forts.

Några drag ur

ANDRA SJÖNS

historia

av

Lars Pensar



Sommarvillorna vid Andrasjön


När det gäller de villor och fritidsbostäder där man tillbringar kortare eller längre fritid för rekreation, finns en aspekt som bör beaktas, nämligen rätten att vara anonym.

En del kanske gärna vill annonsera ut att ”här bor vi”, medan andra vill vistas på fritidsstället helt inkognito. Det märks även då den nya numreringen av alla de drygt hundra arrendetomter, som finns på Andrasjöområdet, tillkom för ett par år sedan. En del har satt ut skylten med tomtnummer, andra föredrar att lämna den ouppsatt. Ett fåtal sätter upp namnskylt, och tar bort den sedan under den tid, då de inte vistas på sitt fritidsställe. En gammal kutym från 1800-talet är att ge sitt fritidsställe ett namn och sedan enbart använda detta, ibland anbragt på en skylt vid infarten.

Enligt datasekretesslagen och stadgar om integritetsskyddet och efter diskussion med myndigheter i staden, sätts här inte ut namnet ut på de nuvarande arrendeinnehavarna av hänsyn till deras integritet och rätt. Likaså anges inte heller på kartmaterialet tomternas nuvarande arrendetagare. Här bör påpekas att staden tillsvidare äger alla villaarrendetomter vid Andrasjön, eftersom det är donationsjord.

De historiska villorna, som är ett värdefullt kulturarv, jämför Runsalavillorna i Åbotrakten, har dock ett allmänintresse, som man måste beakta. De nybyggen som tillkommit det senaste halvseklet redovisas inte egentligen här, utan omnämns ägare, som en grupp som haft eller innehar fritidsstuga vid Andrasjön men platsen specificeras inte.

Det finns villor som funnits vid Andrasjön och som försvunnit i obekanta öden, det finns villaägare som nämnts i något sammanhang men inte kunnat identifieras, kanske långvariga hyresgäster enbart. Alla tilläggsupplysningar om villaboare och ägare är av värde att känna till. Tilläggsuppgifter kan tillställas undertecknad via nykarlebyvyer eller direktkontakt. Fotografier och textmaterial om Andrasjön är välkommet ävenså.

Den äldre villabebyggelsen

1. Marielund 10. Herler 19. Wenelius
2. Mariedahl 11. Rosenbladh 20. Gammelgård 
3. Muisto 12. Klippan 21. Kaunisniemi
4. Kesälä 13. Granberg 22. Kallenautio
5. Strandbo 14. Hedström 23. Aptekarns
6. Vikström 15. Skugga 24. Rauhala
7. Heurlin 16. Tallbo 25. Andell
8. Rosenbladh och
    Svanström
17. Hill 26. Knallebo
9. Kujala 18. Järnefelt 27. Nyström

 


1. Villa Marielund

För de sjöfarandes trevnad och bekvämlighet lät Richard Ahlqvist bygga en sjömansrestaurang, det senare så bekanta ”Marielund” år 1884. Namnet gavs efter hans adoptivdotter Maria Ahlqvist. Ahlqvist var mannen med många yrkesbenämningar och titlar – inspektör, hökare, viktualiehandlande, handlande och rådman, och ägare av tomten 48 i staden, där Skanska uppfört ett våningshus.

En annan Maria, Maria Sarlin handhade restaurationen men kom även att inneha restaurationen på Brunnsholmarna i älven. Det är hon som är Mor Mari i Lybecks dikt ”Där älven rinner runt holmens bro”. ”Till allmän belåtenhet”, som det står i hennes nekrolog. Före det hade, från 1878, öl och smörgås serverats ångbåtspassagerare ur ett skjul på stället, förestått till år 1883 av en annan Maria, nämligen Maria Löfsten.

Ahlqvists villa, ditflyttad från Djupsten, hade varit värdshus från tiden hamnen anlades vid Långöfjärden. Den 24 september 1874 hade nämnda Ahlqvist ”erlagt lösen för intagen jord till en villa, benämnd ’Mariedahl’, omfattande ett tunnland vid Långöfjärden.” Den 5 november, samma år betalar handl. Carl Nylund lösen för ett halvt tunnland jord invid sin villa i närheten av ångbåtsbryggan, då han nu köper Mariedahl av Robert Ahlqvist en månad senare. Villan har haft en öppen veranda mot vägen och har ännu en kringbyggd veranda i övre våningen mot öster, vilket ger villan ett särpräglat utseende, av samma slag som den andra i ordningen av G. M. Hedströms villor vid Andrasjön. Villan är rödmålad med vita knutar, fönsterluckor och garneringar.

