|
|
||
Sid. |
||
| 16. | Sundby [Gästgivars och Sammols-Ros]. Vilhelm Sandnäs, Pedersöre |
127 |
| 19. | Socklot. Thure Sandvik, Larsmo |
148 |
| 20. | Kovjoki. Joel Rundt, Helsingfors |
156 |
61. |
Historiskt kalendarium för Svenska Österbotten. K.V. Åkerblom |
564 |
62. |
571 |
(Inf. 2023-07-25.)
Förord Det är givet att en bok av denna typ, vari många författare medverka, icke kan bli enhetlig i stil och ton. Trots redaktionens ansträngningar ha uppsatserna blivit mycket växlande till omfång och innehåll. Redaktionen har genom försiktiga strykningar och överarbetningar försökt uppnå någon likformighet och undvika upprepningar, vilket dock inte på alla punkter låtit sig göra. De olika socknarna äro mycket ojämnt representerade, beroende på svårigheten att vinna lämpliga medarbetare. I de olika uppsatserna förekommande ortnamn och dialektformer ha underkastats en granskning av filosofiedoktor Bror Åkerblom, varvid enhetlighet i fråga om beteckningen eftersträvats. Det har icke varit görligt att anskaffa fotografier, som allsidigt och likformigt skulle illustrerat textbidragen. För bildmaterialets slumpmässiga art liksom för andra brister be vi om välvilligt överseende. Tack vare understöd av föreningar, företag och privatpersoner samt subskriptionsteckningar i de österbottniska byarna har bokens utgivande trots dyrtiden säkerställts. Till alla dem samt till de personer, vilka varit oss behjälpliga att samla abonnenter, frambära vi vårt tack. Författarna till de olika bidragen ha i många fall utan eller med ringa krav på ersättning ställt sina manuskript till förfogande och äro därför värda en särskild honnör. Då Den österbottniska byn nu utges av trycket, hoppas vi, att den skall stärka känslan för hembygden hos svenska österbottningar när och fjärran, att den skall värma och lysa i ond tid. Redaktionen. |
Historiskt kalendarium för Svenska ÖsterbottenSammanställt av K.V. Åkerblom [Ej fet text i originalet.] |
1303, |
1 juni. Lappfjärd, Tjöck och Sastmola omtalas första gången. Jordägare där få av konung Birger tillstånd att fortfarande till odling begagna skogsmarker i Tavastland. |
1348, |
13 febr. Inbyggare i Närpes, Mustasaari och Pedersöre få i Kumo ett kungabrev på att de äga frihet att sig emellan köpa och sälja »allehanda ätande varor». |
1357, |
7 sept. Erik XII bekräftar i Åbo handelsfriheten för österbottningarna. |
1384, |
10 april. Korsholms slott omtalas under namnet Crysseborgh, då Bo Jonsson Grip uppdrager åt tio herrar att förvalta hans förläningar, tills sonen Knut blir myndig. |
1434, |
sommaren. Erik Puke samlar österbottningar och sänder dem under Joen Folkesson till Åland, där Kastelholm erövras av danskarna. |
1440, |
17 aug. Nuvarande sockengränsen mellan Kvevlax och Korsholm fastställes. |
1491, |
8 aug. Sedermera sockenrån mellan Malax och Petalax uppgås. |
1533, |
18 nov. Gustav Vasa inskränker österbottningarnas handelsfrihet, så att de därefter endast få »byta mat i mat». |
1556, |
4 april. Gustav Vasa befaller fogden på Korsholm att inrätta en avelsgård vid Korsholm. Samtidigt inrättas en likadan i Pedersöre på Pinnonäs. |
1597, |
24 febr. Klubbmännen lida nederlag mot Klas Flemings ryttare vid Santavuori i Ilmola. |
1602, |
18 febr. Hertig Karl är på Vörå prästgård och behandlar ansökningar av allmogen. |
1606, |
2 okt. Karl IX utfärdar fundationsbrev för Vasa stad. |
l607, |
22 aug. Karl IX ger sitt bifall till en anhållan från Kronoby, att Påras kapell måtte bli självständig socken. |
| [l607, | Nykarleby socken bildades.] |
1608, |
28 juli. Ståthållaren Isak Behm får fullmakt att låta verkställa en jordrevning och skattläggning i Österbotten. |
1608, |
14 dec. Jakob de la Gardie d. ä. får Pedersöre och Nykarleby socknar i förläning. |
1613, |
13 mars, Gustav II Adolf är på Korsholm, på väg söderut, uppvaktas med en mängd ansökningar och giver 14 utslag. |
1620, |
7 sept. Nykarleby och Gamlakarleby få stadsprivilegier. |
