Nykarleby.

Nykarleby stad blef år 1617 [inte] anlagd på en plats, hvilken derförinnan kallats Leppo by. Staden erhöll dock först den 7 Sept. 1620 stadsprivilegier, blott några få timmar förr än staden Gamlakarleby erhöll sådana.

I Nykarleby inrättades år 1641 södra Österbottens första trivialskola, som 1684 flyttades till Wasa. Från år 1648 var staden för en tid säte för Österbottens landshöfding, hvarefter staden 1652—74 var hufvudort i Klas Totts grefskap Karleborg, hvilket omfattade Nykarleby, Wörå, Lappo och Ilmola socknar. På denna tid kallades sjelfva staden stundom äfven Karleborg. Staden erhöll vidsträckta handelsprivilegier, som isynnerhet voro till förfång för Jakobstad och Wasa; stadens anhållan, att Jakobstad måtte totalt afhysas, blef dock utan resultat.

Under stora ofreden plundrades staden, dess farkoster och magasiner brändes, hvarjemte 30 af stadens och 271 af socknens invånare bortfördes i rysk fångenskap.

Staden repade sig dock småningom efter denna ödeläggelse. Den hade år 1794 ett beckbruk utanför norra tullen samt ett tjärhof, från hvilket årligen exporterades 15—20,000 tunnor tjära, förutom bräder, smör, talg m. m. Folkmängden uppgick då till 810 invånare, hvaribland 23 handlande. Då fanns äfven ett kronobränneri på Haraldsholmen högre upp i elfven.

Midsommardagen 1808 fördref Adlercreutz efter en häftig och uthållande strid general Jankowitz från hans af en broskans betäckta ställning vid Nykarleby. Grundfästena efter den af ryssarne då uppbrända bron synas ännu.

Nykarleby stad. Förstoring.
[Teckning av Nordgren efter foto från 1880-talet. Mycket originaltroget så när som på personerna. Och först nu upptäckte jag att ett av träden vid kyrkan lutar.]

Efter Wasa brand var högre elementarskolan 1852—56 förlagd till Nykarleby.

Den 12 Jan. 1858 utbröt en härjande brand, som följande natt förstörde den tätt bebyggda, af trånga och krokiga gator genomskurna staden, med undantag af kyrkan och några mindre kojor. Den nuvarande staden är uppbyggd efter denna tid.

Staden eger numera omkring 1,100 invånare och den har ett naturskönt läge vid högra stranden af tvenne forsar, öfver hvilka en angenäm utsigt erbjuder sig från den öfver elfven mellan forsarne ledande bron. Ofvanom denna ligger de täcka Bruunsholmarna med ett sommarvärdshus. En derstädes befintlig och redan i slutet af sista seklet mycket anlitad surbrunn har fått förfalla. Den efter den nyssnämnda stora branden 1858 ombyggda staden eger nu snörräta gator och rätt prydliga trähus. Kyrkan, uppförd af träd år 1708, har benämningen Sancta Brigitta.

Parken eller Promenaden kallas en täck sqvär, som befinner sig vid norra tullen.

På Kuddnäs egendom, straxt norr om staden på elfvens östra sida, föddes skalden Zachris Topelius den 14 Januari 1818. Till detta sitt barndomshem återkom han med sin familj hvarje sommar ända till sin moders död 1868 och tillbragte då alltid några veckor på ett litet sommarställe, Majniemi, på Alö holme utanför elfmynningen invid stadens gamla hamn och skeppsvarf, 5 km. från Kuddnäs.

Grefve Klas Totts residens Karleborg befann sig på vestra sidan af elfven. På denna historiska plats är det år 1873 grundlagda folkskollärareseminariet numera beläget. I sammanhang med seminariet finnes en normalskola och en småbarnsskola inrättade. För öfrigt finnes i staden en privat fruntimmersskola äfvensom folkskolor för gossar och flickor.

5 km. söderut från Nykarleby, 1 km. från Juutas gästgifveri, der Lappovägen tager af ifrån stora strandvägen, ligger Juutas slagfält, genomskuret af den förstnämnda vägen. Invid denna finnas på två skilda ställen enkla inskrifter till minne af ”Döbelns dag” och dessutom det år 1885, efter ritning af D. Nyblin, uppförda ståtliga monumentet, en hög bautasten med v. Döbelns porträttmedaljong i brons.

Nykarleby stads handel och affärsrörelse, som redan före branden var stadd i nedåtgående, torde på grund af stadens olämpliga läge icke hafva utsigt att vidare höja sig. Den i tiden mycket anlitade hamnen vid Åminne har nemligen blifvit mycket uppgrundad och svårtillgänglig för större fartyg.

Af industriella inrättningar, som finnas i staden, kunna följande omnämnas: en filhuggningsanstalt, anlagd 1875, läder-, möbel- [kanske avses detta] och tändsticksfabriker samt Nygårds ölbryggeri. Stadsqvarnen vid öfre forsen var fordom en ansedd inrättning.