|
Nykarleby
stads arkiv. |
|
|
|
Gunnar Levlins
mappar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Postkontoret inrättades tidigast 1642, senast år 1644. |
|
|
|
|
|
|
1642–1645 |
Klas Witting |
3 |
|
1. |
Klas Witting
Han var inflyttad från Tyskland. Fungerade som rådman deltog i 1632 års riksdag. Han var en av stadens främsta förtroendemän och ägde flera hemman. Enligt stadens dombok valde stadens råd honom till gästgivare och postmästare i april 1642.
|
1645–1653 |
Reinhold Clavidi Witting |
8 |
|
2. |
Reinhold Clavidi Witting (1645–1653?)
Son till föregående. Student i Åbo, senare löjtnant vid Österbottens regemente. Hans änka Brita Hansdotter (Smedh) levde ännu 1701,då hon sålde en gård för 90 daler kopparmynt= 30 daler silvermynt, "med alla de huuslägenheter, Kåålland, Bordh, Bänkiar, Sängar, Säten, fönster Glas, Skårstenar, Spiäld och Allt som dem nu för tiden ståår".
|
1653–1680 |
Johan Hemming |
27 |
|
3. |
Johan Hemming (1653–1680)?
Han finns inte omnämnd i postmästarförteckningar, men han förde talan mot en präst vid vintertinget i Pedersöre 1656 med anledning av att denne utan behörighet hade transporterat postväskan till Storkyro prästgård, där den kvarlämnades.
|
1681–1705 |
Johan Carlsson Enquist [–1704 enl. Åkerblom.] |
24 |
|
4. |
Johan Carlsson
Rådman och kapten vid borgargardet. På 1660-talet kallades han Enqvist eller Eneqvist. Han deltog i lantdagen i Åbo 1676 och i riksdagen 1689. Sönerna kallade sig senare Juniander.
|
1704–1705 |
[Joh. Juniander enl. W. Backman.] |
1 |
|
|
|
1705 |
[Lars Schepper enl. Åkerblom.] |
1 |
|
|
|
1705–1713 |
Henric Vesman |
8 |
|
5. |
Henic (Wessman) Vesman
Han grälade med Lars Schepper om rätten till tjänsten. Han hamnade också i strid med stadens borgmästare om dennes påstådda missbruk av fribrevsrätten och med tullinspektören Bergström som hade förordat Schepper till tjänsten. Resultatet blev att postinspektören i Vasa klagade över att inga postmedel hade influtit på tre år från Nykarleby. Vesman avhölls från tjänsten under de sista åren.
|
1713–1740 |
Petter
(Gedda, Gädda) Giedda |
27 |
|
6. |
Petter (Giedda) Gädda
Han hade tjänstgjort i Karlshamn, Stockholm och Vasa innan han blev tullnär och rådman i Nykarleby. Han flyttade till Sverige under kriget och hade som de flesta av sina ämbetsbröder stora ekonomiska svårigheter efter hemkomsten.
|
1740–1744 |
Fredrik Tistelgren |
4 |
|
7. |
Fredrik Tistelgren
Han var uppbördsman och hade egentligen inte tid att sköta postmästarsysslan, varför hans hustru och barn fungerade i hans ställe. Man klagade också över att han inte hade något egentligt postkontor i staden och över att han bodde två mil utanför staden. Han "tvångsförflyttades" till Gamlakarleby.
|
1744–1751 |
Gustaf (Åberger) Åbergen |
7 |
|
8. |
Gustaf (Åberger) Åbergen
Han klagade att Tistelgren vägrade låta honom sköta tjänsten till en början. När det äntligen var möjligt, visade det sig att postsigillet, vikterna och viktskålarna saknades. Han klagade också över den lilla lönen och över att han till och med var tvungen att hyra en bakugn för att få sitt bröd bakat.
|
1752–1761 |
Anders Mårtensson (Wörgren) Weurgren |
9 |
|
9. |
Anders (Wörgren) Weurgren
Han hade gått i Wasa trivialskola och fungerat som skrivare, länsman och stadsnotarie innan han blev postmästare. Han tjänstgjorde även en kort tid vid postkontoret i Wasa
|
1762–1765 |
Henric
C. Nyman |
3 |
|
10. |
Henric Nyman
Änkan Weurgren skötte postkontoret några månader innan Nyman fick sin fullmakt. Även Nyman förordnades att sköta postkontoret i Wasa när problemen med postinspektor Törn fortsatte där.
|
1765–1767 |
Per Unger |
2 |
|
11. |
Per Unger
Postskrivaren Magnus Skaren förordnades redan i oktober 1766 att förestå postkontoret och i september 1767 kallas Unger f.d. postmästare.
|
1767–1802 |
Gustaf Lithzberg |
35 |
|
12. |
Gustaf Lithzberg
Han var född i Växsjö och blev student i Uppsala. Han fungerade även som rådman och tullnär i staden.
|
1803–1807 |
Abraham Henrik Blom |
4 |
|
13. |
Abraham Henrik Holm |
1807–1818 |
Jonas Johan Gjers (Giers) |
11 |
|
14. |
Jonas Johan (Giers) Gjers
Han var först tullskrivare och blev sedan t.f. postmästare, och slutligen ordinarie i tjänsten.
|
1818–1820 |
Herman Germund
Tavast |
2 |
|
15. |
Herman Tavast
Han tjänstgjorde även som postmästare i Willmanstrand och Björneborg.
|
1821–1826 |
Johan Carl Hildebrandt |
5 |
|
16. |
Johann Carl Hildebrandt
Han var far till åtta barn och av tysk börd. Han avslutade sin postmästarbana i Torneå.
|
1827–1840 |
Lars
von Platen |
13 |
|
17. |
Lars August von Platen
Postmästarskapet blev för honom en parentes i den militära tjänstgöringen i ryska armén.
|
1841–1869 |
Johan Alexander Stromberg |
28 |
|
18. |
Johann Alexander Strömberg
Friherre och kapten. Enligt uppgift sköttes postgöromålen i praktiken av hans kusindotter Wilhelmina Hedberg.
|
1869–1875 |
TFeodor Alexander Aminoff |
6 |
|
19. |
Feodor Alexander Aminoff
Han hade auskulterat vid hovrätten i Vasa och praktiserat postjobbet i Borgå. Han tjänstgjorde även i Kaskö och Kristinestad,
|
1875–1894 |
Oskar
Leonard Järnefelt |
19 |
|
20. |
Oskar Leonhard Järnefelt
Han fungerade även som stadens pressfrihetsombudsman. Från år 1881: Årslön 2000+600 mk för omkostnader. Medhjälpare: 1 skrivare och 1 postiljon.
|
1894–1926 |
Daniel Wilhelm Heurlin |
32 |
|
|
|
1927–1951 |
Nanny Schwela |
24 |
|
|
|
1951–1968 |
Dagny Blenths och Lilien Mäkelä |
37 |
|
|
|
1969–1986 |
Maud Gunvor Gullström |
17 |
|
|
|
1987–1989 |
Ulla Ann-Kerstin Wannäs |
2 |
|
|
|
1990 |
Liisa Isomäki |
1 |
|
|
|
1991–1995 |
Anita
Lawast |
4 |
|
|
|
1996–2001 |
Liisa Isomäki |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
(Inf. 2019-01-13.) |