År 1892 säljer änkan Maja Lisa Ahlqvist värdshuset Marielund åt Petter Blomqvist som var handlande i staden. Sedan följer handlande Söderlund som efterföljs av stadshotellets innehavare Kankkonen som ägare fram till 1897, då änkan Greta Broo efterträder som innehavare. Hon säljer Marielund år 1901 åt Johan Bonäs, vilken i sin tur fortsätter utskänkning där fram till 1903, då staden köper stället för 1348:75 mk. 1905 inreds en vindkammare, ett stakett med grind uppsätts och målar Sundell utför målningsarbeten på värdshuset.

Marielund kom att under ett år, 1906 fungera som nykterhetscafé, men följande år, 1907, köper segelföreningen för 1475 mk stället, där föreningen grundats 1884. Telefon hade anslutits redan 1901.

Efter det att de ryska soldater, som varit inkvarterade från september 1915 i Marielund och från 1917 i vaktstugan och i Carl Nylunds villa, hade avväpnats den 28 januari 1918, sålde segelföreningen Marielund åt konditor Karl Granberg.
Det tar tid att renovera det illa medfarna stället och först 1924 kunde Granberg annonsera att han öppnar sommarcafé, en nyhet som tacksamt noterades i staden. Följande år, 1925, förvärvar Ägir i sin tur den lilla holmen Loppan, sydväst om Kråkskär, av borgmästaren Oscar Calamnius och anlägger där en segelpaviljong.
1926 säljer Karl Granberg Marielund åt veterinär Max Friberg, ägare av stadens finaste cabriolet, men hans tid som ägare av Marielund blir kort. Redan följande år säljer han stället till Axel Lund och flyttar själv till Kristinestad. Axel Lunds sondöttrar är idag Andrasjöbor men på andra ställen.

Efter kriget, i slutet på 40-talet är det en konsthandlare från Helsingfors, som figurerar som ägare och stället står mestadels oanvänt. Vegetationen tar över och stället växer igen och blir osynligt från vägen då skogen växer tät och hög.

År 1965 köper Maj-Gret Björklund villan och innehar den tills hon 1999 överlåter den åt sin äldste son. Han påbörjar en renovering av byggnaden. År 2005 säljer han den anrika villan, omfattande 2 rum och kök på bottenvåningen. Ett vindsutrymme inreds av nya ägaren till 2 rum, medan köket och kammaren förenats och en trappa från vindsutrymmet tillkommer 2009. En öppen taktäckt och vitmålad veranda längs långsidan mot vägen har funnits från början. Villan av stock är brädbeslagen och rödmålad med vita knutar. På gårdsplanen har en del mindre förrådsbyggnader tillkommit.



Marielund 1970. Förstoring.

2. Villa Mariedahl

I dag benämns Mariedahl ”Nybo”, den första på Bonäsvägen, fanns tidigare på Djupsten men flyttades på 1860-talets senare del av handl. Ahlqvist till sin nuvarande plats. Carl Nylund, som börjat som bodpojke hos Ahlqvist, skall få uppleva att hans villa måste upplåtas till det ryska militära vaktmanskapet under första världskriget och då fungera som kasern. Hyresgästen lämnar fula spår efter sig. Carl Nylund avlider 1918 men villan kvarblir i familjens ägo till år 1943 då lektor Hjalmar Blomqvist köper villan. Hans ättlingar äger idag stället.

Carl Nylund hade åtta barn. Omtalade blev förutom Elisabet, som gifte sig med Woldemar Backman, hennes syster Maria kallad ”Karamaj”. Hon var ju den som styrde ”segerbåten” i den första segeltävlingen i Nykarleby. Denna segeltävling fick till följd att segelföreningen Ägir, SSÄ, grundas år 1884.

