som man kan använda i det praktiska livet, alltså inte bara något slags utställningsmönster. Metoder som går att använda bara en lektion och som man inte orkar med i långa loppet. Lärargärningen är ju ganska tung. Men å andra sidan behöver han ha de dessa metoder för kanske stimulansen i sitt eget arbete.

- På vilka grunder bedömer ni lärarkandidaternas undervisningsförmåga här nu. Speciellt då om man tänker på de gruppaktiviteterna?

- Här måste man ju ta mera hänsyn till helheten än förut men de är väl också i linje med tidens uppfattning. En lektion är ju ändock bara en del av en helhet och det kan ju hända nångång att en kandidat misslyckas då han genomför ett grupparbete. Men redan det att han kommer med ett initiativ är ju värdefullt.

- Det här vitsordet i undervisningsförmåga är ju mycket viktigt. Hur försöker ni uppnå objektivitet?

- Ja, ingen utbildningsanstalt är nu helt felfri och inte knappast den här heller. Men vi gör så att varje handledare alltså här vid övningsskolan ger sitt vitsord och varje lektor ger sitt vitsord. Så räknar vi då ut medeltalet och det ges ju som tiondelar. Och det leder ju till att en lektor kanske ger högre men en annan ger lägre och i allmänhet tror jag vi kommer ganska nära sanningen.

- Förmågan att hålla disciplin är viktig och det är också ett problem för många lärare och kanske också för många lärarkandidaterna.

- Och svårt att lära. Det finns väl ingenting som är så svårt att lära som att lära en annan hålla disciplin. Men viktigt är väl det att man utgår från att skapa en viss anda i sin skola, att eleverna känner trygghet i själva undervisningssituationen, att försöka få fram aktiviteten hos eleverna så att de intresserar sig för sitt arbete och faktiskt uppfattar det som ett arbete.

- De har sagts att man inte kan undvara straff i en skola. Vilken uppfattning försöker ni bibringa kandidaterna i det avseendet?

- De är en fråga som vi ofta diskutera. Särskilt på ordningstimmar och andra. Helt utan straff kan man väl inte vara. Det förutsätter ju även folkskoleförordningen och lagen. Men man kan fråga sig om inte ibland själva straffet inte riktigt står i proportion till brottet i våra skolor. Så kan man diskutera kvarsittningen som straff, å ena sidan vill man ju då få eleverna att trivas i skolan, å andra sidan bestraffar man dem då med att di skall sitta kvar i skolan då de andra gått hem. Det är ett av de svåra problemen i en utbildningsanstalt.

- Seminarietes folkskola här och själva seminariet på andra sidan älven de bildar då en enhet när det gäller utbildningen av lärare trots att de är lite geografiskt skilda.

- Ja, de bildar en enhet. Då kan man nog säga att här får kandidaterna sin praktiska utbildning och vid seminariet får de då sin teoretiska del av utbildningen. De vore ju bättre om också övningsskolan skulle var på andra sidan älven. Det skulle underlätta arbete rätt mycket för både kandidater och lektorer. Men i den nya lagstiftningen så får man nog det intrycket att det faktiskt är en enhet.


103.
 


104. Det enda som är kvar i dag är själva fasaden och de nedre fönstren, för:

  • Brandsirenen finns numera på brandstationen vid Munsalavägen.
  • Alla elledningara är demonterade.
  • De övre fönstren är igensatta med plywoodskivor.
  • Kuggstängerna för intagsdammluckorna är demonterade.
  • Lyktan är demonterad.
  • Flaggstången är demonterad.

För pekaren över bilden för jämförelse!

 

Mellan övningsskolan och seminariet går lärarkandidaternas vanliga rutt. Ofta via kraftverksspången över älven. Från praktiken vid övningsskolan går man igen över till teorin vid seminariet där rektor von Schantz med kraft, målmedvetenhet och charm förverkligar sina pedagogiska ideal i en atmosfär av upplyst despotism.


105. Maskinvakten reglerade vattennivån genom att öppna och stänga dammluckorna med den tvåarmade spaken mitt i bild. Vid större flöden var man tvungen att lyfta upp nålarna, d.v.s. 4x4-tums sparrarna.
 


106. Strax efter knäcken i dammen fanns överflödesutskovet där vatten kunde ”rinna över kanten”. Till vänster den överisade stockrännan. Fackverksbron i bakgrunden över intagsdammen finns numera vid Brännskata fiskehamn. För pekaren över bilden för jämförelse!
 


107. Fyllningsmassorna kom från seminariets nybygge. För pekaren över bilden för jämförelse!
 


109.

(Inf. 2013-12-15.)




Jorma Metso ”klippte ut” de flesta bilderna ur filmen och skrev in speakerrösten och dialogen. Carita och Kjell Staffans bistod vid identifiering via Lars Pensar.


Läs mer:
Seminariet i kapitlet Fakta.
(Inf. 2013-10-12, rev. 2018-02-16 .)