1800–1849 |
| 1800 |
|
| 1801 |
|
| 1802 |
Full aktiv stapelrätt, d.v.s. rätt att handla på utlandet. |
| 1803 |
|
| 1804 |
Kuddnäs
mangård flyttades från Sundby. |
| 1805 |
Pigan
Maria halshöggs och brändes å bål.
Brostugan. (?) |
| 1806 |
Lantmätare Abr. H. Holms efter Wislander
reviderade karta. |
| 1807 |
|
| 1808 |
Striden vid Nykarleby och Slaget vid Juthas. |
| 1809 |
|
1810 |
|
| 1811 |
Stadsläkare, Zacharias Topelius d.ä. |
| 1812 |
|
| 1813 |
(eller 1814) Läsebibliotek. |
| 1814 |
Zacharias
Topelius d.ä. köpte Kuddnäs. |
| 1815 |
|
| 1816 |
Carl
von Rosenkampffs karta. |
| 1817 |
Storbron. |
| 1818 |
Zacharias
Topelius föddes på Kuddnäs. |
| 1819 |
Tsar
Alexander I övernattade. |
1820 |
Carl Grundfeldt föddes. |
| 1821 |
Juthbacka
gård. |
| 1824 |
Båken
på Hällgrund nyanlades.
|
| 1825 |
|
| 1826 |
|
| 1827 |
Egen
tullkammare. |
| 1828 |
Svår
vårflod. |
| 1829 |
Första kända förekomst av Betlehem. |
1830 |
|
1830-
talet |
”Nattrummandet” upphörde. |
| 1831 |
Privilegium för en Skeppsvarfsinrättning å Djupstens holme invid NyCarleby Stad. |
| 1832 |
Upplopp varvid
skolhuset bestormades.
Barnmorska (Har någonstans
sett uppgiften 1830.) |
| 1833 |
Gravgården,
arbetena inleddes 1831. |
| 1834 |
Det
enda ”koleraoffret”. |
| 1835 |
Hilda
Olson föddes.
Zacharias Topelius reste med
skeppet Ellida från Helsingfors till Nykarleby.
Zacharias Topelius ”anatomiserade
ett möss”. |
| 1836 |
Krångligt Borgmästarval. |
| 1837 |
Första lotsen på Stubben. |
| 1838 |
Den första
ångbåten.
Det högsta lästetalet i stadens historia.
Den
sista Henriksmässomarknaden. |
| 1839 |
Teckningen
Ville de Ny-Carleby av Lauvergne. |
1840 |
Stadsbrunnen.
Den
första (?) luftballongen. |
| 1841 |
Gyldéns
stadsplanekarta. |
| 1842 |
O. W.
Kjellmans karta. |
| 1843 |
Stadsregleringsuppdrag gavs åt Otto Wilhelm Kjellman. |
| 1844 |
Området
väster om älven, Nystaden, intogs formellt in i stadsplanen.
Omnumrering av tomterna i Nystaden.
Frossa i byarna omkring staden. |
| 1845 |
Teckningen Nykarleby av Emilie Topelius.
Beckbrännaren som alltid kom överst av Zacharias Topelius. |
| 1846 |
Topelius fru köpte Majniemi. |
| 1847 |
Gråstenskällaren. |
| 1848 |
Kolerakarantän på Djupsten. ”Europas galna år” hände mig veterligen inget speciellt,
men Fänrik Ståls sägner, första samlingen utgavs. I den ingick Döbeln vid Juthas. |
| 1849 |
Svår vårflod.
Båken på Hällgrund inlöstes av kronan.
|
| 1840 |
-talet upphörde morgonringningarna i klocktornet. |
1850–1899 |
| 1850-talets första hälft |
Leppogubbskanalen. |
| 1851 |
Jupiter förliste. |
| 1852 |
Vasa
trivialskola verkade i staden under några på grund av Vasa stads brand.
Tobaksfabrik. |
| 1853 |
Svår
vårflod.
Någon ristade årtalet på en sten i Nybroforsen. |
| 1854 |
Krimkriget föranledde engelska örlogsmän på Torsöfjärden, Alörn hemsöktes.