Maria var efter vistelse i Frankrike en sann anhängare av allt franskt och hon lär ha till och med flaggat med trikoloren på sin ägandes Rödklubben. Lärarinna var hon bland annat i fruntimmerskolan i Nykarleby. Även de andra systrarna blev framstående. Anna som gifte sig med lagman Barck, Jenny – musiklärarinna, Mathilde – anställd på drätselkammaren, Ellen – stationsinspektör och bankfröken, Eva gift med Paul Nessler på tryckeriet, samt Irene – som avled ung i tuberkulos.



”Ahlqvist och Rådman Carl Nylunds villa vid hamnen vid Andra sjön. Rysskasärn från sept. 1915 till jan. 1918.” Foto på 1890-talet. Herlers Museum. Här får man en känsla av Zorn-gården. Förstoring.



Villa Nybo. Förstoring.

3. ”Essens villa”  Muisto

En av de största villorna, om inte den största, byggdes strax i början på 1900-talet av ägarna till Kiitola-fabriken i Jeppo. Nästan i tre våningar var den ett rymligt tillhåll för familj och släkt. Som närmaste granne på östra sidan om tomten hade den Villa Elisa. En välskött trädgård, vilket var kännetecknande för herrskapsvillorna, och med sin ljusmålade brädbeslagning kunde man inte undgå att lägga märke till den. På gårdsplanen fanns diverse uthusbyggnader. Den tidens trädgårdsprydnad, en stor speglande glasboll på en grov stolpe stod i trädgården och skickade bländande solreflexer runt om. Telefon hade man där sedan 1911.

En våldsam brand, måndagen den 13 augusti 1945, fick den ståtliga skapelsen att bli till aska. Kvar på tomten blev en uthusbyggnad med ett ”ungkarlsrum” på gaveln mot sjön, där ännu på 60-talet en av släkten hade sitt sommarviste. Det förföll totalt på 1970-talet och revs och en plankstuga ersatte den en tid. En plankstockvilla är nu uppförd på tomten av ny arrendeinnehavare. Den har som granne den villa, som målare Mauritz Siegfrids, efter uppsagt arrende på Bådan lät flytta hit. Den innehas av ättlingar.

[Mano Forsmans minnen.]



von Essens villa Muisto. Ulla och Meta på trappan. Förstoring.

4. Kesälä – Villa Elisa

Hedström – Roos – Wik – Sparvboet

Sin första villa som G. M. Hedström sålde till affärskompanjonen handl. Roos, kom på 30-talet att fungera som sommarvärdshus och pensionat i familjen Wiks ägo, samma ägare som till restauranten och hotellet i staden. Henrik Wik, utdimitterad från seminariet, var senare lärare i södra Finland (Kotka 1921–35) medan hustrun Lovisa, född Sundsten var den som drev restaurationen. Hon kallades oftast ”Lisa”. 1934 får hon tillstånd till värdshusrörelse av klass 1 på stället – ”Restaurant Elisa”. Efter henne fick villan namnet ”Villa Elisa”. Telefon fanns i villan sedan år 1900.

En hel del kända mänskor besökte sommarvärdshuset på 1930-talet. Sally Salminen, som erövrat Stora Nordiska litteraturpriset 1936 med romanen ”Katrina”, vistades flera somrar några veckor på villa Elisa. Legendariska tidningsredaktören J. J. Huldén besökte också villan och imponerades av Finlands första kvinnliga taxichaufför som brukade skjutsa honom dit – Elisabet Ahlström gift Olson. Även Vasabladets redaktör Hagman skrev lyriskt och humoristiskt om sina besök där. De som hade ambitioner att visa sig kulturella i Nykarleby, brukade passa på att ta sig en kopp kaffe därnere, när någon storhet hade tagit in, och kanhända få utbyta något ord med den celebra gästen.

Barnhemmet, senare benämnt ”Sparvboet”, köper Villa Elisa 1955 och låter riva den kulturhistoriskt värdefulla villan 2002. I stället uppför man en villa i modern stil på tomten.



Villa Elisa. Förstoring.



Villa Elisa 1970. Förstoring.



Villa Elisa 2001. Förstoring.



Sparvboets nya villa. Förstoring.

5. Strandbo

Blomqvist – Östman – Asplund

Granngården till Villa Elisa är egentligen en liten bondgård, med ett senare tillkommet långt uthus på tomten.