1628, |
19 aug. Biskop Isak Rothovius ger tillstånd till hållande av gudstjänster i det kapell, som uppförts i Solv. |
1641, |
3 febr. Trivialskolan i Nykarleby inviges. |
1642, |
25 febr., Vasa län har skilts från Uleåborgs län och fått en särskild landshövding, Hans Kyle, som nu är här och första gången får brev av regeringen. |
1643, |
29 dec. Posten börjar gå från Stockholm över Torneå, Uleåborg, Gamlakarleby och Vasa till Åbo. |
1649, |
5 dec. Per Brahe utfärdar på Åbo slott fundationsbrev för Kristinestad. |
1650, |
19 juni, Jacob de la Gardie d. y. får Pedersöre socken (218 hemman) i förläning. |
1651, |
26 mars. Gabriel Bengtsson Oxenstierna får grevskapet Korsholm och Vasa i förläning. |
1652, |
20 mars. Klas Åkesson Tott får Nykarleby, Lappo, Ilmola och norra Vörå i förläning; de bildade grevskapet Carleborg. |
1652, |
27 okt. Fru Ebba Brahe befaller fogden Henrik Tavast att anlägga Jakobstad och beviljar stadsprivilegier. |
1669, |
31 jan. Den första kyrkan i Terjärv inviges. |
l674, |
10 dec. Karl XI indrager förläningarna i Österbotten till kronan. |
1676, |
1 mars. Biskop Johan Gezelius d. ä. bifaller vid en visitation i Vörå oravaisbornas anhållan att få egen präst. |
1683, |
11 jan. Karl XI påbjuder, att trivialskolan i Nykarleby skall flyttas till Vasa. |
1684, |
2 febr. Invånarna i Korsnäs upprätta kontrakt om avlönande av egen präst. |
1686, |
5 aug. Nämndeman Jakob Knutsson (Puss) från Munsala väljes till riksdagsman. |
1692, |
28 dec. Kvevlax kyrka inviges. |
1696, |
7 aug. Stark nattfrost. |
1696, |
23 aug. Stark nattfrost vållar »stora hungersnöden». |
1702, |
20 juli. Invånarna i Pörtom upprätta kontrakt om avlönande av egen präst. |
1706, |
25 jan. Invånarna i Maxmo få tillstånd att bygga egen kyrka. |
1706, |
12 juni. Maxmo och Kerklax byar skiljas från Mustasaari och hänföras till Vörå. |
1714, |
19 febr. Finska armén blir slagen vid Napo by i Storkyro, varefter hela Österbotten ödelägges av ryssarna. |
1732, |
6 juni. Fredrik I ger sitt tillstånd till att bönehuset i Esse inviges till kyrka. |
1733, |
14 aug. Representanter för allmogen i södra Österbotten underteckna i Vasa knektkontrakt, varvid det ständiga knekthållet införes. |
1742, |
1 okt. General Kinderman öppnar i Vasa en lantdag för Österbotten, vilken har att skaffa underhåll åt de ryska soldaterna. |
1743, |
28 sept. Johan David Cneiff utnämnes till konsulent för fårskötseln i Österbotten. Han är den första lantbrukskonsulenten i vår landsdel; bosatt i Kaskö, verksam över 20 år. |
1749, |
25 aug. Konungen utfärdar den metod, enligt vilken den länge begärda nya skattläggningen i Österbotten skall verkställas. |
1752, |
14 juli. Kungen bifaller en anhållan från bönder i Nedervetil att få bygga egen kyrka. |
1752, |
18—19 juli. Konung Adolf Fredrik är i Vasa på resa »Norrbotten omkring» till Stockholm. |
1757, |
5 april. K. m:t utfärdar en förordning om storskifte, en åtgärd, som får stor betydelse i Österbotten. |
1765, |
10 okt. Tillstånd erhålles av K. m:t att inrätta ett lasarett i Österbottens hövdingedöme. Det öppnas i Vasa i november 1768; blir Vasa länssjukhus. |
1765, |
12 okt. Den raka landsvägen Toby—Närpes påbjudes av K. m:t. Den blir färdig 1777. |
1765, |
3 dec. Uleåborg, Gamlakarleby och Vasa erhålla fullständig stapelfrihet. |
1766, |
20 april. Jacob Påhlsson Heikus i Vörå, Österbottens mest uppskattade riksdagsman av bondeståndet under svenska tiden, omkommer på svag is på Oravaisfjärden på väg till kyrkan. |
1766, |
20 nov. Bönderna i Österbotten återfå full seglationsfrihet. |
1775, |
28 juni. Gustav III utfärdar i Åbo en ny förordning om storskifte i Finland, varigenom en övre gräns sättes för den jordareal, varje mantal skall erhålla, och överloppsjorden utlämnas åt kronan för nybyggen. Förordningen får den allra största betydelse för bebyggelsens och odlingens utbredning i Österbotten. |
1776, |