Batteriet Läppogubben. |
| 1855 |
Topelius
ägare till Majniemi. |
| 1856 |
Ångbåtstrafik.
Saima kanal. |
| 1857 |
Den förste
fotografen. |
| 1858 |
Stadsbranden.
Ny stadsplan av Carl Albert Edelfelt. |
| 1859 |
Jeppo
blev bönehusförsamling.
Telegraftråd genom staden. |
1860 |
Önskemål om namnbyte.
Den
första emigranten från Nykarleby landskommun: Anders Pistol.
|
| 1861 |
P. W.
Lybeck föddes.
Handeln frigavs på landsbygden, konkurrens från lanthandlarna. |
| 1862 |
Missväxt. |
| 1863 |
Carl Grundfeldt
i lantdagen.
Andra sjön användes för första gången i officiellt sammanhang. |
| 1864 |
Ångbåtsbryggan
vid Andrasjön.
Topeliusparken.
Mikael Lybeck
föddes.
Nygårds bryggeri.
Den första (?) ångmaskinen. |
| 1865 |
Apoteket
flyttade in i apoteket. |
| 1866 |
Ångfartyget
”Österbotten” under C. O. Olson anlöpte Andrasjön. |
| 1867 |
Nödår.
Kyrkans stentrappa.
Jeppo
blev kapell. |
| 1868 |
Nödår.
Första offentliga hyllningen av Topelius. |
| 1869 |
Telegraf. |
1870 |
J. A. Lybeck föreslog
att stadens myndigheter skulle petitionera för inrättande av ett svenskt folkskollärarseminarium i Nykarleby. |
| 1871 |
Residenstomten utsågs till plats för seminariet. |
| 1872 |
Nykarleby
Tändsticksfabriksaktiebolag. |
| 1873 |
Nykarleby
seminarium. |
| 1874 |
Fruntimmersskolan. |
| 1875 |
Normalskolan.
Lindhagens
stadsplan.
Kungörelsetrumman avskaffades.
Seminariets huvudbyggnad.
Petroleumlyktor som brobelysning.
Nesslers filhuggeri. |
| 1876 |
Poliskammaren. |
| 1877 |
De
första 14 folkskollärarna dimitterades från Nykarleby seminarium.
Den första (?)
”striken”. |
| 1878 |
Majniemi-stugan flyttades till Bonäslötet. |
| 1879 |
Alö-varvet utbjöds på auktion. |
1880 |
|
| 1881 |
J.
W. Nessler fick tillstånd att ge ut Mellersta Österbotten, föregångare till Österbottniska
Posten.
Kungörelser.
Lagerbyggnad på ångbåtsbryggan. |
| 1882 |
Den
första cykeln.
Petroleumlyktor som gatubelysning.
Nykarleby frivilliga brandkår.
Seminariets direktorsbostad. |
| 1883 |
J.W.
Nessler startade tryckeri.
Telefonlinje mellan staden och Andrasjön.
Jordskalv i Kovjoki. |
| 1884 |
”Prässombudsmanstjänstens i Nykarleby stad indragning!”
Den första kappseglingen. Segelsällskapet
Ägir grundas på det första värdshuset Marielund.
Varg vid gravgården. |
| 1885 |
Juthasmonumentet.
Staten övertog seminariet.
Petition till lantdagen om byggande av
bibana från Kovjoki. |
| 1886 |
Uleåborgsbanan. |
| 1887 |
Kuddnäs mejeri. |
| 1888 |
Juana Nancys irrfärd. |
| 1889 |
Kyrkans
tornur.
Kapellet på gravgården.
Broavgiften avskaffades. |
1890 |
Nykarleby telefonbolag.
Brevbärarlinje
till Jakobstad. |
| 1891 |
Pomologisk
försöksstation vid seminariet. |
| 1892 |
Skogsparken.
Nykarleby Djurskyddsförening. |
| 1893 |
Det
gamla värdshuset på Brunnsholmarna revs. |
| 1894 |
Brandkårshuset.
Våghuset på torget.
Det första daterade vykortet.
Slarv-Forsberg avled.
Segelsällskapet
Ägir. |
| 1895 |
R.
R. Eklund föddes. |
| 1896 |
Badhus
på Forsvikslindan.