Huset är byggt 1911–12 av Wilhelm Blomqvist från Vexala, farbror åt Jarl B. från Krankborg. Det består av två f.d. hustimror, den östra ändan med stora rummet har stått på lindan ovanför Kisors villa, den andra delen hämtades från Bonäshållet, köpt av en person som kallades ”Sjö-Frans”. Huset påbyggdes, för Blomqvist hade tänkt sig hyra ut rum på vinden åt sommargäster. Efter något år dog denne Blomqvist och lämnade änkan Vilhelmina med sex barn efter sig. Under några somrar i början av 20-talet hade de hyrt ut köket och kammaren för barnhemmets sommarvistelse. 1927 köpte bonden Karl Gustav Östman från Juthas stället. Mildred, ett av de åtta barnen som växte upp där, gifte sig 1958 med Valter Asplund och har bott i gården, året runt, från 1927 till 1963, då hon blev änka. Efter det blev det hennes sommarviste och korna togs med dit. Mildred avled 2009 och stället ägs nu av ättlingar. En skylt på väggen visar att stället heter ”STRANDBO”.

Ovanför, vid det sydöstra hörnet av den stora ängen på andra sidan vägen finns källan, som spelade en viktig roll för villabor och för Östmans, så länge inte vattenledning var dragen till Andrasjön. Visserligen fanns brunnar grävda där och på en del villatomter, men riktigt bra kaffevatten fick man endast från Källan.



Östmans 1970. Förstoring.



Östmans. Förstoring.

6. Vikström – Frilund – Carlsson – Nyman

Den äldsta byggnaden på Andra sjön om ej i hela gamla staden är en saltbod från 1642, flyttad av skribenten från stranden mitt emot Gamla hamn (Inga Karlssons) och uppförd på Andra sjön 1975 på tomten nedanför den villa som byggdes av lektorn och rektor (1933–34) vid Nykarleby samskola, Holger Wikström i mitten på 1930-talet. Efter honom ägdes den av lärare K. J. Frilund, som 1940 säljer den åt lär. Ingvar Carlsson, ägare till stadsgården vid Norrtull. Sven Josef Nyman köpte den 1959. Då var stället alldeles igenvuxet med tät skog mot sjön. Villan revs i slutet av 1970-talet och en ny villabyggnad är uppförd på platsen. Nere vid stranden ligger den nya villa som Sven Josef Nyman byggde 1968.



Vikströms är numera riven. Förstoring.



Den gamla saltodan längst till vänster. Den rödmålade bodan är från 1711 och också den flyttad av skribenten, dock från Lövö i Bennäs. Förstoring.

7. Heurlin – Ahlskog – Sourander

Grannvillan söder om, den såkallade Souranders villa, byggdes 1931–33 av Uno Heurlin, som vid den tiden var pensionerad sjöman i Snug Harbor nära New York i USA och bror till postförvaltare Daniel Wilhelm Heurlin. Daniel med fru Olga, hade just sålt sin egen villa mot Bådahållet åt kaplanen O. Schalin. De lovade Uno att delta i villabygget, eftersom Uno ville tillbringa somrarna på Andrasjön, som han blev förtjust i vid ett besök 1930. Dock skulle han bo i Snug Harbor vintertid. Daniel Wilhelm avlider emellertid 1930 och Olga 1933. Den halvfärdiga villan kom att köpas av den kände byggmästaren K. J. Ahlskog med hustru Mia, vilka flyttat år 1942 från Jakobstad, och där K. J. uppfört flera av höghusen i centrum. Torsten Sourander köpte villan 1959 och ättlingar har, senare på tomter nedanför, uppfört mindre stugor.



Heurlins. Brutet tak är inte så vanligt förekommande. Förstoring.

8. Rosenbladh och Svanström – Mattsson – Ahonen

Villan vid ängen på södra sidan vägen, ett stycke före Marielund, Elin Ahonens stuga, var ”Guldtipon”, Charlotta Rosenbladhs första villa och bestod av två gamla timror som hopfogats. Hon ägde den tillsammans med modeaffärsinnehavaren Olga Svanström. Sedan Charlotta bortflyttat från orten ombesörjde Olga försäljningen av villan år 1913 åt handl J. W. Mattsson.

Elin Östman, syster till Mildred Ö., gifte sig 1928 med Kalle Ahonen. De nygifta övertog stugan 1929 och hade den som åretruntbostad. Efter att Elin blivit änka 1945 flyttade hon till staden på 1950-talet men behöll stugan som sommarviste. Stugan ersattes av hennes ättlingar med en modern stockvilla på 1980-talet.



