RESEMINNEN.
Men säg, kära godt folk, nu kommer jag sannerligen icke ihåg, hvad gammern har berättat om i de föregående resebrefven.
I Bessemer, Mich., hafva vi en hel hoper godt folk och bland annat så gjordes påhälsning hos Alf. Nyman. F. A.:s duktige lokalagent, samt hans trefliga fru. Min vän John Thors jr, kunde icke träffas hemma, ty han är i Lansing, Mich. Hos herrskapet John Thors kände springpojken sig hemma.
I Ramsay, Mich., träffade lunkaren den treflige kapten Axel Jacobson, f. d. Ironwood-bo. Mr Jacobson kommer att flytta till Ramsay för att bosätta sig där. Våra landsmän äro att gratulera som få herrskapet Jacobson ibland sig.
Wakefield, Mich., var en ny haltpunkt för traskaren. Och till Er, mina vänner i Ramsay och på andra platser, som undra om det finnes några landsmän därstädes, får jag säga, att F. A:s prenumerationslista betydligt förstorades. Mr John Wallberg, förman på kloakledningen, var den första som fick sitt namn på listan. Nästa var Mrs Anna Johnson, därpå kommo Mr Oskar Nordlund, Mr Erik Martinson och Mrs Oman.
Iron River, Mich., var nästa plats som Er tjänare stannade på. Utaf F. A:s gamla vänner härstädes må nämnas Mr Segerswen samt Mr Otto Backman, som var min ciceron. Nästan allt och alla i vår tid arbeta och sträfva för folkupplysning och framåtskridande. Men icke så med ”Katt-lik”, hvarpå ett exempel må nämnas. Här i Iron River höll den katolska kyrkans torn med sin målade klocka på att narra mig; ty denna klocka som du ser med timvisare och minutvisare är icke någon verklighet, utan endast en bild, och på samma sätt torde det ju vara med alla deras bilder. Nästan öfverallt träffas landsmaninnor och landsmän, som äro ute på gästturer för att hvila sig eller ha vacation. Här sammanträffades med Miss Ester Anderson från Chicago, på visit hos herrskapet Sjöberg.
I Stambaugh och Polotka, Mich., gick affären för F. A. utmärkt, likaså i Iron River. Många nya prenumeranter erhöllos o. s. v.
Nästa plats som besöktes var City of Crystal Falls. Här har Joe många gamla bekanta, och nya bekantskaper stiftades. Farmarn inbjöds att anse herrskapet And. Ostrands hem som sitt under vistelsen i den staden. Till den, som möjligen icke känner Mr Ostrand, vill jag säga: att Mr O. förestår den största handelsaffären härstädes. Sista året sålde denna affär öfver 135 tusen i dollars värde utaf varor, och i år kommer deras försäljning att uppgå till 200 tusen eller mera. Och ni skulle se, hvilken ordning och skick som ar rådande! Se, Mr Ostrand är en ordningens man. Denna affär har redan betalat mera till sina aktieägare i dividender, än hvad en och hvar betalade för sin andel.
Jag kan just nu icke nämna allt om Crystal Falls, ty det skulle fylla en hel sida eller mera i F. A. Men något må Ni ärade läsare, tillåta att springpojken omnämner.
Skräddarmästar Stolberg var vid särdeles godt lynne nu såsom alltid, då vi träffas eller då Ni träffas. Well, en dag så frågade S. traskaren om han icke ville hafva en automobil ”ride” till hans sommarvilla. All right, svarades, och -ett-tu-tre bar det iväg ut till landet ut till fåglarne Och framkomna till Stolbergs landsställe, som Lake Fort kallas, så fingo vi verkligt lyssna till fågelsång och gunga på böljan blå i hans motorbåt. Jag skall säga Er, kära vänner, att Er obetydlig traskare kände sig nästan som en storgubbe i sällskap med den gemytliga skräddarmästaren.
I närheten af Crystal Falls hafva många landsmän sina egna farmar, och voro nu sysselsatta med att inbärga det myckna höet.
På hemvägen från Insjöfästningen gjorde Mr S. en afstickare till Erik Eriksons farm, och ni skulle sett klöfvern, huru tjockt den växte!
Vi skola nu lämna C. Falls till någon annan gång och taga första tåg till Iron Mountain. Här hade jag mitt hem hos det trefliga folket Gabriel Oman, som alla känna för sin gästvänlighet.