Första skidtävlingen. |
| 1897 |
Majniemi
återinvigdes.
Frälsningsarmén. |
| 1898 |
Nykarleby
Jernväg.
Nykarleby Aktiebank grundades.
Nytt värdshus på Brunnsholmarna.
Intresse för stadens sista obebyggda tomt. |
| 1899 |
Det
första sjukhärbärget.
Nuvarande Scala, f.d. Rings kasern.
”Fotograf Jakob Sandås
fotograferar i varm ateljé alla dagar.” |
1900–1949 |
| 1900 |
Elektrisk gatubelysning.
Minnen från barnaåren i Nykarleby av Hilda Olson. |
| 1901 |
Provisoriskt sjukhem. |
| 1902 |
Karta öfver Djupsten. |
| 1903 |
Kovjoki ungdomsförening. |
| 1904 |
Gånge Rolf i ”landsflykt” i
Sverige. |
| 1905 |
Kommunal djurläkare. |
| |
Den första motorbåten. |
| 1906 |
Nykarleby Ångbåtsaktiebolag. |
| 1907 |
Den första bilen.
Värmeledning.
Ett båtvarv för tillverkning av motorbåtar anlades av Aug. Karlsson och Petter Holländer. |
| 1908 |
Normalskolan.
”Levande bilder”.
Polisen
fick sin första cykel.
Juthas ungdomsföreningshus invigdes, tal av E. V. Knape.
Järnhandel. |
| 1909 |
Frihemmet. |
| |
Längdskidtävling. Början på 1900-talet |
1910 |
Sjukhuset. |
| 1911 |
Den
siste majgreven och andra österbottningar av P. W. Lybeck.
Erik
Bergman föddes i seminariets trädgårdsmästarbostad.
Elevbespisning
vid övningsskolan. |
| 1912 |
1907
års stadsplan stadfästes. |
| 1913 |
Den
förste bilägaren. |
| 1914 |
Nykarleby
Aktiebank kraschade.
Sång- och musikfest till vilken K. J. Hagfors skrev en historik.
”Busslinje” till Vasa. |
| 1915 |
Seminariets
växthus, delvis om- och tillbyggt 1948. |
| 1916 |
Nykarleby
Jernväg såldes.
Gärdesgårdarna avskaffades vid allmänna vägen i Forsby.
Nykarleby
leksaksfabrik. |
| 1917 |
Ryskt
vaktmanskap vid Andrasjön i Vaktstugan.
Nykarleby Handelslag.
Grundsten
för prästgården.
Tandläkare.
Boyscoutförening.
Marielund.
NIK grundades på Granbergs café.
Nykarleby stads ungdomsförening. |
| 1918 |
Ryska
förläggningen avväpnades.
Fånglägret.
Första delen av Zacharias Topelius dagböcker redigerade av Paul Nyberg.
Herlers sålde sin gård till tingsgård. |
| 1919 |
Samskolan
grundades.
Anna Nordqvist startade Barnhemmet.
Minnessten
över Topelius vid Kuddnäs.
Nålörssågen. |
1920 |
300-års
jubileum.
Kristliga Folkhögskolan.
Nykarleby samskola.
Hjältemonumentet på gravgården.
Nykarleby stad 1620—1920 av V. K. E. Wichmann.
Pingstförsamlingen. |
| 1921 |
Kristliga folkhögskolans första årskurs dimittterades.
Slutsyn på Jeansborgs prästgård. |
| 1922 |
Biblioteket övertogs av staden.
Tullkammaren indrogs.
Busslinje till Andrasjön.
K. J. Jouper och sonen John Jouper från Nykarleby landskommun övertog J. W. Nesslers tidigare filhuggeri.
Hyrbil nr 1 anskaffades
av W. Blomström. Axel Lindholm har förevigat en av Werners bilar, kanske just den nyssnämnda, i dikten Midsommar. |
| 1923 |
Taxirörelse.
Kyrkoby folkskola, sedermera finska skolan.
Föreningen
Folkhälsan.
”Elektrisk belysning erhållas fredag, lördag och
söndag.” enligt notis i ÖP nummer 23.
Telegrafstationen flyttades till gamla stationshuset.