Ahonens 1970. Förstoring.

9. Kujala – Blomqvist

Ett stycke inåt vid ängskanten söder om Ahonens finns en liten ”ängsstuga ” som Ruth f. Nygård och Lauri Kujala på 1950-talet hade som sommarviste. Ruth var dotter till Betty Nygård på Döbelns gränd i staden. Efter deras död har den haft som ägare Blomqvist och sedan ett par år ny innehavare.



Kujalas till vänster. Till höger stod föregående villa. Förstoring.

10. Herler – Häggblom – Holmström – Roos – Streng

Följande villa flyttades enligt K. E. Wichmann från Bådan där den uppförts av handlanden och redaren Sundström. Villan såldes efter dennes tragiska död vid ”Råttbron” till direktor Conradi. Denne bortflyttade efter pensioneringen till Munsala och Alfred Herler köpte villan och lät flytta den till Andra sjön. Telefon fick man 1910. Enl. Torkel Hellström ägdes stället av konsul Alfred Häggblom. I protokoll finns nämnt att Häggblom arrenderat marken, dock inte att han byggt villan. Villan har även innehafts av Viktor Holmström, som köpte den 1912 av Alfred Herler för 2 500 mk. Han sålde den åt stadsläkare Curt Roos år 1939. Viktor H. var ägare till den Sundströmska gården medan Roos ägde Ahlqvists gård, senare Bergfeldts, vid Östra esplanaden. Villan kvarstod hos släkten Roos tills den vid en spektakulär auktion 1976 kunde förvärvas av Brita Streng. Sedan 2005 har den ny ägare.



En del ovanliga detaljer: Liggande spåntad panel utan knutbrädor, ”böljande” vindskivor, inbyggd takfot, fönsterluckor, krysspröjsar. Förstoring.

11. Rosenbladh – Huhta – Kaustinen

På granntomten mot nordost byggde ”Guldtipon”, Charlotta Rosenbladh på kapten Löfbergs f.d. villaställe 1920 sin nya villa, efter återflytten till Nykarleby. Efter kriget ägdes villan av vicehäradshövding Herman Huhta, som innehade länsmanssysslan i Nykarleby. Han härstammande från Gamlakarleby och vistades där med sin hushållerska och sambo Sandra Junell, kallad ”Huhtas Sandra” samt katten Tossan. Villan ägdes från 1955 av Kaustinen från Helsingfors med familj tills den 2002 fick nya ägare.


Rosenbladhs andra villa. Förstoring.

12. Klippan

Uppe på berget, Storberget, söder om vägen, finns församlingens ”Klippan”, som började byggas 1950, och efter en långdragen tillkomsthistoria, kunde invigas 1958.



Klippan. Verandan har tillkommit på senare år. Förstoring.

13. Granberg – Westerlund – Almqvist – Nykarleby stad

På norra sidan av vägen vid Storberget finns Granbergs stuga, som idag innehas av Nykarleby stads personal som fritidsstuga, kallad Soltorp. Den uppfördes 1937 av konditor Granbergs dotter Maj-Lis, som dog redan 1941. Den såldes strax efter kriget till fru Westerlund. År 1954 köper stadsläkare Sven Almqvist stugan. Efter honom innehas den från 1962 av en finskspråkig familj tills den inlöses av staden i mitten av 1980-talet.



Vägen över berget till Granbergs. Sommartid på 70-talet var, om nu inte alltid så i alla fall för det mesta, en padda (Citroën DS) parkerad vid infarten.



Granbergs. Förstoring.

14. Hedström – Thors – Häggblom – Westlin – Gyllenberg – Herler – Thors

Norr om f.d. Alfred Herlers finns Thors villa. Det är G. M. Hedströms villa nummer två vid Andrasjön. Han byggde den ca 1865–66. Där byggde han också en egen lastningsbrygga med spår för rullvagnar och dessutom flera magasin av vilka en boda står kvar. Vid bryggan kunde pråmar lägga till medan skutorna lastades ute på fjärden. Av bryggan syns ursprungliga delar av spårbanken i alskogen, 60 meter från stranden, medan själva bryggan övertäckts vid senare tiders dumpning av sprängstensmassor. Hedström säljer villan 1878 till handl. Häggblom. 1885 blir handelsmansänkan Ida Westlin ägare en kort tid innan den säljs till handl. Alfred Gyllenberg. 1890 inhandlar Josef Herler d.ä. villan och 1914 blir släkten Thors ägare till stället och innehar det än idag.