28 juni. Gustav III utfärdar förordning om Vasa hovrätts inrättande. |
1776, |
26 sept. Ett boktryckeri, det första i Österbotten, överföres med rådman Töhlbergs fartyg till Vasa. |
1782, |
24 mars. Replot, Vallgrund och Björkö byamän enas om byggandet av egen kyrka i Replot. |
1785, |
14 juli. Gustaf III bifaller till att Sideby blir särskild församling. |
1785, |
30 juli. Kaskö får stadsprivilegier. |
1786, |
1 nov. Vasa hovrätts nybyggda hus inviges. |
1803, |
1 febr. Prosten Anders Chydenius i Karleby dör. |
1804, |
5 febr. Johan Ludvig Runeberg födes i Jakobstad. |
1808, |
23 juni. Överste Johan Bergenstråle med 1090 man landstiger i Österhankmo och tågar till Vasa. |
1808, |
24 juni. Batalj i Vasa. Svenskarna tillbakaslås och ryssarna plundra staden. |
1808, |
20 juli. Striden vid Finby bro i Närpes. |
1808, |
13 sept. Slaget vid Jutas. |
1808, |
14 sept. Slaget vid Oravais. |
1809, |
5 febr. Häradsdomaren och riksdagsmannen Hans Mickels från Finby, Närpes, dör. |
1814, |
23 jan. Petter Klockars i Nykarleby, bondeståndets talman vid Borgå lantdag 1809, dör. |
1816, |
1 mars. Peter Johan Bladh, Kaskö stads skapare, dör på sin egendom Benvik. |
1816, |
31mars. Erik Cainberg från Nedervetil, den första kända bildhuggaren av finländsk härkomst, dör i Åbo. |
1818, |
14 jan. Zachris Topelius födes i Nykarleby. |
1821, |
»Den 31aug. efter en svår nordlig storm tog frosten hela skörden.» |
1821, |
13 dec. Kejsaren påbjuder, att de marknader, som ännu hållas på landsbygden i Finland, skola avskaffas. |
1839 |
1 jan. Första numret av Wasa Tidning, svenska Österbottens första tidning, utkommer. |
1841, |
8 jan. Växelkontoret, en filial av Finlands bank, öppnas i Vasa. |
1847, |
2 jan. Vasa sparbank, den första sparbanken i Österbotten öppnas. |
1849, |
10 okt. Tekniska realskolan, sedermera industriskolan öppnas i Vasa. |
1852, |
3 aug. Vasa stad ödelägges helt och hållet av en eldsvåda. |
1856, |
27 maj. Österbottniska Ångfartygsbolaget bildas och börjar med hjulbåtar av järn förmedla trafiken mellan Österbottens kuststäder och Petersburg. |
1857, |
1 sept. Vasa fruntimmersskola (nu Vasa svenska flickskola) öppnas. |
1858, |
13 jan. Större delen av Nykarleby stad brinner ned. |
1859, |
1 nov. De första eleverna intagas i Korsholms jordbruksskola. |
1859, |
1 dec. Ett telegrafkontor öppnas i Vasa. |
1860, |
7 juni. Regeringen bifaller till att en fyrklassig högre elementarskola får inrättas i Gamlakarleby (sedermera Gamlakarleby svenska mellanskola). |
1862, |
26 juni, Vasa läns lantbrukssällskap har konstituerande möte i Vasa. |
1862, |
1 aug. Första dagen för det nya Vasa som stad. |
1867, |
4 sept. En stark nattfrost vållar det största »fattigåret» i vårt land på 1800-talet. |
1870, |
21 april. Skalden Lars Stenbäck dör i Storkyro. |
1873 |
1 sept. Nykarleby folkskollärarseminarium öppnas. |
1875, |
15 febr. Den första folkskolan i Korsholm, i Veikars by, öppnas. |
1875, |
6 juli. Lantbruksmöte och utställning i Vörå, varvid en slåttermaskin första gången visas i arbete i vår landsdel. |
1879, |
23 jan. Folkkirurgen Johan Jakob Bäck från Nykarleby socken dör i Vasa. |
1883, |
5 aug. Den första folkfesten i svenska Österbotten hålles i Vörå. |
1883, |
29 sept. Vasa-banan öppnas för trafik. |
1886, |
29 okt. Östermyra—Uleåborgsbanan öppnas för trafik. |
1887, |
10 juli. Telefonledning mellan Kristinestad och Vasa tages i bruk. |
1888, |
24 mars. Malax ungdomsförening, den första i svenska Finland, bildas på initiativ av studeranden Johannes Klockars. |
1889, |
25 jan. Anders Svedberg i Munsala dör. |
1891, |
3 nov. Folkhögskolan i Kronoby, den första i Österbotten, inviges. |
1894, |
17—20 juni. Den första sång- och musikfesten i Österbotten hålles i Vasa i samband med en stor lantbruksutställning. |
1897, |
24 jan. Vasa läns norra nykterhetskrets bildas vid möte i Kronoby. |
K. V. Åkerblom.
Läs mer:
Svenska Österbotten i Uppslagsverket Finland.
Krönika.
(Inf. 2023-08-20.)
|
|