Badstuguplaner.
Skepticism mot tvåspråkighet. |
| 1924 |
Busslinje
till Vasa.
Skoputsare.
Brandalarm. |
| 1925 |
Erik
Falander av Ernst. V. Knape.
Segelsällskapet Ägir köpte Loppan. |
| 1926 |
En
del av kraftverksdammen stjälpte.
Radio.
Normalskolans
vaktmästarbostad.
Vår första kvinnliga yrkeschaufför.
Flygplan. |
| 1927 |
Nykarleby stads
ungdomsförening.
Simhus på ångbåtsbryggan.
Barnträdgård i Sarlinska gårdshuset.
Hjalmar Sund
anställdes som hamnvakt. |
| 1928 |
Kyrkans
inre, bildskruden restaurerades.
Ytterjeppo hängbro invigdes den 1 april.
Luftskeppet
Italia flög över Kovjoki.
Sjöfarten.
Vuxendop i älven. |
| 1929 |
Kyrkan
eldhärjades.
Juthas hängbro. |
1930 |
Initiativ till att restaurera Kuddnäs.
|
| 1931 |
Skogsplantering på Torsö inleddes.
Storbrons ombyggnad klar. (Inleddes 1929.)
|
| 1932 |
Livlig smuggling.
Alko. |
| 1933 |
Nykarleby samskola inrättade elevhem.
De gamlas hem öppnade i f.d. Lybeckska gården.
Vernamo kvarn brann.
Nya
kommunalhemmet Östervall invid Kuddnäs invigdes.
Undersökning för uträtning av Jakobstadsvägen.
|
| 1934 |
Kuddnäs
museum invigdes.
Bönehuset (gamla församlingshemmet).
Torgbrunnen.
Juthas hängbro renoverades.
Nykarleby
Manskör. (Kom så smått igång 1933.)
Nykarleby-runt.
Österbottniska Pressen började ges ut.
|
| 1935 |
Topeliusbysten.
Utdrag
från stadsstyrelsens årsberättelse. |
| 1936 |
Nykarleby
Skogsvårdsförening r.f. |
| 1937 |
Flora.
Köttkontrollen.
Hanséns kafé.
Samskolans tillbyggnad.
Kovjoki mejeri. |
| 1938 |
Mejeriet.
Sjömanshuset
upphörde.
Röntgenapparat.
Munsalavägen, sträckan Nykarleby–Bonäs.
Omfattande renovering av Normalskolan. |
| 1939 |
Vinterkriget.
Munsalavägen, sträckan Bonäs–Munsala.
Stadsbiblioteket flyttade till Rådhuset. |
1940 |
Glasmålningarna i Nykarleby kyrka av Lennart Segerstråle.
En apostlasked
hittades ”å Grundfeldtska gården”. |
| 1941 |
Fortsättningskriget.
Väggmålningarna i Brostugan. |
| 1942 |
|
| 1943 |
Stadsvapnet
fastställdes.
Liten drömmarpilt av R. R. Eklund.
Den österbottniska
byn i vilken ingick Socklot av T. Sandvik och Kovjoki av J. Rundt.
Nödlandning i Socklot. |
| 1944 |
Bombangrepp.
Kristliga
Folkhögskolans internat.
Sirén på kraftverket.
|
| 1945 |
Minnen
från min barndom och skoltid av Ivar A. Heikel.
Biografen.
Loppet
Nykarleby runt.
Travtävling efter ett långt uppehåll.
Tullkällaren
raserades.
Väg genom Sockenstuguberget.
Fick man icke konstsilkesfabriken.
Mobil brandspruta.
|
| 1946 |
Apotekskällarena
raserades.
Staden inköpte Grundfeldts gård.
Julhälsning.
Hällgrund lades ner som lotsstation.
Passage sprängdes genom mejeriberget på sensommaren. |
| 1947 |
Det sista skutbygget på Åminne. |
| 1948 |
Kvarnen på Kampen.
Köpmansgatan
döptes om till Sollefteågatan.
Seminariet 75-års jubilerade.
Skogsparken
återupprustades, paviljongen återskapades.