Thors. Förstoring.



Thors bod. Förstoring.



Hedströms spårbank.


På Kisorsvägens södra sida finns ett båthus som kallades och görs så kanske än i dag ”Stillas båthuset”. Pastor Stills pojkar Eivind, Ebbe och Love var intresserade seglare och skaffade segelbåtar. Därför byggde de båthuset, kanske 1947 och hade sina båtar där. Dessutom fanns sonen Yngve och döttrarna Gudrun och Märit.

Eivind blev sen berömd segelbåtskonstruktör, förutom att han var matematiklektor vid Jakobstads samlyceum. Det finns en segelbåtsklass som heter Still 525. Min syster Helenas pojkar har en Still-båt nere i Pargas.



Stills båthus. I bakgrunden ”gemensamhetsbåthuset” norr om Kisorsvägen.
Förstoring.



Gemensamhetssbåthuset vid Kisorsvägen. Paul Litens byggde närmast sjön, sen skarvade Börje Nygård i med två stycken och de sista två byggdes av Håkan och Tage Lahtinen. Den femte delägaren är Filip von Schantz som köpte en av Börje Nygårds delar. I en knutbräda skar Paul Litens in ett märke hur högt vattnet nådde en rekordhöst. Förstoring.

 

15. Villa Skugga

LundqvistSvedlin – Ramberg – Kisor – Herler

Villa Skugga norr om nedfartsvägen Kisorsvägen är byggd av handl. J. W. Lundqvist. Senare ägare var handl. Isak Svedlin på Norra Torggatan. År 1895 köper kronofogden Ramberg villan av Svedlin och strax efter frihetskriget säljer han den till Axel Kisor. Denne installerar telefon 1928. Sonen Richard ärver den men säljer den två år efter faderns död och Max Herler med familj köper den 1949. Idag innehar ättlingar villan.



Villa Skugga ser ut att vara tillbyggd minst tre gånger. Ovanligt med plåtbeslagen skorsten och fin glasveranda. Förstoring.

16. Villa Tallbo

Bergman – Westberg – Löving – von Schantz – Nygård

Följande villa har kallats Schantzska villan, ”Tallbo”, men är uppförd 1924 med hjälp av Arthur Löving av ett loft som flyttats från Wichmanns Villa Sjöhaga på Bådan till en tomt som V. Bergman samma år fick arrendera vid Andrasjön. Bergman säljer den 1930 till prosten W. Westberg. Efter dennes död köps den av byggaren själv, Arthur Löving, som hyr den till familjen von Schantz 1952 och år 1955 får de möjlighet att köpa den. Arvtagaren Berndt von Schantz säljer den 1993 till Boris Nygård. År 2002 säljs den åt ny ägare. På tomten stod även en ovanlig lekstuga med ingång från vardera ändan med namnet Göteborg ovanför den västra och Vernamo ovanför den östra, en lek med ord för två av Lövings barn, Göte och Verna.



Bergmans. Förstoring.

17. Hill

Norrut från Schantzska villan, finns inne bland granskogen en mörkgrön villa som vaktmästaren vid Nykarleby samskola, Uno A. Hill byggde på 1950-talet.



Hills. Förstoring.

18. Järnefelt – Forsells – Svanbäck

Ett par hundra meter norr om Hills finns Josefina Järnefelts (avled 1953) villa, byggd före första världskriget. Hon hade tidigare ägt en villa på Hästskär men den säljer hon 1912 och blir bosatt på Andrasjön. Senare ägs den av folkskolläraren Emil Forsells, även en tid hyrd av lektor Bertel Klockars. Senare ägare blir Ragnar Svanbäck och nu Forsells ättlingar.



Järnefelts västgavel. Förstoring.



Järnefelts östgavel. Förstoring.

19. Wenelius

Nedanför och närmare stranden finns Wenelius villa, byggd 1928 av stadsfiskalen, kommissarien Sigurd Wenelius med familj. Nu i Wenelius ättlingars ägo.



Wenelius. Förstoring.

