XVII. STADENS INFRASTRUKTUR OCH ALLMÄNNA SERVICE UTVECKLAS

Kommunikationerna förbättras, cykeln och biltrafik

Den moderna tiden gjorde småningom sitt inträde även på kommunikationernas område. År 1882 förvärvade sig Gustaf Hedström som den förste i staden en velociped: ”Peden” eller cykeln skulle snart bli var mans och kvinnas egendom och innebar en revolutionerande förbättring i människornas möjligheter att förflytta sig på det österbottniska slättlandet. Nästa steg var bilen, som numera mer eller mindre undanträngt cykeln och helt förändrat samhällenas kommunikationsnät och dess sociala och näringspolitiska struktur.

Den 23 april 1907 visade sig den första bilen i staden, där den väckte mycken uppmärksamhet och blev allmänt beskådad. Många hade ej tidigare sett en sådan vagn. Bilen tillhörde herrarna Holger Ramstedt och Artur Eklund från Jakobstad och var av märket Reo (Lansing, Mich.) Färden hade tagit 1 3/4 timme, ty vägen hade varit synnerligen dålig och mötande hästar mycket uppskrämda, varför all möjlig försiktighet varit av nöden. Man hade ock varit ovan vid ”maskinens begagnande”.

[Kurre skrev i en krönika i maj 1912 om stadens första motorcykel, så jag vände mig till Anders Fors:

Detta var intressanta uppgifter. Jag vet att J. W. Nessler köpte motorcykel 1916 efter att den smalspåriga järnvägen lades ned. Vi hittade nämligen hans ”MC-körkort”, eller körtillstånd kanske det heter vid denna tid, då vi tömde Nesslers tryckeri. Finns i dag på museet. Fråga Stig Haglund. Detta var en amerikansk MC av fabrikatet Thoroughbred från ca 1904. Till konstruktion och utförande mycket lik Indian och Reading Standard motorcykel från samma tid. De använde samma motor. Bifogat ett par bilder hur den såg ut. I dag finns dierse rester kvar av Nesslers MC hos en samlare. Men vem vet, kanske det är tal om samma mc som beskrivs i texten och den som Nessler senare förvärvade?

Reklam för Thoroughbred. Cycle and Automobile Trade Journal. Förstoring.		En riktig Thoroughbred. Förstoring. (Inf. 2022-03-08.)]

[I november 2024 hittade Anders på en auktionssajt i Wisconsin en 1906 Thoroughbred Single som producerades endast det året. Troligen var det så stadens första motorcykel såg ut. Förstoring. (Inf. 2024-11-06.)]

År 1913 fick staden sin första automobil. Ägare var Joel Lillqvist och bilen var avsedd för taxitrafik. Den var av märket Studebaker, ”utmärker sig genom en lätt och ljudlös gång, i vilket afseende den på ett fördelaktigt sätt skiljer sig från många af de bilar, som dag och natt töffar fram längs våra gator”, skriver ortstidningen. 17) Motorn var 25 hkr stark, och ”kan enligt verkställd provkörning utan risk framdriva automobilen med 8 mil i timmen.” Bilen rymde 5 personer ”utom några småttingar”. Taxan var ej hög, 1:50 mk per mil vid vanlig landsvägsfart, d. v .s. billigare än med gästgivarskjuts. Lillqvist var den förste, som fick körkort i Nykarleby. [En av de första skjutsarna.]

Den 28 april 1913 godkände stadsfullmäktige ett av magistraten utarbetat förslag till ordningsregler för automobiltrafiken. Högsta tillåtna hastighet å stadens gator och vägar var 1 mil i tim. nattetid samt 1 1/2 mil om dagen. På vägen till Andra sjön tilläts endast 1 mil dygnet om.

I juni 1914 hade Lillqvist redan 2 bilar, Victor Holmström likaså 2 och forman Karl Wikman 1. Tre bilägare i Jakobstad hade dessutom för magistraten anmält, att de var sinnade att stationera automobiler i Nykarleby, varjämte tre bilägare i Vasa ville betjäna staden med sina inalles 5 bilar. Automobiltrafiken lovar således att utveckla sig på orten, konstaterar ÖP (12.6.1914).

I maj 1914 öppnade Joel Lillqvist den första regelbundna automobiltrafiken Nykarleby—Vasa med sin 5-personers taxibil. Bilen gick från Nykarleby varje tisdag, torsdag och lördag kl. 6 f.m. med ankomst till Vasa kl. 11 f.m. och från Vasa kl. 3 e.m. samma dagar, med ankomst till Nykarleby kl. 8 e.m. Taxan var 14 pi per km.

Under kriget rekvirerades bilarna förmodligen. I varje fall var staden utan hyrbilar till våren 1923, då postiljon Joel Ahlström (f. 8.9.1870 i Nkby d. 22.8.1953 därst.) anskaffade en täckt paketbil, som rymde 12 personer. Bilen betjänade även järnvägstrafiken och avgick till Kovjoki till förmiddags- och eftermiddagsposttågen. Passagerartaxan var 10 mk per person och 2 mk extra för avhämtning inom staden. Efter Ahlströms pensionering i mitten av 1930-talet övertogs Kovjokitrafiken av sonen, postförare Karl Joel Ahlström (f. 13.7.12 i Nkby, d. därst. 14.6.67 genom drunkning).