Nykarlebygillet grundades i Helsingfors. |
| 1949 |
Normalspåriga järnvägen. |
1950–1999 |
| 1950 |
Bad- och tvättinrättningen
och stadsbastun, påbörjad 1949.
Gymnastikfest till vilken J. Åbonde skrev en historik.
Sportplanen.
Första Luciatåget, lucia Ines Östman.
Juthas
hängbro renoverades.
Cirkus i stan och elefant i skogen.
Hälsning
från hemstaden av Effe.
Garveri.
Istävlingar vid Andrasjön.
Utbyggnad av seminariets hvudbyggnad. |
| 1951 |
Nykarleby
museiförening.
Landskommunens kommunalgård.
Idrottsnämnd.
Stadens första allmänna vattenledning. (År 1907 drogs en vattenledning till Normen.)
Adventkapellet.
Utvidgning av seminariets gymnastik- och festsal. |
| 1952 |
Semesterhem
vid Juthbacka.
Jakobstadsvägen.
Minnestavlan över
Mikael och P. W. Lybeck.
Julhälsning.
NIK:s olympiatrupp. |
| 1953 |
Våghuset flyttades från torget.
Lekskola inrättades i Gamla station.
Stadens första vatten- och avloppsledning (om man bortser från den som betjänade Normen) från
stadsbastun till busstationen på torget.
Julhälsning. |
| 1954 |
Hunger
i skördetid av Leo Ågren.
Busstationen.
Älvbrantshusen.
Lägerskriftskola vid Kristliga
folkhögskolan. |
| 1955 |
Vatten- och avloppsledning förlängdes från torget till Mathesiusgatan och sjukhuset. |
| 1956 |
Moderniseringsarbeten
av kraftverket inleddes.
Begynnelsesammanträde för nyskiftet i Forsby–Kyrkoby.
Avslutat 1978.
Motorsåg.
Julhälsning.
JT:s Lokalkontor. |
| 1957 |
Skridskobana
på Rådhustomten.
Kyrkbrunnen krossades av fallande björk i den svåra sommarstormen.
Nykarleby
lkm:s brandkår inköpte brandbil.
Ökad företagsamhet skapar grundvalen för en
tryggad framtid åt nykarlebyborna.
Lekplats i Rummelbacken.
|
| 1958 |
Nykarleby
Min barndoms och min ungdoms stad av Einar Hedström.
Liljedahls affärshus.
Minnesplattan
på Granskär över Karl Nybergs skogsmannagärning.
Klippan.
Television.
Taximord. |
| 1959 |
Ytvattenreningsverk.
Esso
servicestation.
Brandstationen i gamla lokstallet.
Jouper började bygga damm
och kraftverk.
Landskommunen föreslog att Kärlekstallen skulle fridlysas.
Strandplanering
vid Andrasjön.
Nykarlebynejdens semineringsdistrikt.
Blodgivardag.
Välkommen-skyltar.
Telefonautomatisering.
Sundholms bilservice.
Posten flyttade till Liljedahls affärshus. |
1960 |
”Lövhyddan”,
Sollefteågatan 5.
Restaurang von Döbeln.
Stämmor
i Nordannatten av Leo Ågren.
Hysal-stugan.
Gator breddades. |
| 1961 |
Grundfeldtska
huset revs.
Oljegrus på Jakobstadsvägen. |
| 1962 |
Minnessten
över R. R. Eklund.
Kraftverksdammen höjdes och gångbro
anlades.
Våningshus på f.d. Grundfeldts tomt.
Alkohuset,
Topeliusesplanaden 17.
Våningshus på Bankgatan 32.
Avstjälpningsplats/”råskgräv” vid Kovjokivägen. Stängdes 1970 när den sista öppnades. Henry Nygård informerade. |
| 1963 |
Ut-
och ombyggnad av seminariet samt sportplan.
Ambulans.
Valioravinto.
Byggnadsarbetena på Riksväg 8 mellan Storsved och Edsevö påbörjades. |
| 1964 |
Vattentornet.
Syn
för byggande av riksväg 8 mellan Lappo älv och Kovjoki.
N F B i Nykarleby 50 år.
Nyko-Frys och Farm-Frys, pälsdjursfoderkök.
Hade Lippjärv INTE telefonförbindelse.