20. Villa Gammelgård

Hellstrand – Castrén – Rönning – Casén – Wedin

Följande villa av äldre datum är Villa Gammelgård. Den torde vara flyttad till platsen före första världskriget och uppges ha byggts av hotellägaren Hellstrand cirka 1910. Den har varit ägd av bland andra Carl Castrén, nye ägaren till J. A. Lybecks gård, pappershandl. Aina Rönning, handl. Hugo Casén, Einar och Ritva Wedin och av dem såld 2008 till nya ägare.



Villa Gammelgård. Förstoring.



Stranden utanför Villa Gammelgård den 6 juni 2018, när vattenståndet var cirka 60 cm under det normala. Förstoring. (Montage. Inf. 2018-06-10.)

21. Villa Kaunisniemi

Malmberg – Henriksson – Lindholm – Sund

Malmbergs villa, ”Kaunisniemi” uppförd av apotekaren Nils Malmberg på 1860-talet. Han hade sitt apotek i grannhuset söder om rådhuset före branden. Viktor Malmberg, dennes son, blev skulptör och har bland annat utfört Flora-statyn i Floraparken i Nykarleby och statyn ”Vattenbärerskan” i Skatuddsskvären i Helsingfors. Villan ägdes till 1934 av fröken Elin Malmberg då hon säljer den till kraftverkschefen/maskinisten Axel Henriksson med tyskfödda frun Helena. Paret flyttade till Helsingfors 1939 men behåller villan. Villan var länge obebodd, stod länge invuxen i skogen och kallades av barn för spökvillan. Detta kan härledas till att folk visste att Nils Malmberg sysslat med spiritism. 1953 säljs den för Henrikssons räkning av Albert Backman. Den ägdes en kort tid av Lindholm från Jakobstad.  År 1957 köper Gertrud Sund villan.



Kaunisniemi med sin stora glasveranda är väl det närmaste grosshandlarvilla man kommer vid Andrasjön. Förstoring.

22. Villa Kallenautio

Grundfeldt

På tomten på östra sidan om Andrasjö strandväg, där ”Aptekarns” villa nu står stod tidigare Carl Grundfeldts villa, den som Topelius gav namnet ”Kallenautio”, dels efter sin frändes förnamn, Carl, dels efter gästgiveriet Kallenautio i Virdoistrakten, där Topelius vid sina resor till Helsingfors tagit in och där det idag finns ett Topelius-rum. Villan Kallenautio flyttades efter fru Paulines död till Seinäjoki – enligt en anteckning i början av 1920. Här på Kallenautio dagtecknade dottern Julia flera brev.

Kvar finns den lilla stockstugan på tomt nr 92, samma nummer som även den forna tomten för Grundfeldska villan har. Den innehas nu, efter familjen Grensjö, av ny ägare. På tomten fanns under Grundfeldts tid uppförda ett halvdussin ekonomiebyggnader, bland annat en ”islada”, fähus med mera, liksom på granntomten norr om, Rauhala, som ju även var en herrskapsvilla. Båda tillkomna i början på 1870-talet.



Kallenautio. Förstoring.



Stockstugan som tidigare var gul. Förstoring.

23. ”Aptekarns

Heurlin – Schalin – Wilkman – Grahn

Den s.k. Aptekarns uppfördes av postförvaltare Daniel Wilhelm Heurlin när tomten blev ledig efter att ”Kallenautio” nedplockats 1920. Villan såldes 1925 till kaplanen Olav Schalin, som sålde den 1926 åt apotekaren Oskar Wilkman med hustru Julia och sönerna Gunnar, Jarl och Börje. Villan ägs idag av Erik Grahns ättlingar.

Oskar Wilkman grundade Nykarleby Stevedoring och Jakobstads Stevedoring. Han anlade en 200 m lång brygga från villan till brantliden för att kunna landa med de små pråmarna Caprice I och II, småningom även Caprice III.

Isen spolierade årligen en del av bryggan. Eftersom den vilade på betongkistor som skuffades hit och dit av isen, stod till slut endast dessa betongbeläten kvar i sjön som ett minne av bryggan långt in på 50-talet sedan allt trävirke försvunnit. För tjugo år sedan (och kanske än i dag) kunde man se rester av kistorna i nedfartsvägen till nedanförliggande Västanlid. Oskar Wilkman, som bland annat var stadsfullmäktigeordförande, hade 1928 dragit telefon till sin villa. Denna telefon nyttjades flitigt av bland andra Johannes Nyström, som byggde sin villa strax utanför folkhögskolans rå.