I närheten af alla städer ha våra landsmän nu för tiden hemman med stora fina hem, så ock här. En dag gjordes en afstickare per apostlahästar till Twin Falls närhet. Alla våra landsmän emellan stan och fallet fingo påhälsning af ”travlarn” och för hvarje stopp fick F. A. en ny prenumerant. Bland andra som fingo påhälsning må nämnas familjen Peter Lindberg. Mr L., som är svensk, är 73 år gammal men ändå kry. Mrs L. är 74 år och hemma från Munsala. Deras son Patrick, som har sin bättre hälft ifrån Öfvermark, var också såsom de gamla mycket intresserad i F. A. Våra farmare här på öfre halfan odla nästan uteslutande hö. Men Mr L. hade ändå eget tröskverk, så däraf kunna vi förstå att det odlas nog hafre och andra sädesslag med.
I närheten af Lindbergs ha vi Mr Lagerstedts, där Joe hade en välsmakande supper. Mrs L. är hemma ifrån Nykarleby och Mr L. är en af våra svenska bröder. Deras granne är Otto Johnson från Åland. Dessa nyssnämnda äro ganska välmående bönder med stora fina hem och åbyggnader. I sällskap med familjen Johnson fick Er ”traskare” skjuts i deras präktiga Ford Car.
En afstickare gjordes också till Norway, Mich., där gammern inbjöds hos familjen Viktor Löfholm, gamla vänner sedan den gamla goda tiden. Resan hit skedde i skräddarmästar Stolbergs ”Mobilette” som kördes af honom själf med en hastighet af 40 mil i timmen. Vi faktiskt flögo fram. Mr Stolberg är också en god skräddare med sin affär i Iron Mountain. Det brukar alltid vara mindre af arbete vid denna tid på året. Men jag skall säga Er, att när jag än steg in till Mr Stolberg, så var där någon som han tog mått utaf eller visade tyger. Den 18 dennes ställde igen Mr Stolberg sin lilla svarta häst till mitt förfogande och iväg bar det, denna gång igen ut till landet, ut till fåglarna, blommorna och växterna. Resans mål var det idylliska Metropolitan eller ”Purmo-Jeppo”, som man kunde kalla det bondlandet. Såsnart man kommer till Metropolitan, Mich., så kan man se stora frodiga och välskötta hemman. Ens uppmärksamhet fästes genast på E. J. Johnsons stora fina rödmålade stall- och fähusbyggnad. Se saken är den, att man här såsom på många andra platser har stall och fähus under samma tak. Mr Johnsons ”barn” är ”up-to-date” i allting med de mest praktiska ”stanchions” att fästa korna med. Jordmånen här tyckes vara ypperlig och mycket hö kommer i år. Höbärgningen pågår som bäst. Potatis och sädesväxterna se lofvande ut.
På tal om hvad som ser lofvande ut, så tillåt mig, ärade herrskap F. A:s läsare. mina vänner, förflytta oss till Cash, S. Dak., till mitt eget hem och se huru där ser ut. Bernhard, min son, som är mycket intresserad i odling af majs, säger i sina bref till sin pappa, att det är varm väderlek, sådan som corn tycker om. Bland annat säger han, att corn har växt omkring en fot för hvarje vecka de sista tiderna. Och innan detta läses utaf Eder, så är rågen färdig till skörd. Jag skulle önska, att någon utaf Eder som intresserar Er för jordbruk kunde komma ut till mitt hem och se hvilka fina farmar där finnas. Jag vet säkert, att Ni då genast skulle köpa Eder ett hem där ute. Och då skulle Ni icke bli bedragna, såsom då Ni köpte grisen i säcken af en ökänd landhaj.
Fodder Corn. Northeastern, N. Dak.
Förstoring.
Sjukdom och död tyckes hafva hemsökt familjen Wickman i farmarstan Metropolitan, ty lördagen den 15 dog Mrs John Wickman efter att ha framfödt ett litet vackert flickebarn, som nu såg friskt ut. Hoppas att det blir en stor, duktig flicka.
Hos Mr Emil Wickman hade sjukdomen i sina händer deras flicka Vivian, då Joe hälsade på, och den 20 dennes dog samma flickebarn till stor sorg för föräldrar och vänner. På Felch Mountain bor också en del af våra driftiga bönder, bland andra bröderna Backlund. Här sammanträffade Er tjänare med Matt Carlson, f. d. Escanaba-bo; han satt med sin vänstra hand uppsvullen ännu efter att i 5 månader ha varit sjuk i kallbrand eller blodförgiftning. Han sade att hans hand var på bättringsvägen.
Mrs Herman Anderson hade just kommit hem ifrån Tyskland, där hon varit på visit som gifta kvinnor för sed hafva. Och såsom gåfva hade hon fått en stor och duktig flicka.
Nästa gång träffas vi igen i Metropolitan, Mich., då vi åter skola samspråka i F. A. Men personligen kunna vi träffas kanske i Koppar Country. Man kan ej säga just hvar. Tillåt mig till alla framföra ett hjärtligt tack för allt tillmötesgående. Tack! Mycken tack!
Vänligen
Eder tjänare
|