Bostads ab Bankgatan 17. |
| 1965 |
Olli Wikstedts stadsplan.
Riksväg
8 mellan Bennäs och Munsala.
Stadsbyggmästare.
Trafiksäkerhetsåtgärder vid Brostugan.
Sparbankens första bankbil.
|
| 1966 |
Barnträdgården
i Rummelbacken.
Parkhusen, Topeliusesplanaden 23 och 25.
Jeppovägen oljegrusad.
Utbyggnad av vattenreningsverket.
Engs ofullbordade fabrik började byggas.
Bröderna Sjöholm etablerades ig på Frillmossen.
|
| 1967 |
”Grönhuset”,
Topeliusesplanaden 11.
Beslut om att permanentbelägga esplanaden.
Asfaltering av esplanaden.
NUFS bildades.
|
| 1968 |
Invigning
av Idrotts- och ungdomsgården. Beslut om byggandet togs 1965.
Besked
om att seminariet skulle läggas ned.
Femvåningshuset på
Topeliusesplanaden 27.
Inspelning av Ballad.
Asfaltering av genonfartsgator förutom Esplanaden.
Esplanadgångarnas bredd minskades.
|
| 1969 |
Centralantennandelslaget
bildades.
Elljusspår.
Torget asfalterades.
Cornelis Vreeswijk uppträdde.
Valkött levererades till järnvägsstationen.
Vågbrytaren norr om simstranden vid Andrasjön.
Första pontonbryggan vid Andrasjön. |
| |
|
1970 |
350-års jubileum.
Karleborg brann.
Andra pontonbryggan vid Andrasjön.
Läsåret 1970–71 fungerade seminariet som underavdelning till Ekenäs seminarium.
Femvåningshuset på
Topeliusesplanaden 29.
Restaurangen vid Juthbacka (?).
Staden tvåspråkig.
Avstjälpningsplats/”råskgräv” vid Kovjokivägen. Stängdes 1989. Henry Nygård informerade. Föregångaren fanns ungefär vid infarten till Svarvars. |
| 1971 |
Seminariet flyttades till Vasa.
Nya församlingshemmet invigdes.
|
| 1972 |
Parktantsverksamhet.
Adventkapellet.
Första radhuset.
Klockringningen automatiserades, sotare Tor Andersson var den siste ringaren. |
| 1973 |
Staden
utträdde ur Finlands hamnförbund.
Transformatorstationen
på Kampen.
Inbrott i Föreningsbankens valv. |
| 1974 |
Tvåspråkiga gatuskyltar med tejpade bokstäver.
Avloppseningsverket
vid Ragnörn.
Skogsparkens skola.
Skolsköterska.
Rikets sal.
Häradsrättens sista ting.
Bostads
AB Jönsas på Jöns Drakesväg. |
| 1975 |
Sammanslagning
med landskommunen, Munsala och Jeppo
Mellanölsförsäljningen
stoppades.
Kärlekstallen vid ”Juthback-kroken”
fridlystes.
Juthbackamarschen.
Pingstkyrkan.
Telefonkiosk vid Andra sjön.
Regnvattenavlopp i esplanaden.
Kärleksstigen påbörjades. |
| 1976 |
Pingstkyrkan.
Bokbuss.
Brostuguberget sprängdes delvis. |
| 1977 |
Spelmansstämma. |
| 1978 |
Hälsovårdscentralen.
Högstadieskolan.
Fågeltornet.
Djupstensvägen. |
| 1979 |
Torghallshuset.
Jakobstadsvägen grundförbättrades.(?)
Juthbackamarknaden.
Black Disco. |
1980 |
Nykarleby stads historia del II av Erik Birck.
Apoteksverksamheten flyttades till torget efter 115 år i
samma byggnad.
Vattentornet var tomt.
Black Disco renoverades. |
| 1981 |
Nykarleby Stad
informerar.
Ämbetshuset.
Fortsättning påsprängning av Brostuguberget. |
| 1982 |
Normalspåriga
järnvägen lades ner.
Hagalund.
Rådstuvurätten
lades ner.
|
| 1983 |
Svenska Konstskolan i Nykarleby. Flyttas 2012 till Jakobstad.