Aptekarns. Förstoring.



Aptekarns. Förstoring.

24. Villa Rauhala

Lybeck

P. A. Lybecks villa norr om Grundfeldts döptes av Topelius till Rauhala. Med brännglas brände Zachris in namnet på trädgårdsbordet. På tomten fanns även ett drygt halvdussin ekonomiebyggnader, som anstod en redare och affärsmans sommarviste. 1894 försöker han sälja den, men eftersom den av någon anledning inte blev såld, flyttades den till staden 1901 till ”Forsvik” som stranden av älven nedanom södra tullgrinden heter.



Rauhala. Förstoring.

24. Andell – Nykarleby stad

Löving – Casén – Överfors – Blomström – Eriksson – Viis – Lund

På tomten där P. Aug. Lybecks villa stått, byggde sedan Andersson, med senare namnet Andell och Mattson, senare med namnet Löving två små villor. Lövings på den norra sidan av Andells. Den kallades för ”Pepparkakshuset” i folkmun.

Ursprungligen stod den på Sikgrundet och ägdes av Artur Löving och den legendariske båtmotorbyggaren Frans Nyman – ”Fäbo-Frans”. När de blev av olika åsikt om villan, delades den i två delar. Löving tog sin del, som bestod av tre väggar och flyttade den hit till Andells tomt, vilket han fick lov till av Anders Vilhelm. Stugan byggdes till och fick veranda och till och med telefon 1914.

Löving sålde den sen åt August Casén som innehar den en kort tid då den säljs åt Helmi Överfors. Följande ägare heter Blomström, följd av en Eriksson, för att 1935 säljas åt Selma Viis från Jeppo. Systern Ellen Viis ärver den och efterföljs i sin tur av arvingen Maria Lund, vars släktingar idag innehar stället, men som också river ”Pepparkakshuset” och uppför 1990 en ny stuga på stället med det återuppståndna namnet ”Rauhala”.

Andells stuga står kvar, den övergick enligt arvslagen i stadens ägo efter Astrids död, och kunde då förvärvas av nya ägare.



Lövings Pepparkakshuset. Förstoring.



Andells.



Andells. Förstoring.



Andells tillbyggd med en flygel med eldstad mot vänster. Förstoring.



Andells renoverad. Förstoring.



Andells.



Nya Rauhala. Förstoring.

25. Knallebo

Löving

Knallebo bygger Martha Löving egenhändigt 1942. Dit på berget ovanför Rauhala bär och släpar hon allt material och bygger sen den lilla stugan med utsikt över skogen ut mot sjön. Hon flyttar till Sverige på 50-talet och hennes ättlingar har under det senaste decenniet byggt både bastu och gäststuga där uppe på berget. 10 km spårslingan stryker tätt förbi under skidsäsongen.



Knallebo. Förstoring.



Knallebo. Förstoring.



Knallebo. Förstoring.



Källaren vid Knallebo. Förstoring.

26. Nyström

Nyströms villa uppfördes av rektorn för Kristliga folkhögskolan, Johannes Nyström, i början på 1920-talet, tillika en 20 meter lång stenbrygga. På tomten ytterligare små ”hyddor” av fantasirik modell. Villan är i två våningar som de flesta av Andrasjöns gamla villor. Villan, som länge var den sista norrut från Andrasjön, ligger strängt taget utanför Andrasjöområdet.

Stigen ”Bådatråde” som börjar i Skogsparken kommer ut helt anonymt strax bredvid avsnörningen som förhindrar biltrafik längs Andrasjö strandväg och vidare till Sundbergsvägen, som ansluter till Bådasvängen vid Hanéens häststall. Pastor Nyström tog sig ofta vandrande från Patmos till villan längs den.



Nyströms. Förstoring.



Nyströms. På vissa österbottniska bondgårdar var gaveln förr i världen gulmålad likt detta, dock i en betydligt mörkare kulörFörstoring.


Lars Pensar (2004, 2009 och 2011) Några drag ur Andra sjöns historia, manuskript.

Läs mer:
Föregående kapitel.
Nästa kapitel.
Villabebyggelsen av Kalle Wenelius.
Andra sjön i kapitlet Fakta.
(Inf. 2018-05-17, rev. 2020-09-13 .)