Beslut att Frihemmet ska rivas.
Ortofotografering för kartor skala 1:5000.
Planer på tekniskt museum och att flytta gamla järnvägsstationen.
|
| 1984 |
Juthbacka Teater köpte och renoverade Scala.
Landets första ordinarie kvinnliga länsman.
Bröderna Sjöholms affärs- och bostadshus.
Bäddavdelningen vid Hälsovårdscentralen.
Frihemmet revs.
Med stadsplan Nr 21 fastställd 30.4.1984 ändrades Västra Esplanadgatan till Jakobstadsvägen från Grev Tott gatan norrut.
|
| 1985 |
Den nya dammen och kraftverket.
Yrkesträningsskolan.
Persontrafiken från Kovjoki station upphörde 29 maj. Uppgift av Reino Kalliomäki. (Persontrafiken från Jeppo station upphörde 2 juni 1991.)
|
| 1986 |
Juthbackabron.
Floraparken återanlades.
JNT:s telemast på Kampen.
Stamväg 67 mellan Ytterjeppo och staden grundförbättrades och fick delvis ny sträckning. (?) |
| 1987 |
Skogsvallen.
Kråkvals av Anita Wikman.
Museijärnvägen Nykarleby Jernväg. |
| 1988 |
Nykarleby
stads historia del III av Erik Birck.
Storbron höjdes.
Luskung.
Galleri Viktor.
Fontän i älven.
”Roskräven” stängdes efter en storbrand.
|
| 1989 |
Byggstart för Nykarleby sjukhem.
Avstjälpningsplatsen vid Kovjokivägen stängdes. Stängningen var en direkt följd av en storbrand som startade i december 1988. Släckningen tog tre veckor! Henry Nygård informerade.
Med stadsplan Nr 62 fastställd 13.11.1989 ändrades Västra och Östra Esplanadgatan till Topeliusesplanaden.
Det ombyggda torget, Rådhusgalleriet och Erik Bergmans plats invigdes. |
1990 |
Doft av järn och syren av Anna-Lisa Sahlström.
370-årsfirande.
Första delen av stadshistoriken återaktualiserades.
Vatten och foder stryptes till skuldsatta farmare.
Ab Ekorosk Oy tillsammans med Jakobstad, Pedersöre, Kronoby och Larsmo. |
| 1991 |
Kråkögat av Anita Wikman.
Stadsstyrelsebeslut om utescen vid Kuddnäs. |
| 1992 |
Kyrkrenoveringen som påbörjades 1987 klar.
Personalreform
och kanslisamgång.
Bostads Ab Borgaregatan 12. |
| 1993 |
Kiosk vid Andrasjön återuppstod. |
| 1994 |
Småstadsberättelser i regi av Anders Engström spelades in. |
| 1995 |
Stadens
första webbplats.
Finlands lyckligaste stad – trodde man.
Slogan ”Småstad som bäst”.
Apoteket brann.
Juthbackakopiorna på Rajåkern. |
| 1996 |
Vingklippt av Anita Wikman.
”Per
aspera ad astra”. Finlands högsta väggmålning.
”Intershity-ledningen” till Jakobstad.
Ombyggnad av våning en trappa i Liljedahls hus till bostäder klar.
Riktnummerförändring den 11 oktober. Riktnummer 967 blev 06 och 7 flyttades till telefonnumret. |
| 1997 |
Ledningscentral i bibliotekskällaren.
Turismutvecklingsprojektet
Turism i sagans stad.
TB-stängde verkstad och café 31/12, men pumparna behölls. |
| 1998 |
Kulturnatten som senare blivit Nykarlebyveckan. |
| 1999 |
Brandstationen
vid Munsalavägen.
Det första (och hittills enda) trafikljuset i anslutning till brandstationen.
Torget omdanades. |
| 199? |
Muddring och vågbrytare vid Andrasjön.
Reningsverket
vid Ragnörn revs, men grunden lämnades kvar.
|
| 199? eller 200? |
Stamväg 67 mellan Ytterjeppo och staden degraderades till regionalväg 749.
Stamväg 67 fick nummer 19.
Riksväg 8 blev även Europaväg 8. |
